- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
345-346

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grodno - Grodperspektiv - Grodpilört - Grodrombakterie - Grodsläktet - Grodspott - Grodsputen - Grodsvulst l. Ränula - Groen van Prinsterer, Willem - Grofgrus l. Mal - Grofjord - Grofkalk - Grofklapper - Grofmo - Groftarm - Grotva oktaven - Grofvare (ej Grovared) - Grogalder - Grogg - Grognera - Grognör - Groitzsch - Groix - Grolanda - Grolier, Jean - Groll, Viktor Lennart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spannmål, lin, hampa och ull. Handeln ligger
fullständigt i händerna på judarna. Guvernementet
är indeladt i 9 distrikt. Det hörde till
1795 till Polen. - 2. Hufvudstad i nämnda
guv., vid högra stranden af Njemen och
vid Petersburg-Warschau järnvägen. 46,919
inv. (1897). Säte för 2:a armékårskommandot
och en biskop. G. är en gammal litauisk stad,
som omtalas redan 1183. Vid G. sökte Karl XII
år 1706 förgäfves tillfångataga ryska armén
under Ogilvi. Polska riksdagen undertecknade
där 1793 beslutet om Polens andra delning,
och där nedlade Polens siste konung,
Stanislaus August, 25 nov. 1795 sin krona.
(J. F. N.)

Grodperspektiv. Se Perspektiv.

Grodpilört, bot., namn på Polygonum amphibium.

Grodrombakterie, bot. Se Streptococcus.

Grodsläktet, Rana. Se Amfibier, sp. 836.

Grodspott, zool. Se Stritar.

Grodsputen, zool. Se Stritar.

Grodsvulst l. Ranula (af lat. rana, groda), med.,
en svulst, som bildar sig i spottkörtlarna under
tungan, vanligen genom körtelns förvandling
till en cysta (se d. o.), hvilken utspännes
af ett flytande, slemmigt eller geléartadt
innehåll, som ger svulsten ett genomskinligt
utseende. Grodsvulsten är vanligen af obetydlig
storlek och kan lätt botas genom tidig operation
(enkel inskärning med uttömmande af svulstens
innehåll eller bortskärning af en del af dess
vägg), eventuellt genom exstirpation af svulsten
i sin helhet. Lämnad åt sig själf, kan svulsten
växa så betydligt, att den pressar tungan mot
gommen och därigenom hindrar tal och ätning samt
t. o. m. föranleder kväfning; genom bulnad kan
den dessutom ge upphof till lokala och allmänna
symtom af inflammatorisk natur. F. B.*

Groen van Prinsterer [chrõn],
Willem, nederländsk statsman och
historieskrifvare, f. 1801, d. 1876, var
1829-33 kabinettssekreterare hos konung Vilhelm
I af Nederländerna och satt 1840-65 nästan
oafbrutet som medlem af deputeradekammaren, där
han på det kraftigaste förde de konservativa
idéernas talan. Han var stiftare och ledare
af det antirevolutionära partiet. Bland hans
skrifter märkas Handboek der geschiedenis van het
vaderland
, (1835, 5:e uppl. 1876), Archives,
ou correspondance inédite de la malson
d’Orange-Nassau
(1835 -64), ett 15 volymer
starkt verk, som erbjuder ett omfattande och
nytt källmaterial för 16:e och 17:e årh:s
historia, Bijdrage tot herziening der grondwet
in nederlandschen zin
(1840) och Ongeloof en
revolutie
(1847, 2:a uppl. 1868), ett slags
politisk trosbekännelse. Dessutom utgaf han en
mängd flygskrifter samt redigerade tidningen "De
nederlander" (1850-55), hans partis språkrör. Jfr
Vos, "G. en zijn tijd" (2 bd, 1886-91).

Grofgrus l. Mal, geol. Se Grus.

Grofjord, landtbr. Se Finjord.

Grofkalk, petrogr., en i Parisbäckenet
förekommande, till tertiärsystemets äldre del
(eocen) hörande serie sandiga, glaukonitiska
eller märgliga, delvis grofva kalkstenar. Vissa
lager lämna en förträfflig byggnadssten,
och i desamma anlades redan för århundraden
tillbaka vidsträckta underjordiska stenbrott,
de nu så namnkunniga katakomberna i Paris.
E. E.

Grofklapper, geol. Se Klapper.

Grofmo, geol. Se Mo.

Groftarm, anat. Se Tarm.

Grofva oktaven, mus. Se Oktav.

Grofvare (ej Grovared), riktigare
Grovare (af gro och vare, strand), socken
i Älfsborgs län, Ås härad. 1,533 har. 258
inv. (1907). Annex till Södra Ving, Skara stift,
Ås kontrakt.

Grogalder, nord. myt. Se Fjolsvinnsmal och
Groa.

Grogg (eng. grog), dryck af konjak (rom, arrak
eller visky) och kallt vatten utan socker. En
engelsk amiral, Vernon, som till följd däraf,
att han plägade gå klädd i en rock af grof
kamlott (eng. grogram), af sin skeppsbesättning
kallades the old Grog, lär ha varit den förste,
som blandat sjöfolkets romportion med vatten
(1740), och efter honom skall därför drycken
fått sitt namn.

Grognera [grånjëra], fr. grogner (af
lat. grunnire, grymta), grymta, brumma, knorra,
knota, visa missnöje. - Grognör [grånjör],
fr. grogneur, en som brummar, knotar; tvärvigg,
brumbjörn, grälsjuk person. - I samma betydelse
som grognera och grognör begagnas äfven grondera
och grondör.

Grognör. Se Grognera.

Groitzsch, stad i konungariket Sachsen, ej långt
från Elster. 5,698 inv. (1900).

Groix [grwa’], ö tillhörande franska
dep. Morbihan, utanför Lorient. Arealen
14,7 kvkm. 5,341 inv. (1901). Starkt
fäste. Sardinfiske, märkvärdiga grottor och
minnesmärken från stenåldern. (J. F. N.)

Grolanda, socken i Skaraborgs län, Vilske härad,
3,678 har. 904 inv. (1907). G. bildar med Jäla
ett konsist. pastorat i Skara stift, Falköpings
kontrakt.

Grolier [grålie], Jean, vicomte af Aguisy,
fransk bibliofil, f. 1479, d. 1565 som en af
Frankrikes generalskattmästare, skaffade sig ett
stort och dyrbart bibliotek, som bl. a. innehöll
Aldus-tryck i ypperliga exemplar. Det mest
utmärkande för G:s böcker var den konst, med
hvilken alla band utförts, dels af italienska
mästare, dels af ett i Lyon af G. anlagdt
bokbinderi, som arbetade efter italienska
mönster. Efter G:s död skingrades boksamlingen,
så att numera ej 400 band veterligen äro i
behåll, de flesta i Nationalbiblioteket i Paris
(2 finnas i Kungl. bibl. i Stockholm). Enstaka
vackra exemplar af G:s band betinga nu ända till
10,000 kr. Efter G. har "G.-club", en förening
för bokhandtverk i New York, sitt namn. Se
ett arbete om G. af Le Roux de Lincy 1866 och
art. Bokbinderi.

illustration placeholder

Groll, Viktor Lennart, ämbetsman, f. 22
febr. 1845 i Stockholm, d. där 25 okt. 1896, blef
student i Uppsala 1863, aflade examen till
rättegångsverken 1869 och utnämndes 1872 till
vice häradshöfding. Han blef 1881 t. f. och
1883 konstituerad revisionssekreterare,
assessor i Svea hofrätt och expeditionschef
i Civildepartementet, 1887 expeditionschef i
Justitiedepartementet och 1888


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free