Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska befästningsskolan l. Franska skolan. Se Befästningskonst, sp. 1199 - Franska Guinea - Franska Guyana. Se Cayenne och Guyana - Franska Indien. - Franska Indo-Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Franska befästningsskolan l. Franska skolan. Se
Befästningskonst, sp. 1199.
Franska Guinea (fr. Guinée française), fransk
koloni mellan 8° 10’ och 12° 30’ n. br. samt 7°
30’ och 15° n. lgd, utgörande en del af Franska
Väst-Afrika. 275,100 kvkm. 1,5 mill. inv. (5 på 1
kvkm.). Till denna koloni höra dels kustområdet
från Sierra Leone i s. (floden Scarcies l. Rio
Carceres är i sitt öfre lopp gräns) till Portugisiska
Guinea i n., dels ett vidsträckt inland omfattande
berglandet Fouta Djalon och den öfversta delen
af Djolibas (Nigers) flodområde. Kusten är en af
många floder genomdragen slätt. Landet är rikt på
skogar af nyttiga träd, bl. a. kautschukträd, samt
har järn och koppar och i några floder alluvialt
guld. Invånarna äro i västra delen negrer, i östra
fulbe. De hvites antal stiger blott till omkr. 400,
däribland 250 fransmän. Hufvudstad är Konakry,
på ön Tumbo. Öfriga befolkningscentra äro Boké vid
Rio Nuñez, Dubreka, Timbo, Kouroussa och Siguiri,
de båda sista vid Niger. Koloniens hufvudprodukter
äro kautschuk, palmkärnor, jordnötter, bomull, kopal
och kolanötter. Handeln är i tillväxt, i synnerhet
karavanhandeln med det inre Afrika. 1905 utgjorde
importen 18,9 mill. frcs och exporten 16,3 mill. frcs,
däraf handeln med Frankrike steg till 7,6 mill. frcs
i import och 4,8 mill. frcs i export. Konakry besökes
regelbundet af två franska, ett engelskt och ett tyskt
bolags ångare. En järnväg håller på att byggas från
Konakry förbi Timbo till Kouroussa; 153 km. voro 1906
öppnade för trafik. Telegraflinjerna utgjorde 1902
1,866 km. Den lokala budgeten för 1907 balanserade på
5,13 mill. frcs. Kolonien styres af en viceguvernör
och ett förvaltningsråd på 6 personer (3 ämbetsmän
och 3 ansedda borgare). J. F. N.
Franska Guyana. Se Cayenne och Guyana.
Franska Indien (fr. Établissements français de 1’Inde)
utgöres af de franska besittningarna på Västra Indiska
halfön, omfattande 5 "dépendances": Chandarnagar,
Karikal, Mahé, Pondichéri och Janaon, delade i 10
kommuner med en areal af 509 kvkm. och 275,384
inv. (1905; 545 på 1 kvkm.), däraf omkr. 1,100
européer. Importen steg 1905 till 6,37 mill. frcs
och exporten till 27,2 mill. frcs. Antalet anlända
fartyg var 5,431 om 811,750 ton. Guvernören och
befälhafvaren för en liten truppafdelning (något
öfver 100 man) residera i Pondichéri. Kolonien
representeras i franska riksdagen af 1 senator och
1 deputerad. Budgeten för 1907 upptog inkomster och
utgifter till 1,44 mill. rupier, moderlandets utgift
var 305,000 frcs. 1906 beviljade moderlandet ett
lån på 4,38 mill. frcs, till järnvägsanläggning samt
hamnarbeten vid Pondichéri och Chandarnagar. J. F. N.
