- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1103-1104

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Géza ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1103

Gezelle-Ghasel

1104

är en rik skattkammare för den tidens teologiska
Iftrdom samt intager som sådan en märklig plats
i den svenska exegetiska litteraturen. Han
ombesörjde äfven en ny upplaga af den finska
psalmboken (1701). G:s öfriga arbeten äro för
det mesta homiletiska. En vaksam och spejande
kyrkans yäktare, ifrade han strängeligen
mot hvarje irr-lärighet och delade äfven som
prokansler sin faders trånga uppfattning af
universitetsstudiernas riktning och ändamål. Till
följd af fiendens landstigning i Helsingfors, i
maj 1713, tog G. sig anledning att oförtöfvadt
lämna Finland, som han ej mera återsåg. I
Sverige invecklades han i rättegången mot
Lybecker med anledning af dennes förseelser
i försvarandet af Finland samt deltog på ett
frimodigt sätt i riksdagen 1714. Fortfarande
skötte han sitt stifts angelägenheter
ända till sin död. (Jfr J. J. Tengström,
"Gezelii den yngres minne", 1833.)
A. H.*

3. Johannes G. den yngste, den
föregåendes son, finsk biskop, f. 6 maj 1686
i Narva,

d. 18 maj 1733 i Borgå, blef 1699 student i
Åbo samt studerade 1704-07 vid olika lärosäten
i Tyskland, Holland och England. Han utnämndes
1710 till e. o. professor vid Åbo universitet
för att biträda sin fader vid bibelverkets
utförande. Efter faderns död innehade han ensam
ledningen af detta arbete. 1720 utnämndes han
till andre teol. prof. i Åbo och 1721 till biskop
i Borgå. Om G:s adlande se släktöfversikten.
A. H.*

4. Georg G., präst och skriftställare,
sonsons son till G. l :s broder, Georgius
Georgii G. (d. 1684 såsom kyrkoherde i Husby
i Dalarna), f. 5 okt. 1735 i Jönköping, d.
24 maj 1789 i Lill-kyrka, blef 1757 filos.
magister i Åbo, 1765 kyrkoherde i östra Kyd
i Koslagen (tillträdde aldrig sysslan),
1766 kyrkoherde i Lillkyrka i Närke och 1780
kontraktsprost. 1779 fick han hofpredikants
titel. G. är mest bekant såsom utgifvare
af Försök til ett biographiskt lexicon öfver
namnkunnige och lärde svenske män (1778-87),
hvilket arbete han utförde med biträde af 0.
Celsius, J. H. Liden, A. Schönberg, E. M.
Fant, S. L. Gahm Persson m. fl.

Gezelie [ges-], Guido, flamländsk skald, f. 1830
i Brügge, d. där 1899, prästvigdes 1852 och
var sedan seminarielärare och präst på skilda
orter. G:s dikter, till större delen religiösa
och naturstämningar, föreligga i samlingarna
Vlaemsche dichtoefeningen (1858), Gedichten,
gezangen en geleden (1863), Tiidkrans (1893)
m. fl. och samlade i Volledige gedichten (6 bd,
1900), jämte biografi (s. å.).

Gfrörer, August Friedrich, tysk
historieskrifvare, f. 1803 i Kalw i Württemberg,
d. 1861 i Karlsbad, egnade sig en tid, men
utan böjelse, åt prästerlig verksamhet inom
evangeliska kyrkan. 1830 blef han bibliotekarie
vid k. biblioteket i

Stuttgart och 1846, ehuru alltjämt protestant,
professor i historia vid Freiburgs
katolska universitet. 1848 invaldes han i
Frankfurt-parlamentet, hvarest han tillhörde det
stortyska, mot Preussen,fientliga partiet. I
sina första skrifter visade G. sig hylla
en flack rationalism, men drogs småningom
af blind beundran för den katolska kyrkans
institutioner öfver till denna och blef 1853
katolik. G:s förnämsta arbeten äro Philo und die
jüdisch-alexandrinische theosophie (1831), Gustav
Adolf, könig von Schwe-den, und seine zeit (1835;
4:e uppl. 1863; "Gustaf Adolf den store och hans
samtid", 1836-37), Geschichte des urchristenthums
(1838), Allgemeine kirchengeschichte
(1841-46, går till 1305), Geschichte der
ost- und westfränkischen karolinger (1848),
Urgeschichte des menschlichen geschlechts-(1855),
Papst Gregorius VII und sein zeitalter (l bd,
1859-61), Geschichte des 18. jahrhunderts (4 bd,
1862-73), lur geschichte deutscher volks-rechte
im mittelalter (2 bd, 1865-66) och Byzan-tinische
geschichten (1872-74).

Ggbr., vid vissa slags djurnamn förkortning för
tyske zoologen K. Gegenbaur.

Ghadames (Gadāmes, Rhadāmes), hufvudstad i en oas
af samma namn, tillhörig Tripolis och utgörande
en del af nordvästra Fessan, under 30° 8’ n. br.,
8° 13’ ö. lgd, 351 m. ö. h. 500 km. s. v. om
Tripolis. Oasen är nästan cirkelrund, 1,500–1,600
m. i diameter, och är omgifves af en 6 km. lång
mur. Dess befolkning uppgifves till 7,000 inv.,
hufvudsakligen af berbisk härkomst. Midt i staden
upprinner en varm källa, hvars vatten sprider
grönska i de omgifvande trädgårdarna. Oasen
producerar dadlar (63,000 träd), fikon,
aprikoser m. m., men befolkningens hufvudnäring
är varutransport till Timbuktu, Kano, Ghat,
Tuat och Tripolis. Af de lämningar, som ännu
finnas i oasen, framgår, att den fordom varit
bebodd af ett folk, hvars arkitektur var af
romerskt ursprung. Man har ock identifierat
G. med Cydamus, som år 19 f. Kr. eröfrades
af Cornelius Balbus och ännu under Alexander
Severus (222–235) var romersk besittning.
J. F. N.

Ghalib, Gālib. Se Turkiska språket och
litteraturen
.

Gharapuri. Se Elephanta.

Gharbieh (Gharbije, "den västliga"),
egyptisk provins (mudirijje) i Nildeltat,
v. om Damiette-armen, begränsad af Medelhafvet
och prov. Dakahlieh, Menufieh och Behera,
har en kulturyta af 6,062 kvkm., med 1,297,656
inv. (1897). Hufvudort är Tanta.

Ghardaja, Gardaja l. Ghardata, befäst stad
i oasen Beni-Mezab (se d. o.) i algeriska
Sahara. 9,315 inv. (1901).

Ghardata. Se Ghardaja.

Ghasa. Se Gasa.

Ghasel (af pers. ghafsal), G as e l, en hos
perserna omtyckt lyrisk diktform, som består af
4-12 dubbelverser, af hvilka första paret rimmar
(aa), följ dt af på detta rimmande jämna rader,
mellan hvilka absolut orimmande udda rader stå
(t. ex. rimföljden all-jall-stQE-kall-tTO-hall
o. s. v.). I rimraden upprepas vanligen ett
eller flera ord från första versen. - Ghaselerna
äro kärleks- och dryckessånger samt mystiska. I
modern europeisk dikt har ghaselen upptagits af
tyskarna (särskildt Eückert); i svensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free