- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
735-736

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garcia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

735

Garcin de Tassy-Gärd

736

.emellertid i onåd och förvistes till
Italien, där han knöt förbindelser med många
skalder och studerade Petrarca, som blef hans
förebild. G. fick emellertid snart återvända
till Spanien, där han kom i stort fykte
som skald och korades som "El principe de
los poetas espanoles". Hans lyrik utmärkes
för klarhet och elegans, välljud och blid
stämning. Af hans produktion, som är ringa,
äro mest berömda sonetten Ö dul-ces pr endas
por mi mal halladas och herdedikten El dulce
lamentar de dos pastor es, där de två herdarna
skola vara skalden själf och Boscån. G :s
lefvernes-beskrifning finnes i "Co-lecciõn
de documentos inéditos para la historia de
Espana" (1851) och i Rivadeneiras "Biblioteca
de autores espanoles", bd XXXII, tillika med G
:s ekloger, elegier, cancione?, sonetter etc.
Ad. H- n.

Garcin de Tassy [garsä’ da tasl], Joseph
Hé-tiodore Sagesse Vert u, fransk orientalist,
f. 1794, d. 1878 som professor i hindustanska vid
Ëcole des langues orientales vivantes i Paris och
som medlem af Franska institutet. Som inledning
till sina föreläsningar plägade G. hvarje
år lämna en öfversikt .af den hindustanska
litteraturens alster under närmast föregående
år. Fr. o. m. 1830 utgåfvos dessa årsredogörelser
under olika titlar i tryck. Bland hans många
andra värderika arbeten må nämnas Mémoire sur
les particularités de la religion musulmane dans
l’Inde (1832), Histoire de la littérature hindoui
et Mndoustani (1839-47; 2:a uppl. 1871), De la
poésie philosophiqiie ou religieuse chez les
persans (1856; 4:e uppl. 1864) och L’islamisme
d’ apres le Coran (3 :e uppl. 1874) m. fl.
(K. V. Z.)

Garclnia M., bot., växtsläkte af fam. Guttiferæ.

De omkr. 150 arterna äro vackra träd eller
buskar med läderartade blad, de flesta från
Asiens tropiska delar. Bland dessa är G. Man-

stanen) känd för sin frukt, som måhända är
den läckraste bland alla frukter. Trädet
är inhemskt på Malakka och odlas i nästan
alla delar af tropiska Asien. Frukterna äro
välluktande samt likna till storlek och form
apelsiner. Deras skal, som är tämligen tjockt
och eger en sammandragande bitter smak, har
nyttjats i medicinen.

Garcinia Hanburyi

Äfven andra arter, såsom G. indica Choisy,
ha ätliga frukter. Af några hithörande arter
fås gummi-g u 11 a (se d. o.). Denna erhålles
genom intorkning af en saft, som framflyter
ur inskärningar i träden. Hufvudmassan af den
i europeiska handeln förekommande gummiguttan
härrör från G. Hanburyi Hook. (se fig.), inhemsk
i Kambodja. Ldt. (G. L-m.)

Garcke, Friedrich August, tysk botanist, f. 1819
i Bräunrode i prov. Sachsen, d. 1904 i Berlin,
kustos vid nuv. k. botaniska museet i Berlin
1865, tillika e. o. professor i farmakognosi
1871, var mycket framstående kännare af Tysklands
högre växter. Hans Flora von Deutschland (1849;
19 :e uppl. 1903) åtnjuter stort anseende. G. var
tillika medutgifvare af flera botaniska verk
eller ombestyrde nya uppl. af äldre sådana
samt redigerade botaniska tidskriften "Linnæa"
1867-82, som med sistnämnda år upphörde.
r^- K-

Gare.ön [-så’n,; fr. uttal garsä’], fr., gosse,
pojke; ungersven, ungkarl; uppassare, kypare.

Garczynski [-tjy’nski], Stefan, polsk skald,
f. 1805 i Kosinowo, d. 1833 i Avignon, deltog
i polska frihetskriget 1831, hvarefter han
begaf sig utomlands. Utgången ur Hegels
filosofiska skola, som han, samtidigt med
Mickiewicz, studerade i Berlin 1829, blef han
en af grundarna af den s. k. messia-nismen,
d. v. s. en nationellt färgad mystik, som i
Polens olyckliga historia sag en spegelbild
af Frälsarens lidanden, men med hopp om en
nationell pånyttfödelse. Hans dikter, som
utkommo 1833 (ny uppl. 1860-63), bestå af
patriotisk reflexionslyrik med ämnen ur Polens
senaste historia. Hans förnämsta verk är den
A. Mickiewicz tillegnade, ofullbordade dikten
Waclawa dzieje (Vatslavs historia, 1831),
som i lyrisk och dialogisk form på polska
alexandriner söker poetiskt skildra polskt
själslif efter 1831 års insurrektion, fullt
af tvifvelsjuka och disharmonisk dådlöshet;
den är tankediger, men det poetiska värdet
försvagas dels af det filosoferande innehållet,
dels af tydliga reminiscenser från Goethes
"Faust" och Mickiewicz’ "Dziady" (Dödsfesten).
A-d J.

Gärd (fr. garde), eg. vakt, förvar, skydd;
i fäktkonst en till försvar och anfall
lämplig kroppsställning och hållning af
vapnet (gardställning 1. färdigställning ;
se Fäktkonst). Jfr Gardera.

Gärd [gar]. 1. Flod i sydöstra Frankrike,
uppstår genom förening af de från Cevennerna
kommande Gardon d’Alais (62 km.) och Gardon
d’An-duze(74 km.) samt faller ut i Rhõne
n. om Beaucaire. Längd 63 km. Floden för något
guld och är märklig genom sina plötsliga och
förhärjande öfversväm-ningar. Dess dal korsas
ofvanför Eemoulins af en af de vackraste romerska
vattenledningarna, Pont du G., 269 in. lång,
byggd år 19 f. Kr. (afbildn. se A k v e-dukt). -
2. Departement i sydöstra Frankrike, utgör en
del af det forna landskapet Languedoc, gränsar i
ö. till Rhõne, i s. till Medelhafvet och fylles
i v. och n. af Cevennerna. 5,880 kvkm. 421,166
inv. (1906), 72 inv. på l kvkm. öfver en
fjärdedel är protestanter. Södra delen är
flack och sandig. Floder: Rhõne, Cëze, Gärd,
Vistre, Vidourle och Hérault. Med afseende
på vinodlingen intog dep. 1902 fjärde platsen
bland departementen; skörden samma år utgjorde
öfver 2,e mill. hl. Stor silkesodling, som 1902
lämnade öfver 2 mill. kg. kokonger. G. är rikt
på stenkol: 1902 brötos öfver 1,9 mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free