- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
707-708

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalkatolska kyrkan i Nederländerna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

villebrådet har utrotats, och bönderna äro numera
förbjudna att inneha skjutvapen.

Tillsammans med tre af tyskar bebodda byar,
Mühlhausen (639 inv. 1904) och Schlangendorf
(534 inv. s. å.) i s. v. samt Klosterdorf i
n. ö., bildar G. en "volost", med en af byarna
gemensamt utsedd "oberschulz" (ry. starsjiná),
som är ordf. i volostförsamlingen (ry. volostnoj
chod
), bestående af några medlemmar från hvart
bysamhälle. Hvarje by har för sig en "schulz"
(ry. starosta), som ung. en gång i veckan
sammankallar bönderna till bystämma. Gendarmeriet
representeras af en urjadnik. Skatten till kronan
utgår f. n. med 80 kopek per desjatin, till byn
med 1,80 rubel per person. Svenskarna voro förr
befriade från värnplikt, men fullgöra den nu
och ha deltagit i alla ryssarnas krig på senare
tider. De kyrkliga förhållandena lämna åtskilligt
öfrigt att önska. Prästerna äro tyskar och
behärska svenskan ofullständigt eller icke alls;
gudstjänsten består i att ömsom pastorn, ömsom
skolläraren föredrar en predikan ur någon svensk
postilla. Skolundervisningen, som upprätthålles
af en rysk och en (ytterst dåligt aflönad)
svensk lärare, meddelas 20 timmar i veckan på
ryska och 10 på svenska (blott i modersmålet och
kristendom). I svenska skolhuset finns ett litet,
från Sverige skänkt bibliotek, hufvudsakligen
gammal religiös litteratur; af verkligt läsvärd
litteratur finnas endast omkr. 100 bd.

Det svenska blodet har bevarat sig märkvärdigt
rent. Giftermål med ryssar ingås aldrig, med
tyskar sällan; alla svenskarna äro besläktade
med hvarandra och tillhöra ett fåtal familjer:
deras familjenamn äro dels gårdsnamn, såsom
Hoas (= Hagens), Malmas (= Malmens), dels
förnamn i gen. såsom Hansas, Knutas, Annas,
dels högsvenska efternamn i gen. såsom Albärs
(= Albergs). Förnamnet sättes efteråt såsom
genitivens hufvudord; för att undvika förväxling
får man därjämte ange faderns, ofta också
farfaderns namn, t. ex. Malmas Gustoffs Peter
eller Hoas Kals Kristians Josef. Folket är
ärligt och arbetsamt. Brott eller förseelser
begås ytterst sällan; svenskarnas flit
och ihärdighet ha blifvit ett ordspråk i
trakten. På gammal god sed och på de äldres
auktoritet håller man strängt. Särskildt
utpräglad är "gammelsvenskarnas" kärlek
till allt svenskt, främst till den egna
byn, men äfven till stamförvanterna i
Norden. I intelligens öfverträffa de vida
både tyskar och ryssar. Rent af förvånande
är deras språkkunskap: de fleste tala utom
dialekten äfven högsvenska, tyska och ryska;
därvid förstå de alla tyskbyarnas sinsemellan
skiljaktiga dialekter, högryskan i Berislav
och lillryskan på landsbygden. Under sådana
förhållanden uppblandas naturligen alltmer deras
egentliga modersmål, gammalsvenskbydialekten,
som f. ö. mest liknar den på Dagö talade, med
främmande beståndsdelar; redan vid svenskarnas
förflyttning var språket rätt starkt bemängdt
med estniska lånord. F. n. utgöra tyska, ryska
och estniska beståndsdelar 15 à 20 procent af
språkets ordförråd; de högsvenska lånordens antal
är, också det, rätt stort. En del ålderdomliga
gåtor (gittasticker) och ordspråk ha bevarats
från Dagötiden; af sägner och visor finns
ingenting kvar.

