Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Funck-Brentano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
103
Fundamentalförsök-Funiculus
104,
men den egentliga grundtonen är c, emedan
ackordet tgc endast är treklangen
på c i dess första omTandning.
A. L.*
Fundamentälförsök (se F u n d a m e n
t), jys. o. kem., ett experiment, som
lägger i dagen det karakteristiska i ett
naturfenomen eller som historiskt varit
utgångspunkt för vidare forskning. Om Voltas
fundamentalförsök se Galvanisk elektricitet.
G. N.
Fundamentällag (se Fu n d amen t), grundlag
(se d. o.).
Fundamentälstjärnor (se F u n d a m e n t),
astron., vissa ljusare stjärnor, hvilkas
lägen på himmelen blifvit med den yttersta
noggrannhet bestämda och hvilka därför användas
såsom utgångspunkter vid bestämmandet af andra
stjärnors lägen. Den bästa nuv. förteckningen
öfver fundamentalstjärnor torde vara
den af internationella astronomiska
sällskapet genom professor A. Auwers
utarbetade och flera gånger förbättrade.
A. L-n.*
Fundame’ntum demonstratiönis, lat., log.,
bevis-ningsgrund (se Bevis 1).
Fundame’ntum divisiönis, lat., log.,
indelningsgrund (se Indelning).
Fundatiõn. Se Fundament. - F u n d a
-tionsjord. Se Stadsjord.
Fundbo, socken i Uppsala län, Rasbo
härad. 5,989 har. 997 inv. (1906). F. utgör
ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Vaksala
kontrakt.
Fundera. 1. (Af lat. fundäre, grunda), grundlägga
(i äldre svenska). - 2. (Sannolikt af inhemskt
ursprung), begrunda, "grunda’’ (på), eftersinna,
grubbla, djupt tänka på något. - Fundering,
tanke, eftertanke, grubbleri, infall, förslag,
plan.
Fundin. Vilhelmina Kristina, operasångerska,
f. 12 juli 1819 i Stockholm, blef 1833 elev vid
K. operan och var engagerad därstädes 1841-70,
hvarunder hon sjöng de mest olikartade partier,
bl. a. Nattens drottning i "Trollflöjten",
Anna i "Hvita frun", Adalgisa i "Norma",
Katarina i "Kronjuvelerna", Isabella i
"Robert" och Carlo Broschi i "Hälften
hvar". Hennes redbara artistskap och vinnande
personlighet ha stannat i aktadt minne.
A. L.*
Fundinn, nord. myt., ett af dvärgnamnen, som
uppräknas i eddasången Voluspa.
Fundinn Noregr (d. v. s. det upptäckta Norge)
eller Hversu Noregr bygöiz (d. v. s. huru Norge
befolkades), titeln på en i Flatöboken (se
d. o.) i två redaktioner intagen sagohistorisk
skildring. Skriften, som är en "lärd"
spekulation från slutet af 1200-talet, saknar
historiskt värde och innehåller en mängd rent
fantastiska genealogier och namnförklaringar.
Ad. N-n.
Fundj, ett bedsjfolk (se Bedsja), starkt
uppblandadt med negerblod, i Sennar-bergen i
nordöstra Afrika. Under 1500-talet grundlade
fundjerna ett rike Sennar, som utbredde sig
från Nubien till Abessinien. Det eröfrades
1821 af egypterna. Till fundjerna höra
stammarna berun l. burum, igasum och hammedj.
E. N-d.
Fundy bay [fa’ndi bei’], af fr. fond de la baie,
en 300 km. lång och 50–100 km. bred vik af
Atlantiska hafvet i Nord-Amerika, mellan New
Brunswick och Nova Scotia. Den delar sig i sin
innersta del i de båda vikarna Chignecto bay
och Minas basin. Vid dess utlopp ligger ön Grand
Manan. F är ända till 200 m. djup, ofta hemsökt
af stormar och dimma samt har högre tidvatten än
något annat vatten på jorden (8–21,3 m.).
J. F. N.
Funébre [fynabr], fr. (it. fune’bre, af
lat. fünus> begrafning, sorgetåg), mus.,
sorgfullt, högtidligt sörjande.
Fungera (af lat. fungi, förrätta, förvalta),
tjänstgöra, utföra en funktion eller ett
uppdrag; vara i gång, arbeta. Jfr Funktion
och Funktionera.
Fu’ngi, bot. Se Svampar.
Fu’ngia, zool., ett till Cæknterata (se
d. o.) och koralldjuren hörande släkte, som
utmärkes därigenom, att polyperna ej i likhet
med flertalet af koralldjuren bilda kolonier,
utan i regel uppträda isolerade. Skelettet
uppnår ofta en diameter af 30 cm., är
skifformigt, kretsrundt eller ovalt,
undertill vanligen konkavt. Hithörande
arter lefva i de varmare hafven.
L-e.
Fungi’bla ting 1. saker (mlat. res
fungibües-. res, quarum altera alterius vice
fungi potest, ting, som äro så lika hvarandra,
att det ena kan sättas i stället för annat
af samma slag), sådana ting - såsom spannmål,
åtskilliga andra handelsvaror och framför allt
mynt och myntrepresentativ -, vid hvilka det,
efter regeln, såväl i juridiskt hänseende som
i allmänna vandelns fästes afseende mindre
på det individuella tinget (species) än på
mängden däraf och dess naturliga beskaffenhet
(genus). Ett utbyte af ett mot ett annat
kan följaktligen ega rum. I 1734 års lag
förekom för dylika ting det från romerske
juristen Paulus lånade uttrycket "varor, som
skola vägas, mätas eller räknas". Begreppet
fungibla ting, om hvars omfattning och
noggranna bestämning mycket olika meningar
gjort och göra sig gällande, har sin juridiska
betydelse vid fråga om köp, lån, försträckning
m. fl. till obligationsrätten hörande aftal.
A. Th. S. (C. G. Bj.)
Fungi imperfe’cti, lat., bot., ofullständigt
kända svampar, utgörande konidieformer af
askomyceter och basidiomyceter. Ett mycket stort
antal arter är kändt, som af praktiska skäl
inordnas i ett artificiellt system, grundadt
på konidiernas bildningssätt och. utseende. De
viktigaste afdelningarna äro Sphærop-sideæ med
pyknider, Melanconieæ med skål- eller skifformadt
konidielager, som utvecklas under Tärdväxtens
öfverhud, Tubercularieæ med från början fritt
konidielager, Mucedineæ med fria, färglösa eller
ej bruna konidiebärare och konidier och Dematieæ
med fria, gråa eller brunaktiga konidiebärare och
konidier; de 3 sista grupperna sammanfattas till
afd. Hyphomycetes (hy f om y c et er). Många
hithörande svampar äro farliga parasiter på
djur och växter, andra äro allmänna sapro-fyter.
G. L-m.
* Fungoider (af lat. ju’ngus, svamp, och
grek. éi’dos, utseende), bot., kallas en del
fanerogama parasiter, hörande till familjerna
Balanophoraceæ och Raffle-siaceæ (se d. o.),
hvilkas skott äro så reducerade, att de ha en
viss likhet med svampar. H. Hn.
Fungologi (af lat. ju’ngus, svamp, och grek. lo1
gös, lära), bot., läran om svamparna.
Fu’ngus melite’nsis, Maltesersvamp, farm. Se C
y n o m o r i u m.
Funi’culus, lat., anat., sträng. - F. u m b i
l i -cälis, nafvelsträng. - F. s p e r m a’t i
c u s, sä-! dessträng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
