- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
687-688

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galärpråm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gambia. 1. Flod (af infödingarna kallad Ba Dimma
1. Fura, "flod") i Väst-Afrika, den sydligaste
af Senegambiens båda hufvudströmmar, rinner
upp i Futa Djallon, n. ö. om staden Labe på
Pic Tuturu, 11° 27’ n. br. Den genomflyter
i nordvästlig riktning mandengas högland,
bildar vid Bara-Kunda, där den utträder på
slättlandet, en mängd forsar, vänder sig därpå
åt v. och faller ut i Atlantiska oceanen, genom
ett bredt æstuarium vid staden Bathurst. -
35 km. från hafvet är G. 6,5 km. bred och 11
m. djup, får längre ned en bredd af 15 km.,
men hoptränges vid mynningen till 3,s km. med
ett djup af 20 m. Längd omkr. 1,200 km. Under
regntiden öfversvämmar floden hela låglandet
och af sätter därvid ett fruktbart slam. Under
nov.-juni är G. mycket vattenrik, så att mindre
fartyg kunna gå ofvan Bara-Kunda och oceanfartyg
till Fort George, 280 km. från mynningen.

2. Brittisk koloni, ett område af 179
kvkm. med 13,456 inv. (1901), däraf 198 hvita,
på ömse sidor om floden G:s mynning, samt
ett protektorat längs nämnda flod upp till
franska området, omkr. 400 km. i längd, men
i allmänhet endast 20 km. bredt. Tillsammans
utgöra de 7,928 kvkm. med 163,718 inv. (1903),
negrer af olika stammar (mandenga, serer,
djola, volaffer m. fl.). Klimatet är mycket
osundt under regntiden (juni-okt.), eljest
någorlunda drägligt. Den sedan 1888 själfständiga
kolonien (förut en del af de västafrikanska
brittiska besittningarna) förvaltas af en
guvernör, som biträdes af ett verkställande
och ett lagstiftande råd. Kolonien har 6
statsunderstödda folkskolor, en högre skola
(wesleyansk) och en teknisk skola. Handeln går
mest genom fransmännen. Förnämsta produkter och
exportartiklar äro jordnötter, hudar, kautschuk,
ris och bomull. 1905 hade exporten ett värde
af 280,300 pd (däraf jordnötter 170,000 pd)
och importen 305,200 pd. Hufvudstaden,
Bathurst (8,807 inv. 1901), är medelst
telegrafkablar förenad med S:t Vincent
bland Kap Verdeöarna och med Sierra Leone.
1. (J. F. N.) 2. Wbg.

Gambia-mahogny, bot. Se Khaya.

Gambier [ga’mbio], James, lord Gambier,
engelsk amiral, f. 1756 i New Providence på
Bahama-öarna, där hans fär var viceguvernör,
d. 1833, inträdde 1767 i tjänst och blef redan
1778 "postcaptain". Som chef på linjeskeppet
"Defence" deltog han 1794 med utmärkelse under
lord Howe i slaget vid Ouessant. 1795 befordrades
han till konteramiral och amiralitetslord,
var 1802-04 guvernör på Newfoundland och
chef för där stationerade eskader samt blef
1805 amiral. G. var högste befälhafvare för
den flotta, som 2-5 sept. 1807 bombarderade
Köpenhamn och i förening med en engelsk armé
under lord Cathcart tvang danskarna att utlämna
sin flotta. Till belöning därför utnämndes han
till peer och blef 1808 högste befälhafvare
för kanalflottan. Hans förhållande under
affären på Aix’ redd i april 1809 (se
Cochrane, sp. 472) har satt en fläck på hans
rykte som sjömilitär, och G :s frikännande
inför krigsrätten berodde väsentligen på
det för honom partiska sätt, hvarpå processen
fördes. 1814 var G. Englands främste delegerade
vid fredsunderhandlingarna i Haag med Förenta
staterna. Han utträdde 1811 ur aktiv tjänst,
men befordrades 1830 till "admiral of the fleet".
O. E. G. N. (V. S-g.)

