- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
349-350

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Groning l. Germination - Groningen - Groningsenergi - Groningskraft - Gronovius, Johann Friedrich - Gronovius, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

groning (se fig. 1); än förblifva de under
jorden, inneslutna i fröskalet, s. k.
hypogeisk groning (se fig. 2). Epigeisk groning
ha i allmänhet dikotyledoner och barrträd. Hos
dessa föras hjärtbladen upp öfver jordytan af
den hypokotyla stamdelen, som omböjd genombryter
jordytan.

illustration placeholder

Fig. 3. Groende palm (Areca triandra). cot
hjärtbladet, som utsuger den veckade fröhvitan.

Fig. 4. Groddplanta af gräs, hirs (Panicum
miliaceum
). se scutellum, blottadt därigenom,
att fröskalet med fröhvitan aflägsnats.

Sedan hjärtbladen blifvit utsatta för ljuset, kunna de tillväxa
betydligt och länge tjänstgöra som
örtblad. Hypogeiska hjärtblad finnas endast
hos ett fåtal dikotyledoner, t. ex. ärter
(Pisum arvense och sativum), ek, kastanje
etc. Vid den hypogeiska groningen tjänstgöra
hjärtbladen som förrådsorgan (ärter) eller
ock som uppsugningsorgan för den näring, som
finnes i fröhvitan, i synnerhet hos palmer,
hos hvilka sugorganet är mycket stort (se
fig. 3). Hos gräsen är hjärtbladet utbildadt
till ett stort, sköldlikt organ (scutellum),
som ligger intill fröhvitan och genom särskildt
egendomliga celler uppsuger näringen i densamma
(se fig. 4). Vid groningen ske viktiga kemiska
omlagringar i fröet. Dess upplagsnäring
bringas genom allehanda processer i löslig
form. Stärkelse omvandlas till socker,
fettämnena till lösliga kolhydrater, ägghviteämnen
till amider och andra lösliga kväfvehaltiga
föreningar. Dessa omvandlingar afse att göra
upplagsnäringen transportabel och ske under
inflytande af hydrolytiska enzymer. Samtidigt
sker en förbrukning af upplagsnäringen, som
yttrar sig bl. a. i en mycket liflig andning. Som
yttre villkor för groningen märkas fuktighet,
värme och tillgång på fritt syre. Upptagandet
af vatten inleder groningen, det möjliggör den
kemiska omsättningen i fröet och transporten
af de lösliga ämnena. Värmebehofvet är mycket
olika hos olika frön, störst hos sådana från
tropiska nejder. Groningen försiggår hastigare
med stigande värme, dock endast till en viss
gräns, hvarifrån den åter aftar. Syre är
liksom för andra lifsprocesser en nödvändig
betingelse. Vid vissa växters (t. ex. mistel,
vissa gräsfrön) groning är tillgång på ljus
nödvändig, hos andra (t. ex. tall) påskyndar
den groningen. Vissa parasiters
(t. ex. Orobanche) frön gro endast i omedelbar
närhet af sina resp. värdväxter. Hvad inre
villkor för groningen beträffar, märkes,
att fröet måste vara fullt utveckladt
samt att det icke får befinna sig i
hvila. Jfr Hvilstadium och Vivipari.
H. Hn.

Groningen [chrå’-J, ty. Gröningen. 1. Provins
i konungariket Nederländerna, omgifven
af Nordsjön, Hannover, Drenthe och
Friesland. 2,298 kvkm. 323,888 inv. (1906),
141 inv. på l kvkm. Landet är en lågslätt;
endast s. om hufvudstaden finnes en
höjdsträckning, Hundsrug. Vattendragen
äro små men vanligen genom kanalisering
användbara för samfärdseln. Kärrtrakterna i
s. ö. (Bourtangermoos och Musselbroek) äro
nu till största delen torrlagda. Jordbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. -
2. Hufvudstad i nämnda prov., belägen vid
föreningen af de segelbara åarna Hunse och
Oude Aa och genom kanaler förenad med Dollart
och Zuiderzee. 73,278 inv. (1906). Bland
byggnader märkas S:t Martinikyrkan i gotisk stil
(13:e-16:e årh.), rådhuset och börsen. G. har
ett universitet, inrättadt 1614, med nära
500 studenter (1907); dess byggnad nedbrann i
sept. 1906; vidare bibliotek, observatorium,
botanisk trädgård, statsarkiv, akademi för
teckning, byggnadskonst och skeppsbyggen, två
gymnasier, lärarinneseminarier, döfstuminstitut
(grundadt 1790 af H. D. Guyot). Linne- och
yllemanufaktur, tobaksfabriker m. m. Liflig
handel med jordbruks- och mejerialster. De
af Coehoorn anlagda fästningsverken slopades
1874. - G. omnämnes som stad första gången
1166. Staden var i början förenad med
Friesland, blef sedermera en fri riksstad
och 1282 hansestad. Kejsar Maximilian I
(d. 1519) gaf G. i län åt hertig Albrekt
af Sachsen, men staden gaf sig 1514 hellre
under hertigen af Kleve. G. underkastade
sig kejsar Karl V, biträdde 1577 unionen
i Utrecht, men föll 1588 genom förräderi
i spanjorernas händer och förenades först
1594 med de öfriga nederländska provinserna.
(J. F. N.)

Groningsenergi, bot. Se Grobarhet.

Groningskraft, bot. Se Grobarhet.

illustration placeholder

Gronovius [gråna’-]. 1. Johann Friedrich
G
., tysk-holländsk språkforskare, f. 1611 i
Hamburg, d. 1671 i Leiden, blef 1643 professor
i historia och vältalighet i Deventer och
1658 i Leiden, där han hade många svenska
lärjungar. Hans upplagor af Livius, Tacitus,
Seneca, Sallustius m. fl. och af H. Grotius’
verk "De jure belli et pacis’’ samt
Observationum libri IV (1639-52; ny uppl. 1831)
voro af stort värde för språkforskningen,
och hans Commentarius de sestertiis (1643) för
de romerska antikviteterna. - 2. Jakob G., den
förres son, holländsk filolog, f. 1645, d. 1716,
blef 1679 professor och 1703 universitetsgeograf
i Leiden. Hans förnämsta verk är Thesaurus
antiquitatum græcarum
(1697-1702). Han utgaf
värdefulla upplagor af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free