- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
17-18

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottfrid af Bouillon - Gottfrid från Strassburg - Gottfrid från Viterbo - Gottfridsdal - Gottfried Flammberg - Gotthard, Sankt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12 aug. 1099 vid Askalon en lysande seger öfver
en egyptisk här och afled 18 juli 1100. I sägnen
har han gjorts till ledare för hela första
korståget och äfven i öfrigt fått äran för
många bedrifter, som icke ha någon historisk
grund. Ryttarstaty i Bruxelles (se d. o.,
sp. 377).
(T. H—r.)

Gottfrid från Strassburg (ty. Gottfried von
Strassburg
), tysk medeltidsskald, lefde i slutet
af 1100-talet och torde ha dött före 1220. Om hans
lif är eljest knappast någonting med
säkerhet uppvisadt; antagandet, att han skulle
varit stadsskrifvare i Strassburg, är sålunda
bevisligen oriktigt. Af hans arbeten känner man
dels några smärre lyriska dikter, dels en stor,
ofullbordad episk diktning, Tristan und Isolde
(omkr. 1210). Hans närmaste litterära källa var
trouvëren Thomas från Bretagne. G. förfogade
öfver rik bildning och kritisk blick. Hans
epos förhärligade hänsynslöst kärlekslidelsen;
med glödande ord och djup psykologisk blick
skildrade han de båda älskandes själslif
och öden. Utförligt beskref han de höfviska
sederna och riddartidens glänsande prakt. Den
formfulländade och praktfulla diktionen är
sirligt konstmässig och retoriskt utbildad
samt utöfvade stort inflytande på den följande
epiken. G:s dikt fortsattes af Ulrich von
Türheim och Heinrich von Freiberg. Jfr Tristan
och Isolde.
Se upplag:or af G:s epos, utg. af
R. Bechstein (3:e uppl. 1890), Golther (1889)
och K. Marold (1906). Till nyhögtyska öfversattes
det af Simrock (2 :a uppl. 1875) och- W. Hertz
(5:e uppl. 1907).

Gottfrid från Viterbo (ty. Gottfried von
Viterbo
), tysk historieskrifvare, f. omkr. 1120,
d. efter 1191, var kaplan och notarie hos
Konrad III och Fredrik I. Han författade en
världshistoria, Memoria seculorum, som han sedan
själf bearbetade och gaf titeln Pantheon; af
värde är däri framställningen af Fredrik I :s
öden, Gesta Friderici (på vers). G:s arbeten
äro tryckta i "Monumenta Germaniæ historica",
XXII (1874).

Gottfridsdal, socken. Se Gårdveda.

Gottfried Flammberg [-frid]. Se Ebrard.

Gotthard, Sankt, en väldig bergsknut i Schweiz,
på gränsen mellan kantonerna Uri och Tessin,
med flera höga toppar, såsom Pizzo Centrale
(3,002 m.), Monte Prosa 1. Sasso di S:t
Gottardo (2,738 m.), Piz Orsino (2,666 m.),
Pizzo Vinei 1. Lucendro (2,959 m.) och Fibbia
(2,742 m.). Rhen, Rhône och Ticino jämte flera af
deras tillflöden ha sina källor på G. Vägen öfver
berget har från medeltidens början varit bland
de mest trafikerade alpvägarna. Den nuvarande
vägen, som 4—5 månader af året är farbar med
vagn, anlades 1820—32 af kantonerna Uri och
Ticino. Passhöjden, 2,114 m., är en högslätt
af rundade, glättade, stundom spegelblanka
granitgnejsklippor, vittnen om att passdalen
och sidodalarna i den förhistoriska tiden varit
uppfyllda af glaciärer. I fördjupningarna
ligger en mängd (omkr. 50) små sjöar, af
hvilka flera ha 1 km. i omkrets. På passhöjden
uppfördes redan på 1300-talet ett genom
frivilliga gåfvor underhållet hospitium,
där fattiga resande kostnadsfritt erhålla
skydd och förplägning. Sedan 1902 finnes där
en meteorologisk station. Under vintertiden
är stundom all kommunikation öfver passet
afbruten. Efter öppnandet af postvägen (1832)
blef detta pass ett af de viktigaste i Schweiz,
och en järnväg därstädes blef snart nödvändig.
För Schweiz, för hvilket alpvägarna öfver Brenner och Mont
Cenis hotade att afskära transitohandeln mellan
Tyskland och Italien, var det af största vikt
att genom åstadkommande af en schweizisk alpväg
bibehålla denna handel och tillika öppna en
kortare och billigare väg för samfärdseln med Italien.

illustration placeholder

Djäfvulsbron på Sankt-Gotthardsvägen.




Likaså måste det ligga i Tysklands och Italiens intresse
att jämte de genom Österrike och Frankrike ledande vägarna
få en sådan genom en neutral stat. Efter långa
förutgående undersökningar och underhandlingar
ingingo i sept. 1869 Schweiz och Italien en
öfverenskommelse att draga en järnvägstunnel
genom berget, från Göschenen på norra
sidan till Airolo på den södra, och därigenom
sammanbinda det schweiziska järnvägsnätet med det
italienska. 1871 förenade sig äfven Tyskland om
företaget. Ett bolag bildades 1871 (med säte i
Luzern), som subventionerades af Italien. Schweiz
och Tyskland. Sprängningsarbetena togo sin
början 1872 såväl från Göschenen som från
Airolo, och 29 febr. 1880, efter 7 år och 5
månaders sprängning, möttes de båda arbetslagen,
och banan öppnades i maj 1882. Tunneln, hvars
sprängning öfvertogs af ingenjören L. Favre
(d. 1879), är 14,944 m. lång, 8 m. bred, 6
m. hög. Högsta, punkten ligger 1,155 m. öfver
hafvet, mynningen vid Airolo 1,145 m. och vid
Göschenen 1,109 m. Den af bolaget byggda linjen
från Immensee (460 m. ö. h.) till Bellinzona
(241 m.) är 151 km., men med sidolinjer 274
km. (däraf 40,7 km. tunnlar). Se J. Hardmeyer,
"Die Gotthardbahn" (6 :e uppl. 1907).
(J. F. N.>

Tyngdpunkten af Schweiz fasta försvar har förlagts
till G., hvars befästningar, som utförts under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free