- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1355-1356

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödljus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1355

Glödtändare-Gna

1356

antingen nedsmältes till degelstål eller
behandlades som garfstål. Se Färskning.
G. H-r.

Glödtändare. SeElektrisk antändning.

Glödvax. Se Förgyllning.

Glöersen [glor-], Ole Kristian, norsk skald
och publicist, f. 7 april 1838 i Kristiania,
blef student 1858 och teol. kandidat 1865,
var skolföreståndare 1867-74 i Hamar, 1874-78
på Tromsö och 1878 -82 i Kragerö, reste 1882-83
med understöd af statsmedel till Italien och har
sedermera egnat sig åt litterär verksamhet. Hans
mera betydande arbeten äro berättelserna
Sigurd (1877; 2:a uppl. 1897), En fremmed
(1880), Små ting. Studier og fortællinger
(1881), Fra mit friluftsliv, skildringer fra
jagten og naturen (s. å.), Laura (1883), Fra
nord og syd. Fortællinger og skitscr (1884),
Nips. Vers (1886), Dagligdags. Fortælling
(1886), Mindre fortællinger (1887), Strömskavl
(1889 och 1891), Fra jagten og naturen (1892),
Paa kjærlighedsstien (s. å.). Dyreliv i
Norge (1894), Streiftog. Lidt af hvert fra
jagten og naturen (1897), Midnatssol (1901),
För og nu. Fra mit friluftsliv (1902).
O. A. ö.

Glöersen [glor-], Jakob, norsk målare, f. 1852,
studerade hufvudsakligen i München och Paris
och bosatte sig därefter på landsbygden i
Norge. Fri-luftsman och jägare som han är,
har han skildrat naturen i alla årstider
och folklifvet utomhus och under tak,
troget, intimt och omedelbart, "östlandets
allvar drömmer starkt och tungsint i hans
målningar". Bland dessa märkas Doktorns besök
(1885), jaktbilden Paa rugdepost (1887),
Sommarafton (1890) och Vinterlandskap (1892,
alla tre i norska nationalgalleriet),
Kolmila (1896), Töväder, Snöstorm.
G-g N

Glögg, en i Sverige särskildt om julen öflig
sällskapsdryck, bestående af vin (ev. med
tillsats af konjak eller brännvin), som glödgats
(afbränts) öfver socker samt försatts med
kryddor, russin och mandlar. Den fortares varm.

Glömminge, socken i Kalmar län, Algutsrums
härad. 4,039 har. 834 inv. (1907). G. bildar med
Algutsrum ett konsist. pastorat i Kalmar stift,
Ölands medelkontrakt.

G me l in, en vidt utgrenad, württembergsk
släkt. - 1. Johann Georg G., naturforskare och
resande, f. 1709 i Tübingen, d. där 1755, var
1731 -47 professor i kemi och naturalhistoria
i Petersburg och deltog 1733-43 i den på ryska
regeringens bekostnad utrustade vetenskapliga
expeditionen till Sibirien. Frukterna, af
denna resa framträdde i G :s arbeten E elsen
durcJi Sibirien (1751-52) och Flora sibirica
(1748-49). 1749 blef G. professor i kemi och
botanik i Tübingen.

2. Samuel Gottlieb G., den föregåendes
brorson, naturforskare, f. 1744, kallades
1767 till professor i naturalhistoria i
Petersburg. 1768 begaf han sig jämte Pallas
(se d. o.) m. fl. på en forskningsresa till
södra Ryssland och norra Persien,
men tillfångatogs på återvägen af tatarkanen
Usmei (1774) och dog i fångenskapen, s. å.
Hans hufvudarbete är Reisen durch Russland (4 bd,
1774-84; med biografi af Pallas).

