Sorry, no PDF download. - On this page / på denna sida - Forcellini, Egidio - Forceps, lat., tång; med., förlossningstång (se Chamberlen); krigsv. Se Cuneus - Forcera, fr. forcer (se Force), tvinga - Forcera. 1. Krigsv. - Forcera 2. Sjöv. - Forcerad (jfr Forcera), öfverdrifven, konstlad, ansträngd - Forceradt drag, tekn. Se Drag - Forceringsfart, sjöv. Se Fart 1 - Forchhammer, Johan Georg - Forchhammer, Peter Wilhelm - Forchhammer, Johannes - Forchheim - Forchtenstein. Se Fraknó - Forcit - Forckenbeck, Max von - Ford, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Forceps-Ford
836
två år, afskriften åtta och tryckningen tio år. När
arbetet slutligen utkom (1771), var F. död. Nya
uppl. däraf ha ända intill senaste tider utkommit uti
Italien, England och Tyskland. Jfr Ferraris biogr,
öfver F. (1742).
Fo’rceps, lat., tång; med., förlossningstång (se
Ghamberlen); krigsv. Se C u n e u s.
Forcera, fr. jorcer (se Force), tvinga, anstränga,
pådrifva, påskynda; öfverväldiga, öppna med våld,
storma, spränga. - 1. Krigsv., med våld tilltvinga
sig inträde i fiendens ställning, öfver-gång öfver
ett vattendrag, genomgång genom ett pass o. s. v. -
2. Sjöv., uppdrifva farten till den högsta möjliga. Å
nutidens örlogsfartyg sker detta genom användande
af forceradt drag (se Drag) i eldrummen. - Forcera
med segel, föra så mycket segel, som ett fartyg kan
tåla utan risk för rundhult eller tackling; med forsa
("forcerade") segel, med så många segel tillsatta som
omständigheterna tillåta ett fartyg föra. Se Pressa.
1. C. O. N. 2. O. E. G. N.*
Forcerad (jfr Forcera), öfverdrifven, konstlad,
ansträngd.
Forceradt drag, tekn. Se Drag. Forceringsfart,
sjöv. Se Fart 1. Forchhammer. 1. Johan Georg F.,
dansk geolog, grundläggare af Danmarks geologi,
f. 26 juli 1794 i Husum i Slesvig, d. 14 dec. 1865
i Köpenhamn. 1823 blef han lektor i kemi och
mineralogi vid Köpenhamns universitet, 1829
professor i samma ämnen vid Polyteknikum i nämnda
stad och 1835 professor vid universitetet. 1851
blef han Ör-steds efterträdare som sekreterare vid
Viden-skabernes selskab och som föreståndare för
Polyteknikum. F. var en af sin tids mest ansedda
geologer och en särdeles mångsidig författare. Han
utgaf ett stort antal geologiska, mineralogiska
och kemiska skrifter. De förstnämnda af handla
hufvudsakligen Danmarks, Färöarnas och Bornholms
geologiska förhållanden. Mycket berömda äro hans
undersökningar rörande hafsvattnets sammansättning
m. m. på olika delar af jordklotet. Bland hans
arbeten må särskildt nämnas Om Fceröernes geognostiske
bexkaffenhed (1824), Danmarks geognostiske Jorhold
(1835), Om de bornholmske kulformationer (1838), Ueber
die bestandtheile des meerwassers, seine strömnngen
und deren einftuss auj das klima der kusten von
Nord-Europa (1846) samt Om mid-lerne til ät bestemme
moengden af de organiske bestanddele i vandet (1850).
E. E.
2. Peter Wilhelm F., den föregåendes broder, tysk
filolog och fornforskare, f. 1803 i Husum i Slesvig,
d. 1894 i Kiel, var sedan 1836 professor i filologi
och arkeologi vid universitetet i Kiel. De viktigaste
af F:s skrifter, som hufvudsakligen behandla mytologi
och topografi, äro Die athener und Sokrates (1837),
Topographie von Alnen (1841; 2:a uppl. 1873) och
Beschreibung
der ebene von Tröja (1850). Jfr minnesblad
al Höck och Pertsch (1898)..
3. J o h a n n e s F., son af F. l, dansk skolman,
f. 1827, blef 1849 filologie kandidat och tog
1852 magistergraden, var öfverlärare i Aalborg
och 1872 -92 rektor i Herlufsholm. Utom smärre
filologiska afhandlingar och skolböcker skref F. en
rad afhandlingar om nordisk historia vid 1800-talets
början, särskildt rörande prins Karl August (i "Dansk
maanedsskrift" 1867-68), samt öfversatte fem lustspel
af Plautus (1884-86). E. Ebg.
Forchheim [-hajm], stad i bajerska
reg.-omr. Oberfranken, vid floden Regnitz och
Ludvigskanalen. 7,591 inv. (1900). Betydlig textil-
och annan industri. Stadens ålder går tillbaka ända
till Karl den stores tid. 1007-1802 tillhörde den,
med ett kort af brott, biskopsstiftet Bamberg. I
F. valdes Ludvig Barnet (900), Konrad I (911) och
möt-konungen Rudolf af Schwaben (1077) till tyska
konungar. 6 och 7 aug. 1796 vunno fransmännen, under
Jourd-an, en seger därstädes öfver österrikarna,
under Wartensleben. F. var fästning till 1838.
Forchtenstein [-stajn]. Se F r a k n ö.
Forcit, en gelatindynamit, som i rätt stor
utsträckning användes i Belgien och Amerika.
Forckenbeck, Max von, tysk politiker, f. 1821 i
Miinster, d. 1892 i Berlin, anställdes 1847 vid
rådhusrätten i Glogau, blef 1849 statsadvokat i
Elbing, tog en viss del i 1848-49 års politiska
strider samt blef 1858 vald till medlem af preussiska
deputeradekammaren, hvilken han tillhörde till
1873 (då han fick plats i herrehuset) och hvars
president han var 1866 -73. Från 1867 till sin död
var han ledamot | af tyska riksdagen och 1874-79
dess president. F. var 1861 en bland stiftarna af
Fort-schritts-partiet, men utträdde 1866 ur detsamma,
på grund af dess häftiga opposition mot regeringens
tysk-nationella politik, och deltog i stiftandet
af nationalliberala partiet. Detta parti, som stod
Bismarck troget bi i hans stortyska sträfvanden, vann
majoritet såväl inom preussiska deputeradekammaren
som inom tyska riksdagen och kunde därför sätta
F. på talmansstolen i bägge församlingarna. I
början af 1879 uppstod emellertid en brytning inom
partiet i anledning af Bismarcks tullpolitik, det
miste majoritet» och F., som kraftigt uttalat sig
bl. a. mot spannmålstullar, såg sig föranlåten att
nedlägga riksdagspresidiet. Han utträdde 1881 jämte
andra frihandlare ur det nationalliberala partiet
och bildade den "liberala föreningen", som 1884
förenade sig med det tysk-frisinnade partiet. 1873
valdes F. till öfverborgmästare i Breslau, 1878 till
öfver-borgmästare i Berlin. Såsom talman ådagalade
F. mycket lugn och stor oväld samt förstod att genom
väl afpassade kompromisser underlätta ärendenas
Ford [få’dj, John, engelsk författare, f. 1586
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
