- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1387-1388

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gobu Leuvu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prov. Ontario, vid mynningen af Maitland i Huron-sjön.
4,158 inv. (1901). Saliner, fiske.

J. F. N.

Goderich [gåu’dritʃ], viscount, sedermera earl
af Ripon, engelsk statsman. Se Robinson, F. J.

Godesberg [gå’d-], by i preussiska
reg.-omr. Köln, Rhenprovinsen, 70 m. ö. h.,
nära Rhen. 8,927 inv. (1900). Bekant genom
sina två koksalthaltiga järnkällor samt
goda badanstalter. Här ligga äfven flera
hela året öppna kallvattenkuranstalter och
sanatorier. Säsong för brunnsdrickning
15 april–15 okt. Frekvens 2,573 kurgäster 1905. Vattnet
försändes i handeln (omkr. 300,000 flaskor).

Ln.

Godet [gådä’]. 1. Frédéric G., schweizisk teolog,
f. 1812 i Neuchâtel, d. där 1900, sökte såsom
präst inom reformerta kyrkan och teol. professor
1850–73 vid universitetet i Neuchâtel, 1873–87
vid den fria kyrkans läroanstalt därstädes
under nitisk verksamhet främja kristlig
tro och kristligt lif från en konservativ
ståndpunkt. 1887 nedlade han sitt ämbete som
professor och egnade sig sedan uteslutande åt
teologiskt författarskap. I en mängd behagligt
och populärt skrifna exegetiska arbeten bekämpade
G. den moderna bibelkritiken och sökte mot
denna häfda äktheten och tillförlitligheten
af de nytestamentliga skrifterna i allmänhet
och de fyra evangelierna i synnerhet. Framför
allt kämpade han för Johannesevangeliet såsom
nya testamentets dyrbaraste skatt, den bok, med
hvars äkthet kristendomen står eller faller. Hans
förnämsta arbeten äro öfversatta till flera
språk; nämnas må
Commentaire sur l’évangile de saint Jean (2 bd 1863–65, 3:e uppl. 1881–85;
"Kommentar till Johannesevangeliet", 2:a uppl. 1898),
Commentaire sur l’évangile de saint Luc (2 bd, 1871, 3:e uppl. 1888–89;
"Kommentar till Lukasevangeliet", 2:a uppl. 1907),
Commentaire sur l’épître aux romains (2 bd, 1879–80, 2:a uppl. 1883–90;
"Kommentar till Romarebrefvet", 2:a uppl. 1895),
Commentaire sur la l’épître aux corinthiens (2 bd, 1886–87,
"Kommentar till första Korinterbrefvet", 1890),
Introduction au nouveau testament. I. Les épîtres de saint Paul (1893;
"Inledning till Pauli bref", 1894),
II. 1. Les trois premiers évangiles (1897–99;
"Inledning till de fyra evangelierna och apostlagärningarna", 1898–1901),
Études bibliques (2 serier, 4:e uppl. 1889;
"Bibliska studier", 3:e uppl. 1900) och
Le temps de la vie de Jésus qui a précédé son ministère public (1895;
"Jesu lif intill tiden för hans offentliga uppträdande", s. å.). –
2. Philippe Ernst G., den förres son,
schweizisk litteraturhistoriker, f. 1850 i Neuchâtel,
studerade först juridik, var advokat, redigerade
1881–84 "Suisse liberale" och är f. n. professor
i fransk litteratur vid universitetet i sin födelsestad.
G:s hufvudverk är
Histoire littéraire de la Suisse française (1889; 2:a uppl. 1894),
prisbelönt af
Franska akad.; därjämte har han offentliggjort diktsamlingar,
studier öfver Pierre Viret (1892) och Auguste Bachelin
(1893) och utgifvit schweiziska författare.

1. E. S–e.

2. R–n B.

Godetia Spach, bot. Se Oenothera.

