- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1489-1490

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gordon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af de människolika aporna, då denna upptäcktes
1846, af amerikanske missionären Wilson. Den
förste europé, som fick tillfälle att i
naturen iakttaga och skjuta en gorilla, var
von Koppenfels 1874. Till Europa öfverfördes
den första lefvande gorillan redan 1861, men
förevisades som schimpans i England. Stort
uppseende väckte en ung gorilla, som 1876 kom
till akvariet i Berlin och lefde där i öfver
16 månader. Ett tiotal gorillor har sedermera
förevisats i olika zoologiska trädgårdar. De ha
i allmänhet varit ungar, som dött efter högst
ett år. Ett lysande undantag bildar en hona, som
vid 4 års ålder kom till zoologiska trädgården i
Breslau och lefde där 7 år. Hos henne inträffade
tandömsningen vid 8 års ålder. Hon lefde mest på
vegetarisk diet, under det andra fångna gorillor
visa sig sätta värde på animalisk kost. Till
lynnet tyckes hon ha varit flegmatisk. - På
sista tiden har gorillan uppdelats på flera
arter, med olika utbredning, men det synes mer
än sannolikt, att man här snarare har att göra
med lokala raser.
G. G.

Gorinchem [chå’r-] l. Gorkum, befäst
stad i nederländska prov. Syd-Holland,
vid Linges inflöde i Merwede. 11,987
inv. (1900). God hamn. Arsenal, gymnasium,
skeppsbygge, tillverkning af tåg, socker och
tobak. Handel med landtmannaprodukter och fisk.
(J. F. N.)

Gorizia [gåritsia], it. Se Görz.

Gorjiu [gårjo], distrikt i Rumänien (Valakiet),
genomflutet af öfre Jiulu, en biflod till Donau.
4,698 kvkm. 171,300 inv. (1900). Hufvudstad
är Tirgu-Jiului.

Gorkha (Gorkhali). Se Gurkha.

Go’rki, kretshufvudstad i ryska guvern. Mohilev,
vid Pronja, 32 km. från järnvägen
Warschau-Moskva. 6,730 inv. (1897).
J. F. N.

Gorkij, Maksim, egentligen Aleksej
Maksimovitj Pjesjkov, känd under
författarnamnet Maksim Gorkij, rysk
författare, f. 14 (27) mars 1868 (eller 1869),
son af en handtverkare i Nizjnij-Novgorod,
förlorade tidigt sina föräldrar, fick en högst
knapphändig skolundervisning och måste redan
i barnaåren söka sitt uppehälle som lärpojke
i diverse yrken. Efter att ha gjort ett,
naturligtvis fåfängt, försök att få studera vid
Kazans universitet sökte han beröfva sig lifvet,
men misslyckades. Han uppmärksammades af en
litterärt intresserad advokat i Nizjnij-Novgorod,
A. J. Lanin, och tjänstgjorde en liten tid
på hans kansli såsom skrifvare, men drefs af
inre lust åter ut på ströftåg, bl. a. ända till
Kaukasien, där han i Tiflis-tidningen "Kavkaz"
offentliggjorde sin första berättelse, Makar
Tjudra (1892). Året därpå knöt han bekantskap med
den framstående författaren Vladimir Korolenko
och blef medarbetare i dennes tidskrift "Russkoje
bogatstvo", som 1894 publicerade den uppskakande
bondenovellen Tjelkasj. Därmed blef G. nästan
världsbekant och har sedan ernått en så
oerhörd popularitet, att ett af den nyktra
kritiken framkalladt bakslag förr eller
senare måste inträda. Sina berättelser,
romaner och dramer har G. utgifvit i många
upplagor af samlingsverket "Znanie", hvari
många af det "unga" Rysslands skönlitterära
krafter medverka. Hänsynslösheten i G:s
lif och diktning gaf honom också en
framskjuten socialpolitisk roll, ehuru
han räknat sig hvarken till det ena eller
andra partiet och under senaste tiden stått
tämligen isolerad. 1902 valdes han till
hedersledamot af Ryska vetenskapsakademien,
men detta erkännande från akademiens sida
vann ej kejserlig bekräftelse. Vid flera
tillfällen har G. varit utsatt för förföljelser
från polismyndigheternas sida och var en tid
internerad i Riga. För sitt bröstlidande måste
han flera vintrar vistas på Krim. 1906 företog
han en sensationellt uppmärksammad resa till
Förenta staterna, hvarifrån han hämtade stoff
till åtskilliga, tämligen naivt dilettantiska
reseskisser, V’Amerikje. På återvägen skildrade
han (1906) sina intryck från Frankrike i några
utkast. F. n. vistas G. i Italien, närmast
af hälsoskäl, men ock af politiska hänsyn. -
G:s litterära styrka ligger i novelletten,
där han stundom blir mästerlig, särskildt i
att på grundvalen af egen och andra vagabonders
lifserfarenhet med galghumor skildra scener ur
"barfotingarnas värld" och "fördettingar". Dessa
ämnen voro visserligen alls icke obekanta i
den ryska vitterheten före G:s tid, men G. har
individualiserat dessa typer efter sin egen smak
och i revolutionärt syfte gjort dem till språkrör
för sina naiva, af Nietzsche och andra moderna
tänkare omedvetet påverkade föreställningar om
samhälle, moral, plikt o. s. v. - allt i strid
mot det traditionella och konventionella. Några
af dessa typer, t. ex. kocken Konovalov,
"Pilgrimen" och skoflickaren Orlov, torde
komma att räknas till den ryska vitterhetens
klassiska figurer vid sidan af Gogols lustiga
skälmar. G:s försök som allegorisk diktare och
social tänkare äro däremot konstnärligt sedt
betydligt svagare och mindre originella; hans
författarskap öfver hufvud har på senare tiden
afgjordt mattats och förflackats. Hans stil
är förträfflig och hans lyriska naturmålning
stundom beundransvärd. Endast en gång, i den
allegoriska revolutionsdikten om "Falken", har
han användt versformen. - Hans båda romaner,
Foma Gordjejev (1901; sv. öfv. 1902) och Troje
(1902; "Tre människor", s. å.), gissla den
kälkborgerliga skenheligheten i småstadslifvet
och innehålla detaljer af gripande verkan, men
lida af uppenbara brister i den konstnärliga
kompositionen. Samma anmärkning gäller G:s
sceniska arbeten: Mjestjane ("Småborgare") och
Na dnje ("På bottnen" 1903; "Natthärbärget",
s. å.), båda från början af 1900-talet, Datjniki
(Sommargästerna) 1905, Djeti solntsa (Solens
barn) 1905, Varvary (Barbarer) 1906 och Vragi
(Fienderna) s, å. Det är mestadels intressanta
interiörer ur det nutida ryska småstadslifvet,
med ledig, ofta satiriskt kvick dialog och med
åtskilliga från novellerna välbekanta typer,
men de sakna enhetlig handling och dramatiska
konflikter i djupare mening. De båda förstnämnda
dramerna ha med stor yttre framgång spelats på
många skådebanor i Europa, äfven i Stockholm
och i svenska landsorten. - Den europeiska
tidskriftslitteraturen om G. är ofantligt rik,
men en uttömmande biografi och studie om honom
saknas ännu. Det utförligaste,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free