Gambieröarna [gä’mbiə-]
l. Mangarevaöarna, ögrupp i södra delen
af Tuamotu-(Paumotu-)arkipelagen i Stora
oceanen, under 23° 8’ s. br. och 135°–140°
v. lgd. Öarna, tillsammans 24 kvkm.,
äro af vulkaniskt ursprung och omgifvas
af korallref. De största äro Mangareva,
Taravai, Akamaru och Aokena; f. ö. finnes
ett tiotal småöar eller klippor. Invånarna,
en rarotongastam, tillsammans omkr. 1,000,
äro omvända till katolicismen. De ställde sig
1844 under franskt beskydd. Ögruppen upptäcktes
1797 af kapten Wilson och uppkallades efter
presidenten för Londons missionssällskap,
den ofvannämnde amiralen Gambier.
(J. F. N.)

Gambir, bot. Se Garfmedel.

Gambit (fr. uttal gabi’, sv. uttal ga’mbit; af
it. gambetto, krokben), schackt., spelöppning,
i hvilken en af spelarna genom ett af de
första dragen offrar en bonde. Slås bonden,
uppkommer antaget gambit, slås den icke,
kallas spelet afböjdt gambit. En stor del
spelöppningar har benämnts efter ryktbara
spelare, efter den hufvudpjäs, som därvid har
främsta rollen o. s. v. Bland de mera bekanta
och använda äro drottninggambit (flera arter),
Evansgambit, Steinitzgambit.
R-n B.

Gambogi [-bådji], Elin, finsk målarinna. Se
Danielson-Gambogi.

Gambogiasyra, farm. Se Gummigutta.

Gambohampa. Se Beklädnadsväxter, sp. 1237-38.

Gamborg, Anders, dansk filosof, f. 1753,
d. 1833, tog 1777 teol. examen och påverkades
under en utrikesresa starkt af den engelska
deismen, var 1788-1803 professor i praktisk
filosofi vid Köpenhamns universitet, vistades
därefter i Roskilde, där han undervisade i
matematik i latinskolan, men återvände 1828
till Köpenhamn. - G. hör till 1700-talets
rationalistisk-eudemonistiska riktning. Stort
uppseende väckte han genom en, först på tyska
och därefter på danska, utgifven skrift, Nysa
eller filosofisk-historisk undersögelse af
Genesis I-III
(1790), hvari han sökte visa,
att berättelsen om syndafallet var en oriktig
tolkning af en postulerad egyptisk hieroglyfinskrift.
Andra etiska afhandlingar Om forskjel
mellem dyd og gode handlinger
(1783), Om hvad
der er pligt
(1794) och Om selvmord (1796), hvari
han sökte ådagalägga, att själfmord är endast en
sjukdomsyttring. I Jesu moral (1799) uppträdde
han som ifrig kantian; men i Om fuglenes sang
(i "Skand. museum", 1800) utgick han från den
sensualistiska grundtanken, att det icke finnes
några medfödda idéer, och påstod, att icke heller
fåglarna föddes med bestämda "noter" i sig, utan
endast efterhärmade sina föräldrars sång, hvaraf
följde, att man skulle kunna förbättra fåglarnas
sång. - G. fick ingen varaktig betydelse för
Danmarks andliga* odling, men var karakteristisk
för den rationalistiska tidsriktningen.
C. R.*

Gambrinus, en flamländsk sagokonung, hvilken
uppgifves ha uppfunnit ölet (se d. o.).

Game [geim], eng., sportv., spel, ett parti
(fot boll e. d.).

Gamél, Augustin Cyrille Vilhelm Victor, dansk
mecenat, f. 1839, d. 1904, fortsatte sin faders
stora kaffeaffär och gjorde sig känd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:46 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free