- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
43-44

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Främmande trosbekännare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

religionsöfning, samt adventister, baptister,
fribaptister (helgeaner), kongregationalister,
leeaner, mormoner m. fl. utan sådan
rätt. Antalet af deras församlingar är
enligt nämnda kommittés utredning 856, med
71,026 medlemmar, med tillgångar uppgående
till något öfver 10 mill. kr. (däraf nära 8
mill. fast egendom), med årsinkomst af nära
l 1/2 mill. och årsutgift af ung. samma summa. -
Genom R. F. § 28, k. förordn. 30 juni 1838,
26 okt. 1860, 20 jan. 1863, 28 febr. och
31 okt. 1873, k. kung. 22 juni 1899 samt
den af K. M:t 30 juni 1838 fastställda och
af Kommerskollegium 13 aug. s. å. kungjorda
ordningen rörande hvad mosaiska trosbekännare
ha att iakttaga i afseende på utöfningen
af sin religion och bestyret inom sina
församlingar äro sistnämnda trosbekännare
i afseende på medborgerliga rättigheter och
religionsutöfning ställda fullständigt i jämbredd
med trosbekännare af annan kristen lära än den
rena evangeliska. Särskildt må anmärkas, att
mosaiska trosbekännare äro pliktiga att bilda
egna församlingar. För inrättande af synagoga
med offentlig religionsöfning erfordras dock
K. M:ts samtycke. De ha egen kyrkobokföring
beträffande alla sådana församlingsmedlemmar, som
bo och vistas å den ort, där mosaisk församling
finnes. Å annan ort boende judar anses väl
tillhöra närmaste mosaiska församling, men
antecknas i svenska kyrkans böcker. De ha rätt
att hålla egna begrafningsplatser. Äktenskap
mellan kristen och mosaisk trosbekännare ingås
inför borgerlig myndighet, mellan mosaiska
trosbekännare inbördes enligt deras egen
ritual. Vid eds afläggande inför domstol
eller annan ämbetsmyndighet svära mosaiska
trosbekännare "vid Gud och hans heliga lag",
då öfriga svenska undersåtar svära "vid
Gud och hans heliga evangelium". Mosaiska
trosbekännare, som äro svenska medborgare,
ega numera bosätta sig samt förvärfva och
besitta fast egendom öfverallt inom riket. Jfr
Religionsfrihet. A. Th. S. (K. J. E.)

Främmestad. 1. Socken i Skaraborgs län, Viste
härad. 5,394 har. 1,362 inv. (1906). F. bildar
med Bäreberg ett till egaren af Främmestad
(2) patronellt pastorat i Skara stift, Väne
kontrakt. - 2. Gods i ofvannämnda socken,
vid Nossans vänstra strand. Det består af F.,
l mtl frälse säteri, och 88/4 mtl underlydande
jämte Baljefors kvarn, såg, tegelbruk samt ben-
och vadmalsstampar. Hela arealen utgör 2,270
har, hvaraf 740 har åker. Taxeringsvärdet är
425,500 kr. (1906), däraf 24,000 kr. för annan
fastighet. F. är en mycket gammal sätesgård,
som efter 1468 egdes genom flera led af
släkten Tre Rosor. Därefter bytte gården ofta
om egare. 1821 såldes den för "83,333 rdr bko
transportsedlar" till konung Karl XIV Johan och
1845 af konung Oskar I för 66,666 2/3 rdr bko
till frih. Fredr. Hierta, hvars änka D. Hierta
nu eger densamma. - Egaren af F. utöfvar jus
patronatus i församlingen.

Främre Indien, detsamma som Västra indiska
halfön. Se Indien.

Främre Österrike, historisk benämning på
habsburgska husets besittningar vid och n. om
Bodensjön samt väster öfver till Elsass. Det
omfattade tre huf-vuddelar: Breisgau och
vissa områden i Elsass - hvilka dock nästan
h. o. h. förlorades till Frankrike 1648 -,
schwabiska Österrike, splittradt i en mängd
områden, och de vorarlbergska besittningarna. J.
F. N.

