- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
955-956

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genua ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

955

Genus irritabile vatum-Geodesi

906

Ge’nus irrltabile vätum, "skaldernas ömtåliga
släkte", citat från Horatius (Epist. II, 2, 102).

Ge’nus pro’ximum tlat.), log., det närmast
högre släktet i förhållande till det begrepp,
som är i fråga. Så är t. ex. rektangel "genus
proximum" för begreppet kvadrat, under det
att parallellograni är ett mera aflägset
"genus" för detta begrepp och fyrsidig
figur ännu mera aflägset. I en definition
(se d. o.) skola angifvas "genus proximum"
och "differentia specifica", artskillnaden,
d. v. s. den ursprungliga och väsentliga
bestämning, hvarigenom det begrepp, som
skall definieras, skiljer sig från sina
samarter inom samma "genus proximum".
S-e-

Genzano [djendsänå], stad uti italienska
prov. Roma, 2,5 km. s. ö. från Eom, vid Via Appia
och Nemisjön. 7,655 inv. (1901). Förträffligt
vin, omtyckt sommarvistelseort för romare. (J-
F. M.)

Geo., engelsk namnförkortning för George och
staten Georgia.

Geocentrisk (af grek. ge, jord, och
lat. ce’ntrum, medelpunkt), astron.,
refererande sig till jordens medelpunkt. Man
talar t. ex. om geocentriska koordinater dels i
motsats till heliocentriska, d. v. s. sådana,
som referera sig till solens medelpunkt,
dels ock i motsats till sådana, som referera
sig till någon punkt på jordens yta. – Om en
orts geocentriska latitud (bredd) se Bredd 2.
A. L-n.*

Geoco’risæ, zool. Se Gymnocerata.

Geod (af lat. geõdes, ett slags ädelsten)
1. Mandel, geol., miner., mineralutfyllning
(sekretion), som förekommer inom klotrunda,
ellip-soidiska, knöliga, päron- eller
mandelformade blåsrum hos vissa vulkaniska
(förr glödflytande)

Fig. 1. Tvärsnitt genom en geocl (agatmandel)
med drus-rum. (2/s nat. storl.)

bergarter, t. ex. melafyr, basalt,
diabasmandelsten m. fl. - De vanligaste
utfyllningsmineralen äro kvarts, ametist,
kalcedon, kalkspat, zeoliter m. fl., och dessa
ha inkommit i hålrummen i form af lösningar,
ur hvilka de afsatt sig på håligheternas
Taggar och där småningom mer och mer ökats,
så att de i flertalet fall slutligen h. o. h,
utfyllt den förutvarande håligheter!. Stundom
har afsättningen

dessförinnan upphört och i hålighetens midt
lämnats ett tomrum, hvars väggar ofta äro
besatta med inåt dettas midt pekande kristaller
(ett drusrum; se fig. 1). Storleken är mycket
växlande, från några mm. till 20 cm. eller
mera. Ofta benämnas de mindre utfyllningarna
mandlar, de större geoder, men lämpligare torde
vara att, såsom äfven skett, med deo förra
benämningen afse de helt fyllda, med dec

Fig. 2. Genomskuren agatmandel med
skikten och kanalerna synliga. (Ej fullt J/a
nat. storl.)

senare de endast delvis fyllda blåsrummen. -
Från den omgifvande bergarten äro geoderna
och mandlarna skarpt skilda och låta sig lätt
lossas därifrån. - Särdeles vackra äro de af
agat bestående mandlarna. Vanligen utgöras
dessa af tunna, tätt växlande, olikfärgade och
olika sammansatta koncentriska skikt af täta
kvartsmineral, afsatta det ena innanför det
andra; man måste därför antaga, att bildandet
skett på så sätt, att de ursprungliga blåsrummen
gång på gång fyllts med kiselsyre-haltigt varmt
vatten och åter tömts, hvarvid för hvarje gång
ett nytt litet kiselsyreskikt kunnat af-sätta
sig på väggarna. De kanaler (nu hopläkta). genom
hvilka vätskan fördes in och ut, kunna ofta
iakttagas (se fig. 2):

Agatmandlarna lämna material till den industri,
som i synnerhet vid Oberstein i Tyskland sedan
mera än 300 år pågått för framställning af
smycken och prydnadspjäser af med konst färgad
agat. Dessa gå i handeln äfven under namn
af karneol, onyx och kalcedon. De användbara
mandlarna erhållas numera hufvudsakligen från
Uruguay och Brasilien. Se Diabasmandelsten. -
Litt.: E. Erdmann, "Om ädelstenar" m. m. (i
"Geol. fören:s för-handl.", 1899, sid. 471-479
och 504-507). E. E.

Geodesi (grek. geodaisi’a, jorddelning),
vetenskapen om jordens uppmätning, omfattar
såväl uppgiften att bestämma hela jordkroppens
form, storlek och massfördelning (jordmätning)
som metoderna för utmätning i ett sammanhang
ända till de minsta delar och detaljer af
hela länder, hufvudsakligen för kartläggning,
hvartill komma ytterligare mätningsuppgifter af
mångfaldig art i rent praktiskt syfte. Dessa
olikartade uppgifter, förbundna med växlande
anspråk på noggrannhet, motsvaras af mångfaldiga
metoder och hjälpmedel för mätning, beräkning
och afbildning. Man skiljer mellan högre och
lägre geõdes i, allteftersom dessa uppgifter
erfordra större eller mindre teoretiska
förutsättningar. Den geodetiska vetenskapens
olika delar äro grundade på matematiska och
fysikaliska teorier; särskildt en af dessa,
minsta kvadratmetoden, är af genomgripande
betydelse för den geodetiska instrument- och
mätningsläran. Arbetets ekonomi spelar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free