- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
313-314

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grimm, Jakob Ludwig Karl - Grimm, Wilhelm Karl - Grimm, Ludwig Emil - Grimm, Hermann - Grimm, August Theodor von - Grimm - Grimma - Grimma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gelehrten" (1885) m. fl. G:s namnteckning
meddelas i art. Autograf, pl. II.
Staty (se G. 2).

illustration placeholder

2. Wilhelm Karl G., den föregåendes
broder, tysk germanist, f. 24 febr. 1786 i
Hanau, d. 16 dec. 1859, blef 1804
student i Marburg, där han studerade
juridik, anställdes 1814 som
sekreterare vid biblioteket i Kassel samt 1830
som underbibliotekarie i Göttingen, där han
1835 blef e. o. professor i den filosofiska
fakulteten. 1837 blef han afsatt af samma
orsak som brodern Jakob G. 1841 kallades
han till Berlin som medlem af därvarande
vetenskapsakademi. G. gjorde sig i synnerhet
förtjänt om den tyska medeltidspoesien och utgaf
en mängd äldre tyska författares verk. Hans
hufvudarbete är Die deutsche heldensage
(1829; 3:e uppl. 1890). Andra arbeten af G. äro
"Altdänische heldenlieder, balladen und märchen"
(1811), Über deutsche runen (1821), Über Freidank
(1850-55), Zur geschichte des reims (1852),
upplagor af "Grave Ruodolf" (1828), "Vrîdankes
bescheidenheit" (1834), "Roulandes liet" (1838)
m. fl. G:s Kleinere schriften finnas samlade i 4
bd 1881-87. Om hans tillsammans med brodern Jakob
utgifna skrifter se ofvan. - De båda "bröderna
Grimms" mångåriga, trogna samlif, egnadt
åt likartade, ofta gemensamma vetenskapliga
forskningar, har i vetenskapens historia en
egen tjuskraft. Båda voro rikt begåfvade, ädla
naturer. Jakob var en snillrik, ursprunglig,
djärf och kraftfull personlighet; hans stil
utmärkes ock af en ovanlig själfständighet och
friskhet. Wilhelm var icke så uppfinningsrik,
men lugn, grundlig och omsorgsfull; hans stil var
enkel och måttfull. Se C. Franke, "Die gebrüder
G., leben und wirken" (1899). - En statygrupp
öfver bröderna G. aftäcktes i Hanau 1896. Det
1897 i Kassel stiftade Grimmgesellschaft söker
hugfästa minnet af brödernas verksamhet genom
skrifter m. m.

3. Ludwig Emil G., de föregåendes
broder, tysk kopparstickare och målare, f.
1790, d. 1863, fick sin utbildning i
München hos kopparstickaren K. Hess och blef
1832 professor vid konstakademien i Kassel.
G. gjorde sig känd i synnerhet genom sina många
förträffliga raderingar af porträtthufvud
(Luther och Melanchthon, efter
L. Cranach, m. fl.) och målade religiösa motiv,
landskap, genrebilder, djur m. m. Samlingar af
hans raderingar utkommo 1840 och 1854.

4. Hermann G., son till G. 2, tysk
författare, f. 6 jan. 1828 i Kassel, d. 16 juni
1901 i Berlin, studerade juridik i
Berlin och Bonn, bedref sedan filologiska
och historiska forskningar och utnämndes
1872 till professor i konsthistoria vid
universitetet i Berlin. G., som var gift med en
dotter till Bettina von Arnim, var en ytterst
mångsidigt lärd och en själfull novellist.
Naturligt nog var han efterromantiker och delade
tron på snillets suveränitet. Däremot hatade
han allt pedanteri i
metoder och hängaf sig gärna åt paradoxer och
ordlekar. Skådespelet Armin (1851), dikten Traum
und erwachen
(1854), sorgespelet Demetrius
(s. å.), Novellen (1856; 3:e uppl. 1897)
och romanen Unüberwindliche mächte (1867; 3:e
uppl. 1902) ha sitt största värde i själfva
föredragets elegans och intressanthet. De olika
essaysamlingarna, Essays (1859; 3:e uppl. 1884),
Neue essays (1865; 2:a uppl. 1894), Zehn
ausgewählte essays
(1871; 2:a uppl. 1883),
Fünfzehn essays (1875; ny följd 1890) och
Fragmente (1900 -02, 3 bd), utmärkas af glänsande
form och rika, originella reflexioner i konst-
och litteraturfrågor.
illustration placeholder

G:s hufvudarbete, Leben
Michelangelos
(1860-63; 11:e uppl. 1904) är ej
blott en konsthistorisk monografi, utan äfven
en omfattande kulturskildring. G. öfversatte
Vasaris bok om Rafael (1872, flera uppl.) samt
utgaf tidskriften Über künstler und kunstverke
(1865-67), som han själf skref. Det biografiskt
kritiska Goethe (1877; 7:e uppl. 1903) var af
stor betydelse, emedan det
i hög grad återlifvade intresset för studiet
af Goethe. G:s sista större arbeten voro
Homer (1890-95,
2 bd) och Beiträge zur deutschen kultur
geschichte
(1897). 1 o. 2. Fr. L-r.* 4. R-n B.

Grimm, August Theodor von, tysk författare,
f. 1805, d. 1878, reste 1827 till Petersburg,
där han bl. a. ledde flera storfurstars och
storfurstinnors uppfostran, hvarför han 1847
utnämndes till ryskt statsråd och adelsman. 1852
flyttade han till Tyskland, där han skref
Wanderungen nach südosten (1855-57). En af
honom 1858 utgifven roman, Die fürstin der
siebenten werst
, väckte stort uppseende för sina
skildringar af ryska förhållanden. 1858 flyttade
han tillbaka till Petersburg som guvernör
för Alexander II:s barn. Bland hans öfriga
arbeten märkes det omfattande biografiska verket
Alexandra Feodorowna, kaiserin von Russland
(1866). A-d J.

Grimm, pseudonym för franske författaren
L. A. E. Achard.

Grimma. 1. Bindsel för hästar eller andra djur,
vanligen bestående af ett mer eller mindre
sammansatt remtyg kring hufvudet med därvid
fäst grimskaft, med hvilket djuret
kan fastbindas. Jfr Betsel, sp. 167, fig. -
2. Skogsv., bom, som lägges kring flottningsvirke
för att sammanhålla det i en flotte.
H. J. Dft,

Grimma, stad i konungariket Sachsen, kretsen
Leipzig, på vänstra stranden af Mulde. 11,177
inr. (1905). Gammalt slott (grundlagdt i 12:e
årh.), i hvilket markgrefvarna af Meissen och
kurfurstarna af Sachsen ofta höllo hof. Ryktbar
undervisningsanstalt, den s. k. fursteskolan
(Moldanum illustre}. inrättad af kurfursten
Morits och invigd 1550. Dessutom finnas i G. en
realskola med progymnasium, lärarseminarium,
handelsskola. Järngjuteri och maskinverkstad,
tillverkning af handskar, vagnar, käppar och
paraplyer, stor kvarnindustri. I


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free