Främsta män, sjöv. Se Plikthuggare.

Frändefors, socken i Älfsborgs län, Sundals
härad. 21,987 har. 4,243 inv. (1906). F. bildar
med Brålanda och Sundals-Ryr ett
konsist. pastorat i Karlstads stift, Södra
Dals kontrakt.

Frändeforsån. Se Dalbergsån.

Frändskap, zool, kem. och fys. Se Affinitet. Jfr Valfrändskap,

Frändsämjospjäll (af fsv. frændsæmia, frændsimi,
frändskap, skyldskap, och spiæll, skada,
våld), jur., är ett i det äldre lagspråket
förekommande uttryck för kränkning af skyldskap
genom blodskam eller lägersmål i förbjudna led.
A. Th. S.*

Fränkel, Bernhard, tysk läkare, f. 1836 i
Elberfeld, blef med. doktor 1859, docent
i Berlin 1872, 1884 e. o. professor i
rhinologi och laryngologi och 1887 direktör
för universitetspolikliniken för hals- och
nässjukdomar därstädes. Sedan 1893 är han
direktör för kliniken för hals- och nässjukdomar
vid Charitén. Flera svenska specialister på F:s
område ha fått sin utbildning hos honom. F. är
utländsk led. af Sv. läkarsällskapet.
R. T-dt.

Fränskifling, bot. Se Hebeloma.

Fränsta, järnvägsstation inom Torps
socken, Västernorrlands län, vid statsbanan
Ange-Sundsvall och Torpsjön, en utvidgning af
Ljungan. Platsen har läkare (provinsialläkare),
apotek, distriktsveterinär, brunns- och
badinrättning samt bank (Aktiebol. Fränsta
bank, stiftadt 1899). I närheten ligga, vid
Ålsta, Västernorrlands läns folkhögskola och
landtmannaskola.

Fräs (fr. fraise, urspr. innanmäte, krås),
krås, veckad remsa till prydnad på linnet (vid
bröstet, halsen, handlederna); skifiormig veckad
krage, som hörde till renässansens dräkter (se
t. ex. Dräkt, pl. II fig. 12 och pl. III fig. 6,
samt Elisabet, sp. 403).

Fräs, mek. tekn., ett af stål förfärdigadt
roterande skärverktyg, på omkretsen eller
sidorna försedt med ett antal skarpa skär
eller tänder, som vid frasens rotation afskilja
från arbetsstycket små spånor och. på så
sätt delvis ersätta filnings-, svarfnings-,
hyflings- och borrningsarbete m. m. Man skiljer
metallfräsar för metallers bearbetning och
träfräsar för träs bearbetning. Den form,
som skall gifvas åt arbetsstycket, bestämmer
profilen å fräsarna och fräständerna. Sålunda har
man för framställande af plana, cylindriska och
koniska ytor dels vals- l. mantelfräsar (fig. 1)
med raka, snedt ställda eller skruflinjeformigt
fortlöpande skärtänder på en. cylinders omkrets,
dels ändfräsar med skären radiellt ställda på
cylinderns ändar, dels koniska l. vinkel-fräsar
(fig. 2), med sneda skärtänder anbragta på en
kons omkrets. Utaf dessa sammansättes en hel del
kombinerade fräsar, t. ex. vals- och ändfräsar
(fig. 3), för bearbetande af ytor, som bilda 90°
vinkel med hvarandra, vinkel-ändfräsar (fig. 4)
för ytor, som göra spetsiga eller trubbiga
vinklar med hvarandra, skif- l. notfräsar
(fig. 5) med valständer på skifvans omkrets och
ändtänder på dess båda sidor för utfräsning
af spår, noter, fjädrar etc. Vidare gifves
det form-, profil- eller fasonfräsar med
axiellt fortlöpande skärtänder af växlande form
(fig. 6); borrfräsar för utfräsning af skären på
spiralborrar; kuggfräsar (fig. 7) för utskärning
eller efterarbetning af kuggtänder; sänkfräsar
för utvidgning eller försänkning af bulthål,
spår m. m.; kulfräsar för upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free