Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grosshesselohe - Grossi - Grossi, Tommaso - Grossist - Gross-Jägerndorf l. Gross-Jägersdorf - Grosskarben - Grosslichterfelde - Grossman, Emanuel - Grossmann, Christian Gottlob Leberecht - Grossröhrsdorf - Grosssalze - Gross Schreckhorn - Grossschönau - Gross- Steffelsdorf - Grosssular - Grosswardein - Grossvenediger - Grossör - Grosvenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppförda slottet Schwaneck, är en af
München-boarna mycket besökt förlustelseort.
Grossi, italiensk tonsättare. Se
Viadana, L.
Grossi, Tommaso, italiensk skald, f. 1791 i
Bellano vid Comosjön, d. 1853 i Milano, gjorde
sig först bemärkt genom en på milanesiska
munarten skrifven politisk satir mot den nya
österrikiska styrelsen och förvaltningen. Sedan
författade han en versifierad novell, La
juggitiva (1817), en tragisk kärleksepisod från
kriget med fransmännen, och dikten Ildegonda
(1820), en romantisk skildring från medeltiden
på ottaverime. 1826 utgaf G. en episk dikt,
I lombardi alla prima crociata, och 1834 den
historiska romanen Marco Visconti, hvars mönster
var "I promessi sposi" af Manzoni. Bland hans
lyriska dikter är uti Italien La rondinella
(svalan) den populäraste. Med versnovellen Ulrico
e Lida (1834) af slöts hans poetiska alstring,
och han lefde därefter såsom notarie i Milano. En
samlad upplaga af hans verk utgafs 1851 och
1892. Se biogr, öfver G. af Cantù (1854), Curti
(1862) och Vismara (1881).
Grossist (it. grossista), en i Tyskland och
Danmark tämligen vanlig, men i Sverige mindre
bruklig beteckning för grosshandlare. Jfr Grossör.
Gross-Jägerndorf [gräs-] l. Gross-Jägers-dorf,
by i prov. Ostpreussen, 4 km. s. om
Pregel. Där besegrade en rysk armé under
fältmarskalk Apraksin en preussisk dylik
under fältmarskalk Lehwaldt 30 aug. 1757.
(J. F. N.)
Grosskarben [gräs-], by i hessiska
prov. Oberhessen, vid Nidda, med 4 källor,
hvilka räknas till de alkaliska koksaltkällorna
och hvilkas vatten i stor myckenhet försändes i
handeln; från en af dem, Selzerbrunnen, försändas
öfver 3 1/2 mill. flaskor årligen. Vattnet
begagnas företrädesvis som läskedryck.
Ln.
Grosslichterfelde [gräs-], förort till Berlin,
9 km. s. v. om detsamma, i reg.-omr. Potsdam,
vid Berlin-Potsdam- och Berlin-Halle-
järnvägarna. Kadettskola, gymnasium, johannitsjukhus,
sanatorium för nervsjuka, ortopediskt
institut, industri. 34,331 inv. (1905).
(J. F. N.)
Grossman [gräs-], Emanuel, kirurg, f. 1673 i
Berlin, d. 1746 i Falun, studerade i Königsberg
orientaliska språk, men egnade sig sedan åt
kirurgien och verkade som kirurg i dansk,
holländsk och rysk tjänst. I slaget vid
Narva blef han tillfångatagen af svenskarna
och 1701 sänd till Stockholm, där han
genom sina kunskaper snart tillvann sig stor
aktning. G. utnämndes till gruffältskär i Falun
1706 och blef 1728 fältskär vid Kronokonststaten.
Grossmann [gräs-], Christian Gottlob Leberecht,
tysk teolog, f. 1783, d. 1857, blef 1829
superintendent, professor i teologi och pastor
vid Tomaskyrkan i Leipzig. Till grundandet af
Gustaf Adolfsföreningen gaf han vid firandet af
200-årsminnet af slaget vid Lützen den första
impulsen och medverkade kraftigt vid dess
vidare utveckling. Bland hans skrifter märkas
Quæstiones Philoneæ (1829) och Ueber eine reform
der protestantischen kirchenverfassung in Sachsen
(1833). (E. Bg.)
Grossröhrsdorf [grås-], fabriksby i kretsen
Bautzen, konungariket Sachsen. 6,769
inv. (1900). Bomulls- och annan industri.
