Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldkarpen - Guldklorid - Guldklorur - Guldklorvätesyra - Guldkonungen - Guldkroken - Guldkrokens vattenkuranstalt - Guldkrone - Guldkuren - Guldkusten - Guldlaxen - Guldlöpare - Guldmakeri - Guldmakriller - Guldmullvadarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guldkarpen l. Dolfinen, Coryphæna
hippuris, zool. Se Dorader (älven i suppl.).
Guldklorid, kem. Se Guld, sp. 579 o. 586.
Guldklorur, kem. Se Guld, sp. 579.
Guldklorvätesyra. kem. Se Guld, sp. 579.
Guldkonungen. Se Gustaf, svenska konungar, 2,
sp. 668.
Guldkroken, benämning på den fruktbara och
vackra bygden utmed Vätterns västra strand kring
staden Hjo, eller östra delen af Kåkinds härad
i Skaraborgs län.
Guldkrokens vattenkuranstalt, stundom namn på
kallvattenkuranstalten i Hjo.
Guldkrone [-kråne], äldre danskt mynt. Se Dukat,
sp. 1042.
Guldkuren, med., en af den amerikanske läkaren
L. Keeley i Dwight nära Chicago använd
behandlingsmetod mot kronisk alkoholism. De
sjuke få intaga en guldhaltig mixtur, bestående
af Auronatrium chloratum (guldklorid),
Strychninum nitricum, Atropinum sulfuricum,
Ammonium muriaticum (salmiak), aloin, hydrastin,
Extractum cinchonæ (extrakt på kinabark),
Extractum coca, glycerin och destilleradt
vatten. Dessutom få de subkutana insprutningar
af stryknin med något kaliumpermanganat och
guldklorid; insprutningsvätskan har guldgul
färg. Det säges patienten uttryckligen, att han
får guld, och tron på dess helande förmåga lär
ha stort inflytande. Behandlingen grundar sig
följaktligen i väsentlig mån på suggestion,
hvarmed icke förnekas, att åtskilliga af de
nämnda beståndsdelarna i mixturen äro verksamma
och, som bekant, synnerligen giftiga och farliga
ämnen. De af amerikanska tidningar meddelade
berättelserna om kurens glänsande resultat äro
säkerligen mycket tvifvelaktiga. (C. G. S.)
Guldkusten. 1. Benämning på en del af
Guineakusten i Väst-Afrika mellan floderna Assini
och Volta.
2. (Eng. Gold-coast-colony) Engelsk koloni
på denna kust, mellan 3° v. lgd och 1° 5’
ö. lgd samt 5° 30’ och 11° n. br. 308,870
kvkm. 1,7 mill. inv. (1906), hvaraf endast
646 européer. Kolonien har en mer än 500
km. lång kust och begränsas i v. af franska
kolonien Elfenbenskusten, i ö., där den går in
på Slafkusten, af tyska kolonien Togo samt i
n. af Franska Väst-Afrika. Egentligen är blott
den sydligaste delen af området Guldkusten
i inskränkt mening, den mellersta delen är
nämligen det forna riket Asjanti (se d. o.),
som 1901 definitivt förenades med kolonien,
och den nordligaste delen, inemot hälften af
hela kolonien, kallas Northern territories, som
1901 ställdes under brittiskt protektorat och
förvaltas, under guvernören, af en kommissarie
i Gambaga. Kusten har flera klippuddar, den
sydligaste kap Three points. Sydöstra delen är
fylld af ett ansenligt bergland, som sträcker
sig in i Togo. I detta ligga sundhetsstationerna
Aburi (405 m.) och Akropong (420 m.). Landet,
som höjer sig i terrasser, är bakom kusten
täckt af skogar, nordligare följa savanner,
där hjordar af elefanter, bufflar, gaseller och
vildsvin träffas. Af floderna äro blott Ankobra
och Volta till någon del segelbara med mindre
ångbåtar, men mynningarna äro spärrade genom
sandbarrer. Befolkningen består af ahanta,
vid västra kusten, fanti, vid östra kusten,
och asjantis, i det inre. Omkr. 30,000 äro
kristnade af lutherska eller metodistiska
missionärer; äfven islam utbreder sig. Det
finnes 7 regeringsskolor
och 140 statsunderstödda skolor, som ledas
af olika missionssällskap, men inga högre
skolor. Hufvudnäringen är handel med kautschuk
och palmolja samt elfenben. Guldtillgången är
numera icke synnerligen stor (1906 vunnos 6,758
kg.). Afkastningen af kaffe-, kakao-, bomulls-
och indigo-planteringarna är ännu ringa. Värdet
af importen var 1906 2,06 mill. pd st. och
af exporten 1,99 mill. pd st., hvaraf för
mer än 1 mill. guld. In- och utgående fartygs
dräktighet var s. å. 2,143,700 ton. En 270
km. lång järnväg förenar Kumasi med Sekondi,
där hamnanläggningar gjorts för att möta en
stor trafik; 1,816 km. telegraflinjer finnas
och telefonlinjer i flera städer. Af de många
hamnarna märkas särskildt Sekondi, Akkra, Cape
Coast castle och Axim (se dessa ord). G. är en
kronkoloni med en guvernör, ett verkställande och
ett lagstiftande råd, det förra med 5, det senare
med 9 medlemmar, alla utnämnda. Regeringens säte
är Christiansborg nära Akkra. Koloniens (utom
protektoratet) inkomster, mest tullar, stego
1906 till 673,100 pd st. och dess utgifter till
602,310 pd st. Statsskulden var 2,252,740 pd st.
Historia. Guldkusten upptäcktes 1470 af
portugisen Santander, 1471 anlade portugiserna
fästet Elmina, den äldsta kolonien på denna
kust. De följdes af engelsmän, holländare
och svenskar (om dessa senare se Afrikanska
kompaniet). 1672 bildades i England Royal African
company, som dels byggde, dels förstärkte
fästena Dixcove, Winnebah, Akkra och Cape
Coast castle. Kompaniet upplöstes 1821,
och området förenades med kolonien Sierra
Leone. Från Danmark, som också anlagt kolonier
här, förvärfvade England 1851 Christiansborg,
Augustenborg och Fredensborg, från holländarna
1851-52 en del andra orter och kom sålunda i
besittning af hela kusten, som 1874 blef en
själfständig koloni. Med Asjanti-riket fördes
många krig, till dess detta slutligen 1900
kufvades af sir Fred. Hodgson. Gränsen mot
det angränsande franska området reglerades
i juli 1893 mot v. och 14 juli 1898 mot
n.; mot det tyska Togo skedde en liknande
gränsreglering genom Samoa-fördraget 1899.
J. F. N.
Guldlaxen, zool. Se Silfverfisken.
Guldlöpare, zool. Se
Jordlöparsläktet.
Guldmakeri. Se Alkemi.
Guldmakriller, zool. Se Dorader (äfven i suppl.).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
