- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
893-894

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsellön - Forsellönsersättning - Forserum. 1. (Forsarum) Socken i Jönköpings län - Forserum. 2. Municipalsamhälle i F. socken - Forsete - Fors Fortuna. Se Fortuna - Fors généraux, fr. Se Basker, sp. 1037 - Forsgrén, Karl Robert - Forsgrénska fonden. Se Forsgrén - Forshæll, Johan Henrik - Forshaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

persedlarna jämväl betala forsellön, i händelse
vederbörande nöjde sig med penningar i stället för
varor. Forsellönen för spannmål fastställdes 1803 till
16 sk. b:ko (50 öre) per tunna råg eller korn och 12
sk. (37 1/2 öre) per tunna hafre. För stråpersedlar
bestämdes den 1825 till 1 sk. 4 rst. b:ko (4 1/6 öre)
per 20 skålp. (8,5 kg.) hö eller halm. Se
Forslingsskyldighet och Forsellönsersättning.
Kbg.

Forsellönsersättning, kam., kontant, årlig
ersättning för mist rättighet till forsellön. När
statsmakterna vidtogo förenkling i sättet för
grundräntornas utgörande och deras omsättning i
penningar, iklädde sig staten på samma gång skyldighet
att ersätta indelningshafvare för mistningen af denna
förmån. När en indelningshafvare utfår lösen för de
numera till staten indragna grundskatteanordningarna
in natura, beräknas äfven forsellön efter
den grund, som i art. Forsellön angifves.
Kbg.

Forserum. 1. (Forsarum) Socken i
Jönköpings län, Tveta härad. 6,177 har. 2,326
inv. (1906). Annex till Järsnäs, Växjö stift,
Tveta kontrakt. – 2. Municipalsamhälle i F. socken
vid F. järnvägsstation å Södra stambanan, 16
km. v. n. v. om Nässjö, hvarest enligt k. br. 24
okt. och 31 dec. 1890 ordnings-, byggnads- och
brand- samt hälsovårdsstadgan beträffande stad
tillämpas. Omkr. 1,500 inv. Platsen har liflig
rörelse, bl. a. sparbank, samt flera fabriker,
såsom snickerifabriker (en med specialtillverkning af
spinneribobiner), en mekanisk verkstad (tillverkning
af vågar), en filfabrik, mejeri m. m.

Forsete [for-sete], nord. myt., en af asagudarna,
var enligt Snorres Edda son af Balder och Nanna. Alla
de, som till honom komma med tvistemål, gå alltid
förlikta från honom. En af Balders egenskaper
har således blifvit personifierad i F. Han eger
den glänsande boningen Glitner, om hvilken Eddan
säger, att den hvilar på guldpelare och är täckt med
silfver. Namnet F. betyder "preses" (den som sitter
främst) i en rätt. Det är ovisst, om F. är identisk
med guden Fosite, som omkring 700 omnämnes som dyrkad
af friserna på Helgoland, hvarför ön bar namnet
Fositesland. Th. W.*

Fors Fortuna. Se Fortuna.

Fors généraux [får jenerå], fr. Se Basker, sp. 1037.

illustration placeholder

Forsgrén, Karl Robert, donator, f. 5 sept. 1838
i Stockholm, d. där 18 sept. 1901, under lång tid
delegare i vinhandelsfirman Forsgrén och Wilcken,
blef en välgörare för sin fädernestad genom att
till densamma testamentera hufvudparten (inemot 2
mill. kr.) af sin efterlämnade förmögenhet. I sitt
16 maj 1899 upprättade testamente förordnade
nämligen F., som afled ogift, att den del af hans
kvarlåtenskap, som återstode efter ett antal
angifna legat, skulle tillfalla Stockholms stad,
att af stadsfullmäktige särskildt förvaltas under
namnet
Forsgrénska fonden, vidare att dennas kontanta medel
skulle placeras i räntebärande obligationer
samt inteckningar i stockholmsfastigheter, att
kapitalbeloppet framgent ej finge nedgå under 2
mill. kronor, samt att den för fem år i sänder
besparade ränteafkastningen skulle vid slutet af
hvarje femårsperiod användas till något af följande
allmännyttiga ändamål inom Stockholms stads område
(utan att den vid uppräkningen följda ordningen borde
binda vederbörandes beslutandefrihet), nämligen
allmänna inrättningar till handelns befordran och
rörelsens, underlättande, välgörenhetsinrättningar
af alla slag, kostsammare anstalter för befordrande
af snyggheten, sundheten och hälsovården,
undervisningsanstalter af alla slag, anläggande
af allmänna platser, uppförande af byggnader för
speciella behof i det allmännas intresse samt
försköning af för allmänt begagnande upplåtna
platser; börande dock endast undantagsvis redan
befintliga inrättningar erhålla understöd. Vid
dessa bestämmelser synes F. ha tagit till förebild
den Renströmska donationen för Göteborg (se
Renström, S.). Stadsfullmäktige i Stockholm ha till
ofvannämnda bestämmelser fogat beslutet, att af hvarje
femårsperiods räntemedel högst en tiondedel må kunna
afsättas till en reservfond (för inrättade anstalters
underhållskostnader m. m.). Vidare beslöts hösten
1907 en första användning af de besparade räntemedlen,
till ett belopp af 475,000 kr. Rättighet att inkomma
med förslag till medlens användning tillkommer
stadsfullmäktiges medlemmar, öfverståthållarämbetet
samt hvarjehanda korporationer, styrelser och
föreningar inom hufvudstaden. En marmorbyst öfver
F., modellerad af K. J. Eldh, aftäcktes våren 1907
i stadsfullmäktiges samlingssal (å Börsen).

Forsgrénska fonden. Se Forsgrén.

Forshæll, Johan Henrik, farmaceutisk författare,
f. 12 mars 1799 i Vänersborg, d. 20 nov. 1877 i Eksjö,
blef 1815 student i Uppsala, 1816 farmacie studiosus
samt 1818 examinerad provisor och apotekare. 1821
blef han, efter sin fader, egare af apoteket i
Vänersborg och var 1837-43 akademiapotekare i Lund. -
F., hvilken anses för en af Sveriges skickligaste
farmaceuter, utgaf bl. a. Kort underrättelse om
medicinalväxters odling och om svenska växtdroguers
insamlingstid
(1832), Lärobok i pharmacien ("Organisk
pharmaci", 1836, "Oorganisk pharmaci", 1838) och Om
pharmaci-verket i Sverige
(1836; ny uppl. 1837). -
F. var den, som först väckte förslag om bildande af
en fond till apoteksprivilegiernas amortering. (1873
verkliggjordes detta förslag.)

Forshaga, järnvägsstation i Grafva socken, Värmlands
län, vid Karlstad–Munkfors järnväg. Där ligga vid
Klarälfven F. sulfitfabrik med 149 arbetare, 5 kokare
och 1 pappmaskin och en tillverkning (1906) af 8,972
ton kemisk torr trämassa, samt sågverk med 6 ramar,
hyfleri och kvarn med 3 par stenar samt mek. verkstad
för tillverkning af Forshaga gräddsättare,
allt tillhörigt F. sulfitaktiebolag; vidare
F. linoleummattfabrik (tillhörig Linoleumaktiebolaget
F.) med 78 arbetare och en tillverkning (1906) af
453,578 kvm. linoleummattor. Det förra bolagets
fastigheter äro taxerade till 1,160,800 kr., däraf
160.800 kr. för jordbruksfastighet, det senares till
256.000 kr. Det köpingsliknande samhället, dit ock
Klarafors (se d. o.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free