J. F. N.
Grosssalze [grås-], stad i preussiska
reg.-omr. Magdeburg, vid statsjärnvägen
Stassfurt-Schönebeck. 6,948 inv. (1900). Jfr
Elmen.
Gross Schreckhorn [grås-]. Se Schreckhorn.
Grossschönau [grås-], fabriksby i Sachsen,
kretsen Bautzen, vid Mandau, v. om Zittau. 7,109
inv. (1900). Stora linne- och bomullsväfverier;
ett hufvudsäte för damastfabrikationen i
Tyskland.
Gross-Steffelsdorf. Se Kimaszombat.
Grosäular, miner., färglös, grön eller hyacintröd
granat af sammansättningen Ca3 Al2 Si3 O12,
således en kalklerjordsgranat. (Färglös
eller svagt färgad grossular förekommer
vid Sala, vid Jordansmühl i Schlesien, i
Telemarken (Norge); den egentliga, sparrisgröna
grossularen finnes vid Viljuifloden i Sibirien, i
Fassadalen, vid Csiklova, hvarest den förekommer
tillsammans med wollastonit som kontaktmineral i
kalkspat. Honungsgula - hyacintröda varieteter
kallas hessonit l. kanelsten och förekomma vid
Malsjö och Lindbo kalkbrott, vid Långban, vid Åla
i Piemont, Amity i staten New York, på Ceylon
o. s. v. De vackraste hyacintröda varieteterna
användas till smycken under namnet hyacint.
A. Hng.
Grosswardein [grås-], ung. Nagy-Várad,
hufvudstad i ungerska komitatet Bihar,
vid Sebeskörös. 50,177 inv. (1900),
90 proc. magyarer, 7 proc. rumäner och
3 proc. tyskar af olika bekännelser. (36
proc. romerska katoliker, 29 proc. reformerta, 7
proc. grek. katoliker och 24 proc. judar). Staden
är säte för en romersk-katolsk (sedan början
af 11:e årh.) och en grekisk-katolsk (sedan
1776) biskop samt ett grek.-orientaliskt
(icke-uneradt) konsistorium under stiftet
Arad. Den har 17 kyrkor och 6 kloster,
en juridisk fakultet, ett rom.-katolskt
gymnasium och två prästseminarier, en calvinsk
skola, ett grekiskt gymnasium, en krigsskola
m. fl. undervisningsanstalter. Industrien är icke
obetydlig, särskildt kvarnar och brännerier, och
handeln, förmedlad genom flera järnvägslinjer och
fyra starkt besökta årsmarknader, mycket liflig,
särskildt med Siebenbürgen. Omkr. 10 km. från G.,
vid Püspökfürdö ("Biskopsbaden"), ligga varma
källor, som mycket besökas. - G. är en af Ungerns
äldsta städer. 24 febr. 1538 slöts fred därstädes
mellan Ferdinand I af Österrike och hans
medtäflare Johan Zapolya i Siebenbürgen. 1660-92
innehades staden af turkarna.
(J. F. N.)
Grossvenediger [gråsfene’diger], högsta
spetsen af Venediggruppen i Hohe Tauern, v. om
Grossglockner, på gränsen mellan Tyrolen och
Salzburg. 3,660 m. Gruppen består af granit
och glimmerskiffer och har större glaciärer
än Glocknergruppen. Till densamma hör ett
dussin toppar af mer än 3,000 m. höjd.
(J. F. N.)
Grossör (en i Sverige bildad ordform, af
it. grosso, stor), grosshandlare (jfr En gros,
Grosshandel och Grossist).
Grosvenor [gråü’vno], gammal engelsk adelsfamilj,
som 1622 erhöll baronet- och 1761 baronvärdighet,
1784 titlarna earl G. och viscount
Belgrave, 1831 markis- och 1874 hertigvärdighet (af
Westminster). Släkten kan spåras till 1100-talet,
men den vida spridda tradition, som härleder
dess ursprung från en Gilbert G., hvilken
skulle ha varit nära släkt med Hugh Lupus,
earl af Chester, en af Vilhelm Eröfrarens mest
frejdade normandiska följeslagare, har nyligen
befunnits obevislig och osannolik (se därom
Bird, "The Grosvenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
