Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gourmont, Rémy de - Gournay, Vincent de - Gourock - Gousset, Thomas Marie Joseph - Goust - Goût - Goutte - Gouvernante - Gouvernement général de l´Afrique occidentale française - Gouvy, Louis Théodore - Gowaert van Ghemen - Govan - Govean, Felice - Govenius, Vilhelm - Gower, John - Governor´s island - Gowers, sir William Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Physique de l’amour (1903), hvilka äro
typiska lör hans paradoxa och skarpsinniga
läggning. Se P. de Querlon, "R. de G." (1903).
Gournay [gornä], Vincent de, fransk
nationalekonom, f. 1712, d. 1759, egnade sig
först åt affärsverksamhet i Cadiz (1729-44)
och återvände efter vidsträckta resor till
hemlandet (1748), där han kort därpå blef
handelsintendent. Han öfvade stark inverkan
på Turgots nationalekonomiska åskådning,
och denne egnade honom en minnesruna vid hans
frånfälle ("Éloge de G.", 1759). G. räknades
länge som grundläggare, jämte Quesnay, af det
fysiokratiska systemet inom nationalekonomien
(se Fysiokrater), men en grundligare
forskning har uppvisat, att man öfverskattat
hans originalitet, bl. a. i fråga om den
ryktbara maximen "Laissez faire, laissez
passer", hvilken från honom upptogs af Quesnay
och sedermera blef den doktrinära frihandelns
lösen. Jfr Oncken, "Die maxime laissez faire
et laissez passer, ihr ursprung, ihr werden"
(1886), och Schelle, "Vincent de G." (1897).
V. S-g.
Gourock [go’råk], hafsbad i skotska
grefsk. Kenfrew, nära Clydes mynning, 5
km. nedanför Greenock. 5,244 inv. (1901).
(J. F. N.)
Gousset [gosä], Thomas Marie Joseph, fransk
prelat och teolog, f. 1792, d. 1866, blef 1818
professor vid seminariet i Besançon, 1835 biskop
i Périgueux, 1840 ärkebiskop i Reims och 1850
kardinal och medlem af franska senaten. G. ingrep
kraftigt i de praktisk-kyrkliga sträfvandena,
men utöfvade samtidigt en omfattande
teologisk författarverksamhet i ortodox
katolsk riktning. Hans mest bekanta arbete är
Théologie morale (2 bd, 1836). Dessutom må
nämnas Justification de la théologie morale
du B. Liguori (1832), Théologie dogmatique
(2 bd; 1843), La croyance générale et
constante de l’Ëglise touchant l’immaculée
conception de la bienheureuse Vierge (1855)
och Exposition du droit canonique (1858).
E. Bg.
Goust [gõst], by i kommunen Laruns, franska
depart. Basses-Pyrénées, ligger på en platå
(995 m. ö. h.) ofvanför Gave d’Ossau, nära
Eaux-Chaudes, och är trots sin litenhet,
3,75 kvkm., omkr. 140 inv., en själfständig
republik, såsom sådan erkänd 1648 af såväl
Frankrike som Spanien. Några skrifna lagar
finnas ej. Staten styres på ett patriarkaliskt
sätt af en president jämte ett råd af äldste.
R. Lbg.
Goût [go], fr. (af lat. gustus), smak. -
Se Chacun à son goût. - Haut goût [å gõ], fr.,
"hög smak" (om ankommet vildt). - Goûter [-te],
fr., lätt aftonmåltid. - Goûter-bal, dans med
supé (till skillnad från danstillställning, då
endast förfriskningar bjudas). - Goutera
(fr. goûter), finna behag i, ha smak för, tycka
om, gilla; njuta (af). - Gouterad (fr. goûté),
omtyckt.
Goutte [gott], fr., droppe; gikt.
Gouvernante [govärna’t], fr. Se
Guvernant.
Gouvernement général de l’Afrique occidentale
française [govärnmä’ jenera’l do lafri’k
åksidäta’l fräsas]. Se Franska Väst-Afrika.
