- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
159-160

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

159

Fysikalisk undersökning-Fysiokrater

160

ning inom fysiologien samt för behandling af
hygieniska och terapeutiska problem. Äfven
geologien och astrofysiken samt oceanografien
ha haft stor nytta af de fysikalisk-kemiska
forskningsmetoderna (jfr Fysik och Kemi).
S. A-s.

Fysikalisk undersökning. Se under Fysikalisk.

Fysiker (jfr Fysik), person, som egnar sig åt
vetenskapen fysik.

Fysikomagi (af grek. jysiko’s, naturlig, och
magëi’a, trolldom), naturlig magi (se Magi). -
Fysikomägiker, en som sysselsätter sig med
naturlig magi.

Fysikoteologi (af grek. fysiko’s, naturlig,
och teologi, se d. o.), naturlig teologi;
bemödandet att från skapelsens ändamålsenliga
inrättning, ordning och skönhet draga slutsats
om tillvaron af ett allsmäktigt gudomsväsen
såsom världens skapare och upprätthållare. Om
det fysikoteologiska beviset för Guds existens
se vidare Gud.

Fy’sikus (lat. phy’sicus, af grek. jysiko’s,
naturforskare), i Sverige äldre benämning på
läkare, t. ex. stadsfysikus, stadsläkare.

Fysiljëra (fr. jusiller-, jfr Fysiljärer), arkebusera, medelst gevärssalfva döda en lif
dömd. - Fysiljëring (fr. fusillade), arkebusering
(se d. o.).

Fysiljärer 1. Fusiljärer (fr. fnsiliers),
krigsv., kallades i Frankrike de första trupper,
som under senare hälften af 17 :e årh. väpnades
med gevär (fusil). Konung Fredrik I i Preussen
gaf ett af sina gardesregementen benämningen
fysiljärgarde. Fredrik Vilhelm I och Fredrik
II uppsatte flera fysiljär-regementen (allt
infanteri). Sedermera har benämningen fortlefvat
endast i Preussen, där hvarje äldre armékår
ännu har ett fysiljärregemente och där tredje
bataljonen vid hvarje infanteriregemente
länge kallades fysiljärbataljon; numera
är detta fallet endast vid gardes- och
grenadjärregementena. Fysiljärerna voro förr
lätt infanteri, men numera skilja de sig från
det öfriga infanteriet endast genonl färgen
eller formen på vissa uniformsplagg. C. O. N.

Fysiognomi, äldre form för fysionomi (sed. o.).

Fysiografl (af grek. jy’sis, natur, och
gra’fein, skrifva), naturbeskrifning. -
Fysiogräf, landskapsskildrare. - Fysiogräfisk,
naturbe-skrifvande.