Godfred (eg. Gudfred), konung i Danmark 798–810,
kom i strid med Karl den store, därför att
G. hjälpt sachsarna. Han angrep 808 Karls
bundsförvanter, obotriterna, härjade 810 med
sin flotta Friesland, men blef s. å. lönnmördad,
hvarefter hans efterträdare och brorson Hemming
slöt fred. Det äldsta danska fästningsverket
i Slesvig, Kurvirke, hvaraf spår ännu
finnas s. om Dannevirke, tillskrifves
honom. Under namnet Götrik säges han vara
fader till sagohjälten Holger danske.

E. Ebg.

Godgifu. Se Godiva.

Godhavn, dansk koloni på sydligaste udden af
Disko-ön vid Grönlands västkust, under 69° 14’ n. br.
Säte för inspektören i Nord-Grönland. 300 inv. (1901).

E. Ebg.

Godhra [gåu’dra], hufvudstad i distriktet Panch Mahals,
presidentskapet Bombay, Indien, n. ö. om Baroda. 20,915 inv. (1901).

Godin [gådä’], Louis, fransk astronom,
f. 28 febr. 1704 i Paris, d. 11 sept. 1760,
var lärjunge till Delisle, gjorde sig tidigt
bemärkt genom flera afhandlingar och blef redan
1725 medlem af Parisakademien. Han deltog 1735
i franska gradmätningsexpeditionen till Peru,
hvarifrån han hemkom först 1750. Utsatt för
åtskilliga motgångar och invecklad i tvistigheter
med andra vetenskapsmän, utvandrade han till
Spanien, där han till sin död var direktor för
sjökadettskolan i Cádiz. Utom en del afhandlingar
inom den praktiska astronomien utgaf han
L’histoire de l’académie des sciences de Paris depuis 1680–99 (11 bd).

B–d.

Godin [gådä’], Jean Baptiste André, fransk
socialekonom, f. 1817, d. 1888, påverkades af Fourier
och S:t Simon samt sökte, då han arbetat sig upp från
vanlig arbetare till betydande fabriksegare, att
förverkliga idéerna om arbetarklassens höjning genom
inrättandet af sin s. k. familistär (se d. o.).
G. framlade sina filantropiska och sociala åsikter i
flera skrifter, bl. a.
Solutions sociales (1871),
Mutualité sociale (1880; 2:a uppl. 1891) och
den postumt utgifna
La république du travail et la réforme parlementaire (1889).
Se arbeten om G. och hans verk af
Bernardot (1889),
Fischer (1890),
Häntsche (s. å.) och
Lestelle (1904).

Godiva [gədai’və] l. Godgifu (en mängd andra
namnformer finnas hos medeltida kronister),
den unga och sköna gemålen till earl Leofric
af Chester (d. 1057). Enligt uppgifter i gamla
krönikor, hvilka från 1200-talet utsmyckats med
många sägner – som sedan poetiskt behandlats,
bl. a. af Tennyson –, skall G. ha räddat
staden Coventry, på hennes tid ännu blott
en marknadsplats, från tryckande tunga
afgifter till Leofric genom att, enligt
hans uppställda villkor för bifall till
hennes böner för invånarna, rida naken genom
marknadsplatsen. G. skall enligt sägnen ha ridit
vägen fram, endast insvept i sitt rika hår;
enligt en variant skola invånarna i Coventry
försynt hållit sig inomhus och den ende, som
sökt stjäla sig till en blick på G. ("peeping
Tom"), ha blifvit slagen med blindhet. Händelsen
skulle ha inträffat på 1040-talet; G. torde ha
aflidit kort före 1086. I Coventry firas G. sedan
1678 genom först årligen, numera hvart tredje
år återkommande processioner, hvarvid hennes
ridt framställes. En målning af van Lexius,
där sägnen om G. är motivet, skall ha gett
impulsen till Maeterlincks "Monna Vanna".

V. S–g.

Godkänd. Se Betyg.

Godlewski, Emil, polsk växtfysiolog
och agrikulturkemist, f. 1847 i Krasocin, studerade vid
universiteten i Warschau, Jena (under Strasburger) och
Würzburg (under Sachs), promoverades i Jena 1872

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free