- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
49-50

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gowers, sir William Richard - Gov.-Gen. - Govinda - Govind Singh - Govone, Giuseppe - Govt. - Goya - Goya, F. J. de - Goyana - Goyau, Pierre Louis Théophile George - Goya y Lucientes, Francisco José de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjärn- och njursjukdomar m. m. nedlade han i
Manual and atlas of medical ophthalmoscopy (1879;
3 :e uppl. 1894; med planscher i autotypi efter
ritningar af honom själf). Genom G:s Diagnosis
of diseases in the spinal chord
(3:e uppl. 1883)
utvidgades kännedomen om ryggmärgssjukdomarna.
G:s viktigaste arbete är Manual of diseases of
the nervous system
(2 bd, 1886-88; I i 3:e
uppl. 1899, II i 2:a uppl. 1894). G. blef
1900 led. af Vet. soc. i Uppsala.
(R. T-dt.)

Gov.-Gen., förkortning för eng. governor-general,
generalguvernör.

Govinda, sanskr, (eg. ett folkord inlånadt i
sanskrit från ett prakritspråk), urspr. gopendra,
herdarnas furste, öfverherde, är tillnamn för
Krishna, särskildt i ungdomsåren, då han lefde
bland herdinnorna i kretsen af den herdestam,
för hvilken han var eller sedan gjordes till
gud. I den hinduistiska mytologien förklaras
namnet som "kofinnare" (liksom om det vore ett
sanskr, go-vinda), d. v. s. den, som fann kon
(jorden) i form af ett vildsvin. K. F. J.

Govind Singh, namn på sikhernas 10:e och
siste guru (se d. o.) eller profet, som lefde
1675-1708, en tid, som sammanfaller med den
muhammedanske stormogul Aurangzib, som lät
afrätta hans fader, och hvars välde G., sedan
han vid 15 års ålder blifvit guru, till hämnd
föresatt sig att störta. Genom inrättande af
en egendomlig religiös invigningsceremoni,
pahul, sökte han ena och konsolidera alla
sikher till ett för seger öfver muhammedanerna
eller undergång beredt folk. Detta sökte han
bl. a. åstadkomma genom kasternas aflysning och
inrättande af religiösa och dietiska öfningar,
egnade att stärka sektens kraft särskildt som
krigare. Till ersättning för den sikhernas
heliga bok, granth, hvars fredliga och milda
innehåll mindre öfverensstämde med hans syfte,
lät han utarbeta en ny sådan, "Das padahah
granth" ("Den 10:e konungens granth") af mera
krigiskt innehåll, i motsättning till hvilken
den ursprungliga heliga boken fick namnet
"Adi granth" ("Den första granth"). Under
hela sin tid som guru var G. upptagen af
sin strid med Aurangzib, fördrefs från sitt
residens Anandpur och genomgick skiftande
öden, tills han strax före stormoguls död
(1707) återkom. I tronföljdskriget mellan
dennes söner tog han Bahadur Shahs parti. För
att aflägsna G. från Punjab gaf denne honom
krigiska uppdrag i Deccan, där han mördades af
en afgan i Nizams rike (1708). Innan han gick
bort, förklarade han guruvärdigheten afskaffad;
sikhernas enda öfverhufvud skulle dädanefter
granth’en vara. Den af sikhernas 7 sekter,
som följer G:s föreskrifter närmast, kallas
Govind-singhi’er. Jfr Barth, "Religions of
India", Hopkins, "The religions of India",
och Trumpp, "Die religion der Siks" (1880).
K. F. J.

Govone [gåvåne], Giuseppe, italiensk militär
och politiker, f. 1825, d. 1872, blef 1845
sardinsk generalstabslöjtnant, bevistade 1849
preussiska fälttåget mot Danmark och 1853 de
turkiska operationerna vid Donau samt ledsagade
såsom andre generalstabschef La Marmora till
Krim 1855. I italienskösterrikiska kriget
1859-60 utmärkte han sig och blef 1863 utnämnd
till generallöjtnant. I mars 1866 afgick G. som
utomordentligt sändebud till Berlin, hvarest
han 8 april afslöt det preussisk-italienska
förbundet. (Hans berättelser från Berlin
blefvo 1873 tryckta i La Marmoras "Un po piü di
luce".) I
kriget mot Österrike utmärkte han sig som
divisionschef i slaget vid Custozza. 1867 blef
G. chef för generalstaben och medlem af andra
kammaren, där han af sparsamhetsskäl förordade
en minskning af krigsbudgeten och hären,
hvilka reduktionsplaner han, 1869 utsedd till
krigsminister, också utförde, med den påföljd,
att det blef Italien omöjligt att inblanda sig
i fransk-tyska kriget 1870-71. Då krigspartiets
ledare, Cialdini, med anledning däraf förklarade,
att G. förstört armén och gjort Italien värnlöst,
begick denne själfmordsförsök. Han räddades
väl från döden, men blef vansinnig. Jfr Uberto
Govone, "II generale Giuseppe G." (1902).

Govt., förkortning för eng. government,
guvernement.

Goya [gåja], stad i argentinska prov. Corrientes,
vid en segelbar arm af Paraná, i en
boskapsrik trakt. Omkr. 6,000 inv. Slakterier,
tobaksodling. (J.F.N.)

Goya [gåja], F. J. d e. Se Goya y Lucientes.

Goyana [gåjäna], stad i brasilianska staten
Pernambuco, 85 km. n. om hufvudstaden, vid floden
G., 50 km. från dess mynning. Omkr. 15,000
inv. Bomulls- och sockerplantager.
(J. F. N.)

Goyau [gåja], Pierre Louis Théophile George,
fransk publicist och författare, f. 1869 i
Orléans, vann Leo XIII:s förtroende och blef
en af de mest framträdande representanterna
för dennes försonlighetspolitik gentemot
franska republiken. Katolik med sociala,
demokratiska och nationalistiska tendenser,
har G. särskildt bekämpat frimureriet och de
antinationella teorierna och f. ö. gjort sig
bekant genom arbeten rörande katolicismens och
protestantismens historia i Tyskland under 19:e
årh. Bland hans skrifter må nämnas Le Vatican, la
papauté et la civilisation
(1895, jämte P. Fabre
och A. Pératé), L’Allemagne religieuse (I. Le
protestantisme
, 1898; II. Le catholicisme,
1800-1848, 1905), La franc-maconnerie en France
(1899) och Le pape Leon XIII (1903). - G:s
hustru, Lucie Rose Séraphine Elise, dotter till
presidenten Felix Faure, f. 1867, har utgifvit
bl. a. en biografi öfver Newman (1900).

illustration placeholder

Goya y Lucientes [gåja i lothie’ntes], Francisco
José de
, spansk målare, f. 30 mars 1746 i
Aragonien, d. 16 mars 1828 i Bordeaux, upplefde
en äfventyrlig ungdom, studerade någon tid vid
akademien i Madrid och reste sedan till Rom, blef
efter sin återkomst till Madrid 1774 en mycket
uppmärksammad målare, medlem af akademien 1780,
dess direktör 1795 och hofmålare 1799. Redan
vid 13 års ålder hade han målat fresker i
kyrkan i sin födelseby och 1772 i ett kapell
i Zaragoza. Mycket uppseende väckte hans 1776
påbörjade kartonger i färg till tapetväfnader
för kungl, gobelängfabriken (nu i Pradomuseet,
Madrid). Han gaf där ett helt nytt och djärft
uppslag, i det han som gobelängmotiv använde


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free