Fysiografiska sällskapet i Lund (Physiographiska etc.), stiftadt 1773
på förslag af A. J. Retzius, hade urspr.,
enl. k. stadfästelseresol. af 6 mars 1778,
till syfte att utforska och belysa Skånes
naturalhistoria och ekonomi, men har sedermera,
enligt nya arbetsordningar, utsträckt
sin verksamhetssfär och omfattar numera
naturvetenskapernas samtliga delar. Sällskapet
består af ett obe-stämdt antal in- och
utländska ledamöter. De arbetande - i Lund
eller dess närmaste omgifning boende - äro till
största delen lärare vid Lunds universitet och
sammanträda under universitetsterminerna på viss
dag (en gång i månaden), då föredrag hållas med
anledning af egna undersökningar och redogörelse
meddelas öfver viktigare upptäckter, som göras
inom de olika vetenskaperna. Man har på detta
sätt sökt sammanhålla de numera i en mängd
discipliner och på olika forskare fördelade
naturvetenskaperna till ett helt och få någon
kännedom om och göra siir till godo upptäckter,
hvilka göras i discipliner, som ligga utanför
det egentliga egna arbetsfältet. I äldre
tider var publikationen af förhandlingarna
ännu mycket oregelbunden och utgafs
under olika titlar. Sålunda utkom 1776
"Physiographiska sällskapets handlingar"
(l del), 1781 "Physiographiska sällskapets
magazin" (l del), 1823-24 "Physiographiska
sällskapets årsberättelse" (2 dlr), 1837-38
"Physiographiska sällskapets tidskrift"
(l del), och 1878 utkom i anledning af
sällskapets 100-årsjubileum "Fysiografiska
sällskapets minnesskrift". Emellertid hade
sedan 1864 ledamöternas arbeten, för hvilka i
sällskapet redogjorts, vanligen publicerats i
"Lunds universitets årsskrift", till en del
på sällskapets bekostnad. Men fr. o. m. 1889
utgifvas de enligt öfverenskommelse med
bestyreisen för denna årsskrift såsom andra
afdelningen af denna och under titeln "Kungl,
fysiografiska sällskapets i Lund handlingar",
af hvilka 12 årg. utkommit. Hvarje led. af
sällskapet eger föreslå nya ledamöter. Ordf. väljes för ett år, men sekreterare och skattmästare
väljas för 5 år och kunna vid de 5 årens slut
återväljas. - Nya grundregler för sällskapet
blefvo af K. M:t stadfästa 28 nov. 1862.

Fysiokrater (af grek. fy’sis, natur, och kra’tos,
kraft) l. Ekonomister, ett antal politiska
ock nationalekonomiska skriftställare, som
under senare hälften af 18:e seklet bekämpade
den då i de flesta europeiska stater mer
eller mindre rådande, i Frankrike genomförda
merkantilpolitiken (se Merkantilsystemet). Det
var egentligen Quesnay (se d. o.),
Ludvig XV:s lifmedikus, som i "Encyclopédie"
– artiklarna "Fermiers" (1756) och "Grains"
(1757) – gaf det första egentliga uttrycket
åt de fysiokratiska idéerna. Han utvecklade
dessa närmare i "Tableau économique" (1758)
och "Questions intéressantes sur la population,
l’agriculture et le commerce" (1759) samt fick
inom kort ett stort antal lärjungar, bland hvilka
först böra nämnas Mirabeau (den äldre), Dupont de
Nemours, Le Mercier de la Rivière och Baudeau,
hvarjämte den af fysiokraterna starkt påverkade
Turgot som minister fick tillfälle att tillämpa
en del af deras teorier. Utom Frankrike vunno de
fysiokratiska idéerna anhängare hufvudsakligen
uti Italien och Tyskland; i det senare landet
gjordes t. o. m. utaf markgrefve Karl Fredrik af
Baden försök att i några byar genomföra dem. –
Innehållet af de lärosatser, hvilka fysiokraterna
förfäktade, det s. k. fysiokratiska systemet,
är hufvudsakligen följande. Samhällslifvet
är, liksom den fysiska världen, underkastadt
oföränderliga lagar. Lagstiftarens och
politikerns uppgift är att söka utforska
dessa lagar för att kunna styra samhället
i öfverensstämmelse med dem. Hvarje åtgärd,
som lägger hinder i vägen därför, hämnar sig
själf. Detta gäller ej blott om de rättsliga,
utan äfven om de ekonomiska förhållandena. Äfven
för dessa finnes en naturlig ordning, och staten
bör låta denna göra sig gällande. Studiet af
denna naturliga ordning lär, att jorden (och
vattnet) är den enda källan till rikedom och
att följaktligen jordbruket med binäringar är
den enda näringsgren, som kan i egentlig mening
frambringa rikedom. Alla yrken äro därför,
strängt taget, sterila, utom jordbruket, som är
det enda produktiva. Intet land kan nämligen
bestå, om det ej har tillgång på produkter af
eget eller annat lands jordbruk, under det att
däremot ett jordbrukande land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free