Gouvy [govi], Louis Théodore, fransk tonsättare,
f. 1822 nära Saarbrücken, d. 1898 i Leipzig,
studerade kontrapunkt för Elwart i Paris och
lärde på en resa 1843 känna musiklifvet i
Tyskland, där särskildt Mendelssohns musik gjorde
varaktigt intryck på honom. Efter återkomsten
till Paris lät han utföra en symfoni, två
uvertyrer m. m., hvilka arbeten väckte bifall
och följdes af många andra dylika äfvensom
sånger, körer och en stor mängd kammarmusik. De
mest betydande af G:s verk äro hans större
körkompositioner: Messe de requiem, Stabat mater,
Golgatha, Asléga, Elektra (1888), Polyxena
(1896) m. fl. Biogr, af Klauwell (1902).
A. L.*
Gowaert van Ghemen [-vart fann]. Se Gotfred
af Ghemen.
Govan [ga’vn], stad i skotska grefsk. Lanark,
västlig förstad till Glasgow, på Clydes vänstra
strand, med stora skeppsvarf, maskinfabriker,
järnverk m. m. 82,156 inv. (1901).
Govean [gåvean], Felice, italiensk
publicist och dramatiker, f. 1819 i Piemont
af högadlig släkt, d. 1898, blef tjänsteman i
ett försäkringsbolag, sedermera skådespelare
och arbetade en längre tid som typograf. 1848
uppsatte han med J. B. Bottero den demokratiska
tidningen "Gazetta del popolo", som vann
mycket stor spridning. Samtidigt verkade han på
folket med patriotiska lefnadsteckningar och
folkskådespel, bl. a. I valdesi, Gesù Cristo
(1875), L’assedio di Torino, II Guttemberg
och Maometto.
Govenius, Vilhelm, donator. Se Arbetarbostäder,
sp. 1319.
Gower [gati’e], John, engelsk skald,
f. omkr. 1330, d. 1408, diktade både på engelska,
franska och latin. G. var en lärd, hufvudsakligen
satirisk skald, som särskildt lade an på formell
korrekthet. På franska skref han en samling
ballader och det didaktiska verket Speculum
meditantis (l. Mirrour de l’omme), som länge
ansågs förkommet, men nyligen återfunnits och
utgifvits 1900 samt 1902; på latin ett arbete
kalladt Vox clamantis, som påbörjades 1381,
sedan Wat Tylers uppror hade blifvit öfvervunnet,
och hvari han gisslar sin samtid, och på engelska
den omfångsrika, men poesilösa dikten Confessio
amantis (författad på 1390-talet; tryckt af
Caxton 1483; utg. af H. Morley 1889). G:s
sista större arbete var Chronica tripartita
(efter 1399; utg. 1859), på latinska leoninska
hexametrar. Det inflytande, som G. utöfvade på
den engelska poesien fram emot renässansen, står
tillbaka endast för Chaucers. På engelska och
latin utgaf han dessutom politiska sånger. Han
var till en början en varm anhängare af
Rikard II, men blef sedermera dennes ifrigaste
motståndare. - G:s kärleksdikter utgåfvos 1886
af E. Stengel. Se B. ten Brink, "Geschichte
der englischen litteratur", II (1889-93), och
G. C. Macaulays inledning till hans upplaga af
G:s verk (4 bd, 1899-1902).
Governor’s harbour [ga’vnes hä’be], hufvudort
på Bahamaön Eleuthera (se d. o.).
Governor’s Island [ga’vnes åYlend], holme i New
Yorks hamn (se New York, staden).
Gowers [gali’es], sir William Richard,
engelsk läkare, f. 1845 i London, blef 1870
med. doktor, har sedan verkat såsom professor i
klinisk medicin vid University college (London)
och såsom läkare vid dess lasarett samt vid
nationalsjukhuset för lama och fallandesjuka. Han
har gjort sig ett namn genom själfständiga
iakttagelser öfver nervsystemets byggnad och
sjukdomar. Sina forskningar öfver de i ögat
försiggående förändringarna vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
