Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fransk-tyska kriget 1870-71 - Fransk violinklav. Se G-klav - Fransos - Fransquillon - Fransyskan - Fransäs - Frantzes, Georgios - Frantzila - Franz, Johannes - Franz, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1870-71", 3 häften 1893) och "Im grossen
haupt-quartier. Persönliche erinnerungen"
(1895; "I stora högqvarteret", 1896), Hoenig,
"Der volkskrieg an der Loire" (6 bd, 1893-97),
samt Kunz, "Einzeldarstellungen von schlachten
aus dem kriege Deutschlands gegen die französische
republik von sept. 1870 bis febr. 1871" (1891-95)
och "Feldzug der ersten deutschen armee im norden
und nordwesten Frankreichs" (2:a uppl., 2 bd,
1900-01). Ett godt arbete är ryssen Voides "Die
ursachen der siege und niederlagen im kriege 1870"
(tysk öfv. fr. ryskan, 2 bd, 1894-96). Det bästa
illustrerade populära öfversiktsarbetet på tyska är
Pflugk-Harttung, "Krieg und sieg 1870-71" (2 bd,
1895-96). Lifligt och populärt hållna skildringar
ges i "Der krieg von 1870-71" (7 bd, 1888-91) af
K. Tanera m. fl. K. Tanera har äfven utgifvit "Ernste
und heitere erinnerungen eines ordonnanzoffiziers"
(1887, 8:e uppl., 2 bd, 1902; "En ordonnansofficers
glada och allvarliga minnen från kriget 1870-71",
2 bd, 1890-91). - Bland franska arbeten om kriget
märkas främst franska generalstabens stora verk
om kriget "La guerre de 1870-71" (under utgifning
sedan 1901) samt vidare Freycinet, "La guerre en
province pendant le siège de Paris" (1871), Ludovic
Halévy, "L’invasion" (1872; "Invasionen. Minnen och
berättelser från kriget 1870-71", 1893), F. Bonnet,
"Guerre franco-allemande" (1878-83; "Fransk-tyska
kriget 1870-71", 3 bd, 1888-89), Dick de Lonlay,
"Français et allemands" (6 bd, 1889-91), Duquet,
"La guerre de 1870-71" (9 bd, 1890-97), Lehautcourt,
"La défense nationale en 1870-1871" (8 bd, 1893-98),
Chuquet, "La guerre 1870-71" (1895), och Rousset,
"Histoire générale de la guerre franco-allemande"
(ny uppl., 6 bd, 1900). Dessutom utgaf ett flertal af
de handlande personerna på franska sidan (Gramont,
Favre, Bazaine, Ducrot, Faidherbe, Vinoy m. fl.) under
åren närmast efter kriget arbeten för att försvara
sitt handlingssätt. Bland bibliografier öfver
litteratur om kriget märkes Palat, "Bibliographie
générale de la guerre de 1870-71" (1896).
- På danska finnes en populär skildring af
N. P. Jensen, "Den fransk-tyske krig 1870-71" (1896)
och på svenska - utom ofvan nämnda öfversättningar
- bl. a. följande arbeten: G. M.
Björnstjerna, "Kavalleriets strategiska tjenst
i fransk-tyska kriget" (1894), C. O. Nordensvans
illustrerade "Fransk-tyska kriget 1870-71" (1895), och
H. Jungstedt, "Kriget mellan Frankrike och Tyskland
1870-71" (2 bd, 1898-1900). C. O. N.
H. J-dt. V.S-g.
Fransk violinklav. Se G-klav.
Fransös (af ty. franzose), äldre svensk benämning
på fransman. Pluralen fransoser har länge varit det
populära namnet på syfilis ("franska sjukan").
Fransquillon [fråskijå’], fr., i Belgien namn på
flamländare, som föredrager fransk bildning och
franskt språk framför flamländska; i Elsass-Lothringen
betecknar det anhängare af det franskvänliga partiet.
Fransyskan, kokk. På slaktade oxar betecknas med
tjocka fransyskan ländstycket mellan "rostbiffen"
och (bakre) lårbenen, med tunna fransyskan den del
af refstycket, som är närmast rostbiffen.
