Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gotiska språk - Gotisk skrift - Gotisk stil - Gotiskt förband - Gotland - Gotra - Gotska sandön - Gottenbrille - Gottenvik - Gotter, Friedrich Wilhelm - Gott erhalte Franz den kaiser - Gottesberg - Gottesgabe l. Bentlage - Gottfrid af Anjou - Gottfrid af Bouillon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tecken (ai, au – hvilka äfven äro tecken för
diftonger – samt ei). Äng-ljudet återgifves
på grekiskt sätt med g (t. ex. juggs, utt. jungs).
Fr. L–r. (B. H.)
Gotisk skrift. Se Gotiska språk.
Gotisk stil. 1. Konstt. Se Gotik. –
2. Boktr. Se Fraktur.
Gotiskt förband. Se Mur.
Gotland. Se Gottland.
Gotra, sanskr. (eg. "kostall"). 1. Namn
på en släkt, som räknar agnatiskt ursprung
från en gemensam stamfader (motsv. närmast
lat. gens). Särskildt uppdela sig bramanerna i
vissa bestämda gotraer alltefter den rsi (indisk
sångare), från hvilken de påstå sig härstamma. –
2. Namn på patronymikum, det namn, hvarmed en
gotra benämner sig såsom härstammande från en
gemensam stamfader. Så är Gautama, härledning
af Gotama, gotra (patronymikum) för alla dem,
som göra anspråk på att härstamma från rsi’en
Gotama.
K. F. J.
Gotska sandön, ö i Östersjön, 40 km. n. om
Fårön, tillhör Gottlands norra härad och
tingslag, Fårö socken. Ön är omkr. 8 km. lång
och 5,3 km. bred samt har en areal af 3,601 har,
hvaraf omkr. 2,460 har skog och ett par hundra
har åker, äng och betesmark, af högst mager
beskaffenhet. Flygsanden har längs stränderna
bildat kullar och äfven på en del ställen
inträngt i skogen, utan hvilken ön snart skulle
förvandlas till ett sandfält (se Dyner, fig. 1
och 2). Tvärs öfver ön, skiljande det nordvästra
hörnet från den öfriga delen, sträcker sig
en väldig gammal dyn, kallad Höga åsen, hvars
högsta del når 42 m. ö. h. ön frambringar endast
fårbete och är bebodd uteslutande af betjäningen
(med familjer omkr. 40 pers.) vid det på norra
udden för de 20 km. längre i n. belägna farliga
grunden Kopparstenarna 1859 uppförda fyrtornet,
sedan 1903 blixtfyr (41,6 m. ö. h.), som visar
4 tätt på hvarandra följande blänkar hvar 15:e
sekund, hvarjämte 4,5 m. lägre än hufvudfyren
uppsatts en mindre fyr, som visar hvitt fast
sken i en vinkel, som omfattar grundet. Äfven
på sydöstra sidan, vid Tärnudden, står en
fyr. Förbindelsen med moderön uppehälles af
en lotskutter, som en gång i månaden från
Fårösund ditför förnödenheter och hvilken två
gånger om året en präst medföljer för att hålla
gudstjänst i den lilla kyrkan på norra udden.
Ön tillhör staten (Marinförvaltningen) och
upptages till ett värde af 10,000 kr. Om öns
naturbeskaffenhet se G. Eisen och A. Stuxberg,
"Bidrag till kännedomen om G. S." (i "Öfversigt
af k. Vet.-akad:s förhandlingar", 1868),
och J. G. Andersson, "Mellan haf och dyner"
(i "Sv. turistföreningens årsskrift", 1895).
Gottenbrille, ett af Kristian IV i april 1644
uppfördt, men 30 s. m. af honom uppbrändt
blockhus, på Kyrkogårdsholmen utanför Göta
älfs mynning (där sedan Nya Älfsborg byggdes),
afsedt att behärska inloppet till Göteborg.
L. W:son M.
Gottenvik, gods i Jonsbergs socken, Östergötlands
län, vid en vik af Östersjön, består af G.,
2 mtl frälsesäteri, jämte 3 3/4 mtl underlydande
inom Jonsbergs och Rönö socknar. Taxeringsvärde
162,200 kr. (1906). Egendomen tillhörde grefliga
släkten Posse på 1700-talet och till 1849, då
den genom köp öfvergick till justitiekansleren
N. S. von Koch och dennes bror major
H. Koch. Från 1803 till början af 1850-talet
fanns där ett kopparverk, hvartill
malmen togs från Arvidsbergs koppargrufva i
Rönö socken.
Gotter [gå’t-], Friedrich Wilhelm, tysk
skald, f. 1746 i Gotha, d. 1797, var en tid
legationssekreterare i Wetzlar, hvarest han
umgicks med Goethe och Jerusalem. G. tillhörde de
siste franskklassiske skalderna; hans arbeten för
scenen äro öfversättningar eller bearbetningar
från franskan, hans Gedichte (3 bd, 1787–1802)
äro skämtsamma, eleganta i formen. Biogr. af
Schlösser (1894).
R–n B.
Gott erhalte Franz den kaiser [ka’j-],
ty. ("Gud bevare kejsar Frans"), den österrikiska
folksången, hvars sköna melodi är komponerad af
Jos. Haydn, har till författare Laurenz Leopold
Haschka (f. 1749, d. 1827, professor i estetik
vid Theresianum 1798–1822).
Gottesberg [gå’t-], stad i preussiska
reg.-omr. Breslau (Schlesien). 10,536
inv. (1905). Stenkolsgrufvor och porfyrbrott.
J. F. N.
Gottesgabe [gå’t-] l. Bentlage, by vid
staden Rheine i preussiska reg.-omr. Münster
(Westfalen), ett mycket begagnadt soolbad,
omkr. 3 proc. klorider. Graderverk. 600 l.
moderlut utsändas årligen.
Ln.
Gottfrid (fr. Geoffroi) af Anjou, kallad
Plantagenet, troligen efter den blomma
(planta genista), som han brukade bära på
hjälmen, f. 1113, d. 1151, var konung Fulco
V:s af Jerusalem äldste son. 1128 gifte han
sig med arftagerskan till Englands tron,
Henrik I:s dotter Matilda, och öfvertog 1129
förvaltningen af Anjou, medan hans fader vistades
i Heliga landet. Efter svärfaderns död (1135)
invecklades G. i ett långvarigt och blodigt
tronföljdskrig med Stefan af Blois (se därom
England, sp. 609–610).
 |
| Gottfrids af Bouillon graf i Heliga grafvens kyrka Jerusalem. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
