Print (PDF) - On this page / på denna sida - Gordon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gorge-Gorillan
1486
votura erhöll G. 22 juni med anledning ai
juclepo-.gromen i Bialystok. 21 juli blef
duman upplöst, .och samtidigt ersattes
G. som ministerpresident af Stolypin.
GL W-k.
Gorge [gårj], fr., cg. strupe, barm.; fortif.,
ryggsidan af ett fästningsverk, särskildt af en
bastion mellan kurtin vinklarna. Se Bastion.
Go’rgias (grek. Fogyiag), 1. Grekisk sofist
och iretor (vältalighetslärare) från staden
Leontinoi på .Sicilien. Han deltog vid redan
framskriden ålder 427 f. Kr. i en politisk
beskickning till Aten, där lians nymodiga
och bländande vältalighet väckte stort
uppseende. Efter en längre vistelse därstädes
;besökte han flera af Greklands städer för att
mot betalning dels låta höra sig såsom talare,
dels meddela undervisning i vältalighet. Han
skall ha dött omkr. 380 f. Kr. i Tessalien. Hans
vältalighetskorist var af det ytliga slaget, som,
utan inre halt, .genom ett blomsterströdt språk,
konstmässig och -rytmiskt afvägd periodbyggnad,
ovanliga uttryck .och vändningar samt allehanda
retoriska konstgrepp .sökte göra intryck på
åhörarna och bedåra deras .omdöme. G. är för
öfrigt en af de förnämste representanterna
för den i vetenskapligt hänseende negativa och
upplösande riktning, som utmärker den .grekiska
sofistiken. I sitt numera förlorade arbete ’’Om
icke-varat eller om naturen" sökte han be-’visa:
l :o att det finnes intet sant varande; 2 :o att
om något sådant funnes, likväl ingen kunskap
därom vore möjlig; 3:o att om vi också egde
kunskap, den <lock aldrig kunde meddelas eller
i -ord uttryckas. Grote och efter honom Gomperz
fatta skriftens tendens såsom endast riktad mot
den cleatiska filosofien, hvilkens orimlighet
G. skulle velat visa genom de angifna absurda
konsekvenserna. Platon uppkallade efter G. en
dialog, i hvilken han låter Sokrates med ironisk
skärpa angripa ytligheten af G :s sofistiska och
retoriska konst. Äktheten af de ’under G :s namn
bevarade "loftal öfver Helena" och "Palamedcs’
försvarstal" har bcstridts.- .- 2. En annan G.,
Ciceros samtida, likaledes verksam så-.som retor
i Aten. där den yngre Cicero en tid var hans
lärjunge, efterlämnade ett retoriskt arbete
i lyra böcker, hvilket vi ega i en förkortad
latinsk .öfversättning af Kutilius Lupus
("De figuris sen-tentiarum et elocutionis").
A. M. A. S-e.
Go’rgo. Se Gorgoner.
Gorgo’neion, Medusahufvudet på Athenes (eller
2eus’) egid. Se Gorgoner.
Gorgoner (grek. gorgo’nes). Hos Homeros omtalas
blott en G or g o, ett kvinnligt vidunder, hvars
’Fig. 1. Gorgonoion (ett marna orakroterion
från Sparta).
fasaväckande hufvud var en skräckbild dels i
underjorden, dels på Zeus’ och Athenes bröstsköld
(egid). Hos Hesiodos och i den senare sagan äro
gorgonerna i allmänhet tre, Stheino, Euryale och
M e d u s a, döttrar af Forkys och Keto. De bo i
den aflägsna västern, i närheten af Hesperiderna,
och beskrifvas såsom fasansfulla, bevingade
varelser med förstenande blick, ormhår och orm
gördlar. Endast Medusa var dödlig, och hennes
hufvud afhöggs af Perséus, hvarvid ur hennes
blod uppstodo C h r y s a o r och Pegasos till
följd af hennes
Rondaimii.
föregående förbindelse med Poseidon. Det
afhuggna Medusahufvudet (gorgoneion), hvilket
bibehöll egenskapen att till sten förvandla
en hvar, som sag det, fästes sedermera på
Athenes sköld eller bröstpansar (egid),
där det på äldre konstverk afbildas med
vederstyggligt förvridna drag (se fig. 1). Den
senare konsten har förädlat Medusatypcn till
ett bildskönt kvinnoansikte, men omgifvet af
ormhår och med ett egendomligt förstenande
uttryck. Berömd är i synnerhet den s. k. Medusa
Eondanini i Münchens glyptote_k (se fig. 2).
A. M. A.
Gorgonia flabellum, zool. Se Gorgoniidæ.
Gorgoniidæ, zool., familj tillhörande
ordningen Octactinia och klassen Anlhozoa
bland Goelenlerata. Dessa korall djur bilda
vanligtvis stora, förgrenade kolonier med
böjlig, hornig axel och fullständigt retraktila
polyper. Väl känd är den i Atlantiska oceanens
varmare delar lefvande Gorgonia fla-lellum.
_ L-e.
Gorgonzola [gårgåndsåla], by i italienska
prov. Milano, 23 km. n. ö. om Milano,
vid Martesana-kanalen (mellan Adda och
Milano). 4,895 inv. (1901). Ostberedning.
(J. F. N.)
Gorgonzola-ost [gårgåndsåla-]. Se Ost.
Gori, kretshufvudstad i ryska guvern. Tiflis,
vid Kura och järnvägen Poti-Tiflis. 10,457
inv. (1897). Staden var en gång
hufvudstad för furstarna af Karthli.
. J. F. N.
Gorillan. Gorilla gina (Anthtropopithecus
gorilla, Gorilla gorilla), zool., den största
af de människolika (antropomorfa) aporna
(se Anthropomorpha), uppnår i regel icke en
fullvuxen människas höjd, men är axelbredare,
och hela dess utseende vittnar om en oerhörd
styrka. Den fullvuxne hannen skall i regel bli
160-170 cm. hög, ehuru exemplar upptill 190
cm. undantagsvis lära förekomma. Skulderbredden
uppges till 95 cm. Honan är mindre än hannen. -
Käkpartiet är liksom hos apor i allmänhet i
jämförelse med förhållandet hos människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