Fransäs [frälsas], fr. française (eg. fransk, näml.
kontradans), en serie af kontradanser, som i början
af 1700-talet kom från England till Frankrike,
sedermera äfven till Tyskland och Sverige, och
som blifvit en vanlig sällskapsdans. Den utföres
mest i gående, af flera par, uppställda midt emot
hvarandra i rad eller fyrkant, och består af fem eller
sex afdelningar ("turer"): Pantalon, Eté, Poule,
Postourelle l. Trenitz och Boulangère. Musiken går
i 2/4 och 6/s samt består af 8-taktiga repriser af
munter karaktär med melodierna i senare tider helst
hämtade ur operetter o. d. Fransäs dansas olika i
olika länder, i Frankrike i form af kadrilj,
d. v. s. af blott fyra par. Den är
urspr. identisk med angläs (se d. o.).
A. L.*
Frantzes, Georgios (grek. Fscogyiog o
$QavT£fjs}, bysantinsk historieskrifvare, f. 1401,
verkade under en stor del af sitt lif som kejserlig
ämbetsman och diplomat i nära förbindelse med den
kejserliga familjen. Vid Konstantinopels fall 1453
råkade han i turkisk fångenskap, men gjorde sig fri
och flydde till Peloponnesos, Venezia och Rom samt
blef munk i ett kloster på Korfu. Där författade han
sitt historiska verk, som behandlar tiden 1258-1476,
alltså Palaiologernas hela regeringstid samt de
första årtiondena efter rikets fall. Genom den nära
beröring F. haft med sin tids mest framskjutna
personligheter och den del han själf tagit i
händelserna har han kunnat gifva skildringen af sin
egen tid, rikets sista öden och undergång en prägel
af grundlighet, åskådlighet och tillförlitlighet,
som ger särskildt de sista böckerna af hans verk
ett mycket högt värde. Hans stil är klar och
flytande, hans språk frigiordt från den stelnade
bysantinska grekiskans tvångströja. F:s verk är
lättast tillgängligt i Mignes "Patrologia græca"
(vol. 156). V. Lm.
Frantzila (fi. Rantsila), socken i Uleåborgs län
(Finland), Salo härad, Uleå domsaga, hörde tidigare
till Siikajoki pastorat. Konsist. pastorat af 3:e
kl.. Brahestads kontrakt, Kuopio stift. Landarealen
634 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,474 personer
(1906). - F. kyrkoby utgjorde under 1808 års krig ett
af lägerställena för grefve Cronstedts fördelning
af finska armén (april 1808). Runebergs poem
"Fältmarskalken" ("Fänrik Ståls sägner", I) behandlar
en till nämnda by förlagd episod från tiden mellan
slagen vid Siikajoki och Revolaks. R. C. (A. G. F.)
Franz, Johannes, tysk hellenist, f. 1804 i Nürnberg,
d. 1851, följde 1832 konung Otto till Grekland, där
han två år var chef för den grekiska tolkbyrån, och
vistades sedan i Rom till 1838, då han bosatte sig
i Berlin för att fortsätta det af Böckh påbörjade
"Corpus inscriptionum græcarum" (af hvilket han
bearbetade tredje delen). 1840 blef han
e. o. och 1846 ord. professor i grekiska
litteraturen vid universitetet i Berlin.
F. utgaf äfven åtskilliga själfständiga verk,
t. ex. Deutsch-griechisches wörterbuch (1838), De
musicis græcis (1840) och Elementa epigraphices
græcæ (s. å.).
Franz, Robert, tysk tonsättare, f. 28 juni 1815
i Halle, d. där 25 okt. 1892, måste på egen
hand inhämta musikens element och lyckades först
1835 erhålla sin fars tillstånd att egna sig åt
tonkonsten. F. studerade i två år hos Fr. Schneider
i Dessau och använde därefter i Halle flera år till
att noggrant studera Bachs, Händels, Beethovens och
Schuberts verk, hvarjämte han äfven sysselsatte
sig med komposition och vetenskapliga studier. 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
