Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Furnera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Furnera-Furste
112
och har där anslutit sig till det
socialistiska partiet. Han har både som
deputerad och som flitig medarbetare i
tidningar och tidskrifter tagit verksam del
i den socialistiska rörelsen. F. innehar
en lärostol i samtidshistoria vid
Université nouvelle i Bruxelles. .
V. S-g.
Furnera (fr. journir], förse med det
erforderliga, anskaffa, leverera. - Furnissor
(fr. fournisseur), en som anskaffar, levererar
något, leverantör. - Furnityr (fr. fourniture),
tillbehör, material, förråd.
Furnes [fyrn], flarn. Veurne,
arrondissemangs-’hufvudstad i belgiska
prov. Väst-Flandern, omkr. 6 km. från hafvet,
genom kanaler förenad med Dun-kerque, Nieupoort,
Bergues och Loo. 5,889 inv. (1902). Handel med
lantbruksprodukter. Staden var fordom befäst.
(J. F. N.)
Furnes-Ambacht-nötkreatursrasen [fyrn-] har
uppstått genom flandriska rasens korsning med
korthorn. Den finnes nu utbredd i södra delen af
belgiska prov. Väst-Flandern (Furnes). Färgen
är ljust röd med hvita fläckar. De förnämsta
egenskaperna äro tidig utveckling och
gödförmåga, men äfven mjölkförmågan är
tillfredsställande. Väl gödda djur vid 31/»-4
års ålder väga 750-850 kg. H. F.
Furness [fä’nis], norra delen af engelska
grefsk. Lancaster, skild från det öfriga
grefskapet genom Morecambe bay. Kusten är jämn,
det inre bergigt. Stenkols- och järngrufvor
bearbetas i stor skala. De först i senare tid
anlagda järnverken vid B a r r o w äro bland de
största i Storbritannien. (J. F. N.)
Furniss [fä’uis], Harry, engelsk
karrikatur-tecknare, f. 1854 på Irland!! kom vid
19 års ålder till London, där han sedan arbetat
såsom tecknare i tidningar och tidskrifter,
bl. a. "Illustr. London news", "Punch" (1880-94;
scener och porträtt från parlamentet) och i den
af honom 1894 uppsatta skämttidningen "Lika
joko". Han har dessutom illustrerat Burnands
"Happy thoughts" och "In-compleat angler" m. fl.
FurnissSr. Se Furnera.
Furnityr. Se Furnera.
Furnivall [fä’nival], Frederick James,
engelsk filolog, f. 1825, har för alla tider
försäkrat sig om ett aktadt rum i den engelska
språkforskningens och litteraturens historia
genom den förtjänstfulla verksamhet han under
mera än femtio år utöfvat som utgifvare och
organisatör. Af en stor mängd äldre (i synnerhet
medelengelska) skrifter, som ditintills funnits
endast i gamla manuskript, har han utgifvit
noggranna upplagor, af andra arbeten har han
åstadkommit vetenskapligt tillfredsställande
nytryck. Han har stiftat en hel rad af litterära
sällskap för studiet och utgifvandet af engelsk
litteratur och såsom ledare af desamma med
outtröttligt nit förstått att vinna medarbetare
för deras syften. 1864 bildade han "Early
english text society", 1868 "Chaucer society"
och "Ballad society", 1873 "New Shakespeare
society", 1881 "Browning society", 1882 "Wycliffe
society", 1885 "Shelley society". 1852-96 var han
hederssekreterare i "Philological society". l
synnerhet såsom Chaucer-och Shaksperekännare
intager F. en framstående rang. En af hans
viktigaste publikationer är "A six-text print of
Chaucer’s Canterbury tales" (1868 -76). Berlins
universitet utnämnde honom 1885 till filos.
hedersdoktor. För arbetarna, såväl de manlige
som de kvinnliga, har han på flerfaldigt
sätt ådagalagt ett varmt intresse.
A. E.
Furöi, kem., toxik. Se F u r f u r o 1.
Furor, it. furõre (af lat. ju’ror, raseri,
hänförelse), stormande bifall, stormande lycka
eller framgång.
Furreedpore [faridpå’e]. Se Fär i d pur.
Furrer [fo’rrer], Jonas, schweizisk statsman,
f. 1805, d. 1861, invaldes 1834 i kantonen
Zürichs stora råd, där han kämpade för införande
af liberala institutioner. 1834 och 1844 var
han stora rådets president. 1845 nämndes han
till borgmästare och var s. å. president vid
den urtima förbundsdagssessionen, i hvilken han
motsatte sig det radikala partiet, men tillika
med stor fasthet tillbakavisade de utländska
makternas fordringar. Såsom representant
för Zürich vid förbundsdagssessionerna 1847
-48 kämpade han kraftigt för upplösning af
"sonderbund" och, sedan detta lyckats, för en
ny förbundsförfattning. Efter dennas införande
valdes han till ledamot af ständerrådet
och blef 1849 det nya förbundsrådets förste
president. Efter 1850 stod han i spetsen för
justitie- och polisdepartementet och valdes 1857
för fjärde gången till förbundspresident.
Furrukhabäd. Se Faru k ha b a d.
Furstbiskop (ty. fürstbischof) kallades en sådan
biskop, som var furste i det romersk-tyska riket
samt inom sitt stift och på riksdagen utöfvade
furstliga rättigheter. Numera bära endast några
få biskopar (t. ex. i Breslau och Olmütz) titel
af furstbiskop.
Furste (ty. furst, i analogi med hvilket
det svenska förste är bildadt), eg. endast
den förste eller utmärktaste, betecknar 1)
regent i allmänhet, 2) icke regerande medlem
af en regentfamilj, 3) medlem af den förnämsta
adeln i vissa länder, t. ex. Tyskland (se
nedan), Ryssland (knjaz), Frankrike (prince),
Italien (principe) och är 4) predikat för
vissa tyska regenter, i rang närmast hertigar
(se nedan), och för .regenterna i Bulgarien,
Liechtenstein, Monaco och Montenegro. I
Tyskland, där furstenamnet i synnerhet spelat
en stor roll, ansågs det under den äldre
medeltiden tillkomma alla innehafvaie af den
ämbetsmyndighet, som var den ursprungliga
innebörden i hertiglig och greflig värdighet -
oberoende af om dessa innehafvare voro andliga
eller världsliga, omedelbara eller medelbara
vasaller - således hertigar, markgrefvar,
pfalz-grefvar, landtgrefvar, burggrefvar
och grefvar samt alla med grefverättigheter
utrustade prelater, d. v. s. i allmänhet alla
riksomedelbara ärkebiskopar, biskopar, abboter
och abbedissor. I slutet af 1100-talet inträdde
häri den förändringen, att furstevärdigheten
blef bunden endast vid vissa omedelbara län,
hvarvid grefvarna upphörde att räknas till
fursteståndet. Ny furstevärdighet, uppstod
därefter blott genom kejserlig förläning, och
från 1600-talet fordrades dessutom, för att
sådan förläning skulle medföra fursteplats på
riksdagen, bifall af dennas furstar, hvarigenom
en skillnad uppstod mellan titulärfurstar och
verkliga riksfurstar. Under 13:e årh. höjde sig
de sju mäktigaste furstarna såsom kurfurstar
(se d. o.) öfver de andre, och de bildade sedan
det förnämsta af de tre kollegier, hvari den
tyska riksdagen fördelades. De öfrige andlige
och världslige furstarna hade plats i det
andra kollegiet jämte "herrarna" (grefvar,
riksomedelbara friherrar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