G. grundlades 1782 af svenska Dagöbönder,
som genom en kejserlig ukas 1781 förflyttats
till Ryssland
(se Dagö). Af de omkr. 1200 utvandrarna dukade
hälften under på vägen; efter ett par år
återstodo endast 135 personer. Svenskarna fingo
själfva välja sig en landsträcka på 13,000
har mellan städerna Nikopol och Berislav,
men voro oförfarna i jordbruk och egnade
sig hufvudsakligen åt fiske. Utan präst och
skollärare, blefvo de småningom alldeles
förvildade, och trots en förstärkning af 30
svenska, i Gustaf III:s krig tillfångatagna
soldater, som 1794 fördes till byn, höll denna
på att fullkomligt dö ut. Då tillät regeringen
1804 en del tyska utvandrare bosätta sig på
svenskarnas område och med dem skifta jorden:
s. ö. om G. grundlade sydtyskar de protestantiska
byarna Mühlhausen och Schlangendorf, n. ö. om byn
grundades af österrikare Klosterdorf. Tyskarna
blefvo svenskarnas lärare i jordbruk och
civilisation. På 1860-talet, då jorden började
bli otillräcklig för den ökade befolkningen,
blef förhållandet mellan tyskar och svenskar
rätt spändt. Därtill kom, att G. och de
protestantiska tyskbyarna 1860 sammanslötos
till ett pastorat och att de tyske prästerna,
A. M. Strauss (1860–66), J. A. Nordgren (1868–70)
och J. N. Peters (1871–79) uppretade svenskarna
genom att öppet ta parti för sina landsmän och
söka utrota svenskarnas språk. Till följd däraf
vägrade dessa att med dem deltaga i byggande af
ny kyrka; i stället uppförde de 1882–85 kyrka på
egen mark, därvid understödda af penningbidrag
från Sverige. På senare tid har fiendskapen
något lagt sig, helst de följande prästerna,
J. E. Schwindt (1887–90), H. v. Törne (1890–1904)
och G. Slöör, uppträdt medlande mellan tyskar och
svenskar. Litt.: A. Karlgren, "Gammelsvenskby"
(i "De svenska landsmålen’’, 1909).
A. Kgn.

Gammelöens batteri. Se F l e k k e r ö.

Gammölsvänskbi. Se Gammelsvenskby.

Gamofyt 1. Gametofyt (jfr Garnet), boi.r
den sexuella generationen hos en växt, som
frambringar könscellerna. Hos mossorna utgöres
gamo-fyten af mossplantan, hos ormbunkarna af
prothalliet, hos fanerogamerna af pollenkorn
och embryosäck. Jfr Generationsväxling.
G- L-m.

Gamopetäl (af grek. ga’mos, gifte, och pe’talon,
blad), bot., sambladig, säges en blomkrona vara,
hvilkens blad äro mer eller mindre sammanvuxna ;
motsatsen är eleuteropetal 1. k o r i-petal,
fribladig. Den gamopetala kronan är en högre
utvecklingsform än den fribladiga. Sambladig
krona karakteriserar afdelningarna Monope-talæ i
de Jussieus system, Corolliftoræ i de Candolles
och Fries’ system, Gamopetalæ i Brongniarts
system, Sympetalæ i A. Brauns och Eichlers
system och -Metachlamydeæ i Englers system.
G. L-m.

Gamope’talæ, bot. Se Gamopetäl.

Gamosepäl (af grek. ga’mos, äktenskap, och
lat. se’palum, kalkblad), bot., säges en blomma
vara, hvilkens foder är sambladigt. Möts. E l
e u t e r o-se p a 1.

Gamotropiska rörelser (af grek. ga’mos,
äktenskap, och tropë, vändning), bot.,
nutationsrörelser hos blonihyllet, som tjäna till
att skydda könsorganen och ofta äfven möjliggöra
korspollination. Som gamotropiska rörelser har
man betecknat äfven spontana rörelser hos stift
och ståndare. Jfr Rörelsefenomen hos växterna.
G. L-m,

Gampsony’chus. Se G a m p s o n y x.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free