Franska Indo-Kina (fr. Indo-Chine française)
är benämningen för de sedan 1887 till ett
generalguvernement sammanslagna kolonierna Kambodja,
Kochinkina, Annam, Tonkin och Laos. Sedan 1900 lyder
under generalguvernören äfven det 1898 från Kina
förpaktare området Kwang-tschou-wan (700 kvkm.) i
kinesiska prov. Kwang-tung. Jämte detta utgör hela
arealen 663,700 kvkm. med en befolkning af 15,858,514
pers. (1906), 24 per kvkm. Det begränsas i n. af
Kina (Tunnan och Kwang-si), i ö. af Tonkinvikon och
Sydkinesiska sjön, i s. af nämnda
sjö, i v. af Siam och Brittiska Burma. Rörande de
olika ländernas fysiska och ekonomiska förhållanden,
historia m. m. se de särskilda artiklarna. Förvalt-
ningen ledes enligt dekret af 17 okt. 1887 (ändradt 3
juli 1897 och 18 okt. 1902) af en generalguvernör,
som har sitt officiella residens i Saigon och
under hvilken sortera en viceguvernör (lieutenant
gouverneur) i Kochinkina samt öfverresidenter
(résidents supérieurs) i Annam, Tonkin, Kambodja och
Laos. Han har en ganska vidsträckt myndighet, föreslår
de högre ämbetsmän, som utnämnas af kolonialministern,
och utnämner själf lägre tjänstemän, förfogar öfver
de stridskrafter, som äro förlagda i kolonien, men
hvilkas befäl tillkommer de militäre cheferna (under
en divisionsgeneral), uppgör budgeten för kolonien,
hvilken godkännes af republikens president, och
utanordnar utgifterna. Han biträdes af ett "conseil
supérieur" (f. n. 26 högre ämbetsmän), som voterar
budgeten och gifver råd. För rättskipningen finnes
en appellationsdomstol med 2 afdelningar i Saigon
och l i Hanoi, 16 domstolar af första instans samt
brottmålsdomstolar analoga med de franska cours
d’assises. - Budgeten, som får sina lokala inkomster
från tullar, monopol, indirekta skatter, post,
telegraf och järnvägar, omfattade 1907 31,298,000
piaster i inkomster och utgifter (utom koloniernas
enskilda budgeter); dock kräfva de militära utgifterna
ett tillskott från moderlandet, hvilket s. å. var
15,6 mill. frcs för Kochinkina och 29,6 mill. för
Annam och Tonkin. Sedan 1887 äro de fem kolonierna
förenade genom en tullunion med hvarandra och med
Frankrike, gynnande export till detta land. Handeln
har under senaste årtiondet raskt utvecklats. 1895
utgjorde värdet af export och import inalles 212,9
mill. frcs, 1905 åter 423,3 mill. däraf import 254,6
(från Frankrike och andra dess kolonier 111,9) och
export 168,7 mill. frcs (till Frankrike och dess
kolonier 32,7 mill.), däraf ris för 71,2, bomull,
garn och väfnader för 15,3, tenn för 13,8, fisk
för 11,8, peppar för 5,3, stenkol för 4,5, hudar
och skinn för 4 mill. frcs. 1905 inlöpte i hamnarna
1,708 fartyg om 1,39 mill. ton (698,000 t. franska)
och utgingo 1,440 om l,38 (705,000 t. franska). 1906
voro 1,143 km. järnvägar trafikerade, men ett flertal
linjer är under arbete eller projekteradt. Man har
bl. a. för afsikt att anlägga en "transindokinesisk"
bana från Tonkin till Kochinkina samt skapa ett
nordligt järnvägsnät med Hanoi och ett sydligt med
Saigon till centrum. Telegraflinjerna hade 1905
en längd af 13,589 km., med omkr. 300 stationer,
och telefonlinjerna 263km., fördelade på 8 stads-
och 4 interurbana nät. - Indo-Kinas bank har
ett aktiekapital af 24 mill. frcs - Vetenskapliga
anstalter äro den 1901 inrättade École française de
l’Extrême-Orient, som utger "bulletin", en école de
médecine (båda i Hanoi), bakteriologiska institutet,
meteorologiska byrån m. fl. Sedan 1902 finnes i
Phulien (Tonkin) ett meteorologiskt och magnetiskt
centralobservatorium. - Krigsstyrkan består (1907)
af 14,309 man europeiska trupper och 18,427 man
inhemska, fördelade på 68 kompanier infanteri, 8
batterier samt 3 kompanier ingenjörtrupper. I Saigon
är förlagd en escadre de l’Extrême-Orient, bestående
af 1 pansarslagskepp, 3 pansarkryssare, 3 pansrade
kryssare, 4 torpedförstörare, 1 pansarkanonbåt,
12 torpedbåtar, 4 undervattensbåtar samt omkr. ett
halft tjog kanonbåtar och andra mindre stridsdugliga
fartyg, med sammanlagdt omkr. 4,500 man. - Mynt. För
Indo-Kina myntas af silfver piaster samt halfva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
