- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1389-1390

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gobu Leuvu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i389

God man-Godolphin

1390

till filos. doktor, blef 1873 docent i Krakau
och därefter lärare i botanik och zoologi vid
polyteknikum i Lemberg. G. tjänstgjorde 1878-91
som professor i botanik vid landtbrukshögskolan i
Dublany vid Lemberg och blef 1891 ord. professor
i agrikultur-’keini vid universitetet i
Krakau. G. har utgifvit ett stort antal
betydande vetenskapliga arbeten på skilda
områden, såsom öfver kolsyreassimilationen,
öfver etioleringsfenomenet, öfver tillväxten,
öfver nitrifika-tionen. Hans viktigaste
undersökningar beröra den s. k. intramolekulära
andningen samt ägghvitebild-ningen hos
växterna och äro, såsom flertalet af
hans skrifter, publicerade i "Bulletin
de l’académie des sciences de Cracovie".
H. E.

God man, jur., i svenskt (och svensk-finländskt)
Tättsspråk beteckning för förtroendemän af
tämligen olika slag. Vanligast torde vara den
betydelse, som - påminnande om romerska rättens
euralor - i gode mannen ser en af domstol utsedd
egendomsförvaltare och ställföreträdare för
frånvarande person, som icke själf på annat sätt
förordnat om sina angelägenheter (k. förordn. 24
sept. 1861, lagar 16 maj 1890 och 29 maj 1896). I
nära besläktad betydelse förekommer uttrycket .g
o d e män, då fråga är om af domstol förordnade
.vårdare af barn och egendom i makars bo för
det år, makarna äro skilda till säng och säte
(Giftermålsb. 15: 2), eller om konkursborgenärers
förtroendemän, som ha att taga konkursboet
under vård och bereda det till utredning
(Konkurslagen, 4:e kap.) m. fl. Annorstädes
betecknar god man interimistisk förmyndare för
omyndig (Ärfdab. 20: 7, Lag 8 juli 1904, 4:
5) eller förvaltare af den del af en .omyndig
förklarad gift kvinnas egendom, som hon själf
under normala förhållanden eger förvalta
(Ärfdab. 19: 4). I alla nu nämnda fall äro
gode männen utrustade med åtminstone någon
själfstän-dig förvaltningsbefogenhet, hvilken
andra gode män däremot sakna: de, som af domstol
förordnäts till hustrus biträde under mannens
konkurs eller i boskillnadsmål (Konkursl. §
140, Lag om boskillnad § 10). G o d e m ä n
kallas vidare åtskilliga förtroendemän, utsedda
af offentlig myndighet eller genom kommunala
val till utförande af allmänna värf eller
åtminstone förrättningar i irämmande intresse:
till jämkning af arfskifte iörordnade personer
(Äridab. 13: 1), kommunernas kontrollanter öfver
förmynderskap (Lag 18 april 1884) samt vissa
edsvurna förrättningsmän, nämligen biträden vid
"landtmäteriförrätt-aiingar, därvid annans rätt
än sökandens är i fråga", vid syn för ifrågasatt
diknings- eller vattenafled-ningsföretag,
vid utstakande af u t m å l för grufva
(Skiftesstadgan §§ 18 ff., Lag om dikning m. m. §
30, Grufvestadgan § 23), m. fl. Till och med >om
personer, som enskilda i eget intresse anlita
.som vittnen eller för särskild förrättning
(vid upprättande af bouppteckning, arfskifte,
testamente, uppskattning af skada m. m.),
användes uttrycket gode män (Ärfdab. 9: l, 12:
11, 16: l, Bygg-ningab. 9: 1; i nyare lagspråk
hellre "ojäfvige män"). - Till gode män böra
utses för redlighet .Itända personer, således
i hvarje fall icke de, som .sakna medborgerligt
förtroende, helst icke personer med dåligt eller
tvifvelaktigt anseende. Huruvida ’kvinnor kunna
tjänstgöra som "gode män", är för åtskilliga
fall en öppen fråga. Åtminstone för de

här ofvan sist upptagna fallen
(enskildt anlitande) är den att besvara
jakande (k. förkl. 21 dec. 1857).
C.G.Bj.

Godman, D okt o r, en af K. G. af Leopold
fingerad person, som gaf uttryck åt författarens
filosofiska åskådning ("Samlade skrifter",
IY). Se R. Geijer, "Doktor Godmans vishetslära"
(i "Nord. tidskrift", 1904).

Godnatt, fästningstorn på ett skär mellan
Karlskrona och Tjurkö^uppfördt 1858-63 för
det inre reddförsvaret. Tornet -är fyrkantigt
med affasade

hörn och har kasematter i 3 våningar samt ett
takbatteri. Redan 1879 upphörde emellertid
G. att vara fästningsverk, i det K. M :t då
biföll Lotsstyrel-sens anhållan att på tornets
takbatteri få anbringa en klippfyr samt att
i öfrigt få disponera tornet till bostad åt
fyrpersonalen. L. W:sonM.

Godolphin [godå’lfin], Sydney, earl af G.,
engelsk statsman, L 1645, d. 1712, kom 1662
som page till hofvet, innehade sedan flera
hofämbeten och satt 1668-81 i underhuset, där
han fick anseende som god finansiell förmåga och
i allmänhet gick konungens ärenden. 1679 blef
G. en af skattkammarlorderna, utnämndes apr. 1684
till statssekreterare och sept. s. å. till förste
skattkammarlord samt upphöjdes till peer (baron
G.). Enligt Karl II :s omdöme var G. "aldrig i
vägen och aldrig ur vägen", ett nyttigt redskap
för maktens innehafvare, obesvärad af mera
utpräglade egna åsikter. Han holl i det längsta
fast vid Jakob II:s sak, men inträdde efter
dennes flykt redan 1689 som minister i konung
Vilhelms tjänst och var 1690-96 finansväsendets
ledare såsom förste skattkammarlord. G. stod
samtidigt i korrespondens med den afsatte
konungen och nödgades såsom invecklad i
jakobitiska stämplingar 1696 af gå. Sin plats i
skattkammaren återfick han i dec. 1700, nödgades
ånyo af gå i dec. 1701, men utnämndes i maj
1702 af drottning Anna till riksskattmästare
(lord high treasurer) och delade sedan politiska
öden med Marlborough, med hvars dotter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free