Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Géza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Géza-GezeHus
1102
.dikter och epos, af hvilka hans antiklerikala
håns-.dikt Geuzenlied (1872) och omdiktningen
af den ,gamla djursagan Keinaart de Vos (1874;
8:e uppl. 1898) blifvit mycket populära. Géza
[gë’sa], ungersk konung. Se G e i s a. Gezelius,
en i den svensk-finska kyrkans historia .frejdad
släkt, härstammande från bonden Göran Andersson
på hemmanet Gesala i Eomfartuna soc-iken,
Västmanlands län, efter hvilket hans son Johannes
(se G. 1) tog namnet G. Dennes sonson, Johannes
(se G. 3), adlades 1719 med bibehållande af
namnet, men tog ej introduktion. Hans son Johan
(f. 1721 i Skåne, 1770 lagman, d. 1804 i Åbo)
fick 1751 bekräftelse på faderns adelskap och
introducerades 1752 med namnet Olivecreutz. En
gren af ätten immatrikulerades 1818 på finska
riddarhuset, men utslocknade 1830. 1. Johannes
Georgii G. (Johan Göransson), kallad den äldre,
finsk biskop, f. 3 febr. 1615 i Västmanland
(se ofvan), d. 20 jan. 1690 i Åbo, gick 1626-37
i Västerås skola och gymnasium. 1637 in-skrefs
han som student vid Uppsala universitet, men
öfverflyttade 1638 till universitetet i Dorpat,
där han 1641 promoverades till magister samt
s. å. utnämndes till professor i grekiska och
österländska språken. Som lärare lade han i
dagen ett sällsynt nit och författade bl. a. en
mängd grekiska disputationer, flera läro- och
läseböcker (bl. a. en Grammatica græca, 1647,
som utkom i 16 uppl.) samt lexika. Dessutom
skötte han en e. o. professur i teologiska
fakulteten och var tillika, sedan 1645, ledamot
af domkapitlet. 1649 öfverflyttade han till
Sverige och utnämndes s. å. till pastor i Stora
Skedvi församling i Dalarna. Ehuru förflyttad
till en aflägsen landsort, lyckades G. dock
som medlem af prästeståndet vid riksdagarna
göra sig så bemärkt, att han 1660 utsågs
till generalsuperintendent i Livland och 1664
kallades till biskop i Åbo och prokansler för
där-varande universitet. 1661 promoverades
G. till teol. doktor. Som biskop gjorde G. sig
i hög grad förtjänt om kyrkans förkofran samt
den andliga bildningens höjande i Finland. Han
utfärdade bl. a. biskopliga stadgar för
sitt stift (Perbreves commoni-tiones 1673, ny
uppl. 1689). Han visiterade ofta sitt vidsträckta
stifts församlingar, uppmanade outtröttligt
prästerskapet till anställande af kateketiska
-öfningar och befordrade på ett utmärkt sätt
religionskunskapens framsteg hos allmänheten
genom utgif-vande af läro- och andaktsböcker
på både svenska och finska språken. Äfven
skolornas förbättrande var en följd af hans
nitiska verksamhet. Framför allt försåg han dem
med nya läroböcker i åtskilliga kunskapsgrenar,
och för att förbättra själfva undervisningen
utgaf han äfven en pedagogik, Methodus informandi
(1683), hvilken förnämligast afsåg att befordra
kunskaper, som svarade mot kyrkans behof. Att
han dock satte värde äfven på allmänna kun-
skaper öfver hufvud ådagalägger hans Encyclopædia
synoptica (1672), en lärobok af vidsträckt
omfång, omfattande grammatik, retorik, logik,
metafysik, pneumatik, fysik, matematik, etik,
politik och ekonomi. För att befordra sina goda
syftemål inköpte G. ett pappersbruk och anlade
redan 1668 eget tryckeri i Åbo, hvarifrån en
mängd undervisnings-och uppfostringsskrifter
utgick. Det viktigaste af G:9 arbeten är
hans Bibelverk, hvilket han begynte 1674 i
samarbete med sin son Johannes (se nedan),
men som utkom först efter hans död (nya
test., 2 dlr, 1711-13 och gamla test., 4 dlr,
1724-28; ny uppl. 1863-66). - Genom stolthet
och härsklystnad väckte G. mycken anstöt och
invecklades i hvarjehanda misshälligheter
och rättegångar, hvilka på sin tid väckte
stort uppseende. Jfr J. J. Tengström,
"Johan Gezelii den äldres minne" (1825).
A. H.»
2. Johannes G. denyngr e, den föregåendes son,
finsk biskop, f. 6 sept. 1647 i Dorpat, d. 10
april 1718 i Stockholm, blef 1661 student i
Uppsala, öfverreste 1663 till sina föräldrar
i Riga och flyttade 1665 med dem till Åbo, där
han fortsatte sina studier och, under faderns
ledning, danades för prästkallet. Med kungl,
understöd och i hufvudsakligt ändamål att
studera orientalisk filologi som förberedelse
till det vidlyftiga bibelarbete, hvartill
fadern redan hade uppgjort planen, företog
G. 1670 en resa till Tyskland, England och
Frankrike. Han studerade i Oxford under ledning
af den berömde orientalisten Pococke den
äldre, i Paris under ledning af den bibliska
kritikens berömde grund-läggare R. Simon och
åhörde i Tyskland bl. a. de berömde teologerna
S. Schmidt och Spener. 1674 återkom han till
Åbo, disputerade 1675, utnämndes s. å. till
e. o. teol. professor vid universitetet därstädes
och promoverades 1676 till teol. doktor. 1679
blef han ord. professor och 1681 superintendent i
Ingermanland, där genom hans omvändelsenit 3,000
familjer utbytte den grekiska trosläran mot den
lutherska. 1689 flyttade han till Åbo, där han
1690 utnämndes till sin faders efterträdare
i biskopsämbetet. Med en rik erfarenhet och
en djup, om ock ensidig fond af andlig lärdom
fortsatte G. som biskop sin faders påbegynta
värf; och hans nitiska verksamhet kröntes med
den framgång, att hans minnestalare kunde efter
hans bortgång betyga, att inom Sveriges område
menighetens religionsundervisning ingenstädes
var bättre vårdad än i Åbo stift. Som arftagare
af faderns tryckeri och pappersbruk utöfvade han,
liksom denne, en vidsträckt förläggarverksamhet,
särskildt på den andliga litteraturens
område. Mest frejdadt har likvisst hans namn
blifvit genom det arbete han nedlade på det
af fadern påbegynta "Gezeliusska bibelverket",
hvaraf äran och utförandet egentligen tillhöra
G. d. y., ehuru endast nya test. hann utkomma
under hans lifstid. Detta ärorika verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