3. Johann Friedrich G., brorson till G. l,
naturforskare, f. 1748. d. 1804, blef 1772
professor i naturvetenskap och botanik i Tübingen
och 1775 professor i medicin i Göttingen.
G. är bekant för sin upplaga (den s. k.
trettonde) af Linnés

"Systema naturæ", en upplaga, som utmärker
sig genom brist på .kritik och insikt hos
utgifvaren, men som erhållit en ganska stor
litteraturhistorisk betydelse därigenom, att
den länge var den enda tillgängliga handboken
i zoologi. Hans hufvudarbete är Onomatologia
botanica (9 bd, 1771-77).

4. Leopold G., den föregåendes son, kemist, f.
1788, d. 1853, utnämndes 1814 till e. o.
och 1817 till ord. professor i kemi och medicin
i Heidelberg. G. inlade stora förtjänster om
den organiska och särskildt den fysiologiska
kemien genom de tillsammans med F. Tiedemann
anställda undersökningarna öfver matsmältningen.
Han upptäckte 1822 ferricyankalium. Äfven
oorganisk kemi och mineralogi voro föremål
för hans forskningar. G :s Hand- buch der
theoretischen chemie (1817-19; "Anorga-nische
chemie", 6:e uppl. 1874-97; "Organische chemie",
4:e uppl. 1872) var en af samtidens mest ansedda
handböcker i kemi.

5. Christian Gottlob G., brorson till G. 2,
kemist, f. 1792, d. 1860, studerade
under Berzelius’ ledning och blef 1817
professor i kemi och farmaci i Tübingen,
författade Einleitung in die chemie
(2 bd, 1833-37) och öfver-satte
de tre första årgångarna af Berzelius’
årsberättelser. G. är den egentlige
upptäckaren af sättet att på konstlad
väg framställa ultramarin och har därigenom
lagt grunden till en betydande industri.

Gmelins reaktion. Se Galla, sp. 605.

G moll (fr. sol mineur, eng. g minor), mus.,
den molltonart, som har g till grundton
och i likhet med sin parallelltonart,
b d u r, företecknas med j? för h och e.
A. L.*

G. M. T., förkortning för eng. Greenwich mean
time, Greenwich-medel-tid.

Gmunden, stad i öfre Österrike, vid Trauns
utflöde ur den af ångbåtar trafikerade T r a u n-
L, Gmundensjön, med ett utomordentligt vackert
läge. 7,126 inv. (1900). Gymnasium. Sjö- och
soolbad. G. begagnas som efterkur efter Karlsbad,
Marienbad och Franzensbad. I närheten en mängd
vackra villor och anläggningar. Hufvudort i
det s. k. Salzkarnmergut och nederlagsplats för
det i salinerna vid Ebensee, Ischl, Hallstadt
och Aussee erhållna saltet. Se Krackowitzer,
"Geschichte der stadt G." (4 bd, 1898-1901).
(Ln.)

Gmünd (G em u n d). 1. (S c h w ä b i se h
G.) Stad i württembergska kretsen Jagst vid
Rems, ett tillflöde till Neckar. 20,566
inv. (1905). Staden var fordom fri
riksstad och är ännu omgifven af gamla
murar och torn. Viktigaste industrien
är bijouteri-och silfvervarufabrikationen
(omkr. 120 verkstäder); dessutom tillverkning af
bronsvaror, ur, cigarrer m. m. Realgymnasium,
fackskola för guld- och silfverindustri,
katolskt lärar- och lärarinneseminarium, två
döfstumanstalter, blindanstalt. - 2. Stad
i Nedre Österrike, vid järnvägen Wien-
Prag. 2,440 inv. (1900). Grafitbrott. -
3. Stad i Kärnten, 732 m. ö. h. 917
inv. (1900). Utgångspunkt för alpturer.
J. F. N.

Gn., förkortning för latinska personnamnet Gnæus
(Cnæus, Cneus).

Gna (isl. Gna, "den högt sväfvande"),
nord. myt., en af de lägre asynjorna, som
uträttar Friggs ärenden i alla världar. G. rider
på hästen Hofvarpner ("den, som kastar sina
hofvar"). hvilken fär lika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free