Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 699-700 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustafsson, Rikard - Gustafsson, Fridolf Wladimir - Gustafsstad - Gustafssvärd - Gustafsvik - Gustafsvärn - Gustaf Vasa - Gustaf vasa - Gustavia - Gustavia - Gustavianerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1879, 1682 och 1901, franska och engelska
1880. Den franska översättningen, "Autour
du poèle", 1887, är sedan 1902 läsebok
i Frankrikes folkskolor. Därjämte har han
författat Berättelser (1870), Svenska taflor
(1876), Från Spanien och Portugal (1878)
och Hufvudstadsfigurer (1879) samt lämnat ett
stort antal stycken för scenen (original,
bearbetningar och öfversättningar), många
dikter och musiktexter, bl. a. Ett bondbröllop
med musik af A. Söderman. G. var representant
för Stockholms stad i riksdagens Andra kammare
1880-87 och 1891- 92.

Gustafsson, Fridolf Wladimir, finsk
filolog, f. 19 juni 1853 i Björneborg, blef
student 1869, filos. kand. 1874 och filos. doktor
1879 samt professor i romersk litteratur vid
Helsingfors’ universitet 1882. G. har utgifvit en
mängd afhandlingar och uppsatser på den latinska
textkritikens, syntaxens och litteraturhistoriens
områden. Textkritiskt har han behandlat
Cicero (1878), Apollinaris Sidonius (1882)
och Livius (1890); i Finska vet. soc:s "Acta"
(1897) har han gifvit en Moysisexpositio. Till
syntaxen hänföra sig uppsatserna De ut particula
("Nord. tidskr. f. filol.", 1892) samt De dativo
latino (akad. inbj., 1904). Uti sina såsom
dekanus i historisk-filologiska sektionen utgifna
många inbjudningsskrifter har han behandlat
Romersk inskriftspoesi (1899), Statii poetiska
skizzer (s. å.), Horatii bref om skaldekonsten
(1901), Tacitus som häfantecknare (1905),
Tacitus som tänkare (1906). I inbjudningen
till 1907 års magisterpromotion tolkade
han Senecas bref I (till Lucilius). På det
pedagogiska området har G. varit mycket
verksam i reformatoriskt syfte; särskildt
har han ifrat för samskoleundervisningen
och latinstudiets uppflyttande till högre
klasser. Han har utgifvit flera svenska
läseböcker för skolorna, hvilka utkommit i nya
upplagor. I politiken har G. deltagit som ledare
för det svenska folkpartiets högerfraktion och
särskildt inom kommunalpolitiken utöfvat stort
inflytande. Han tillhörde den 1907 valda finska
landtdagen, men afsade sig återval. Ifrigt
verksam för den svenska kulturens bevarande
i Finland, har G. bl. a. tillhört Svenska
litteratursällskapets bestyrelse sedan dess
stiftelse samt (jämte M. G. Schybergson) varit
hufvudredaktör för "Finsk tidskrift" 1887-95.
T. C.

Gustafsstad, i början af 1600-talet påtänkt
stadsanläggning vid Stora Tuna i Dalarna. Se
Tuna.

Gustafssvärd, fäste. Se Sveaborg.


Gustafsviks manbyggnad, hufvudfasaden.

Gustafsvik, landtegendom i Varnums
socken,
Värmlands län, nära Varnumsviken af Vänern,
snedt emot Kristinehamn. 3 2/9 mtl, tax. till
170,100 kr. (1907). G. tillhörde grefve Georg
Adlersparre, som där tillbragte sina sista år,
och efter honom sonen grefve Rud. Adlersparre
(d. 1908). Manbyggnaden är restaurerad af
I. G. Clason. Nuv. egare E. A. Regnells stärbhus.

Gustafsvärn. Se Hangöbefästningarna.

Gustaf Vasa. Se Gustaf, svenska konungar, 1.

Gustaf-Vasakyrkan.

Gustaf Vasa, församling i Stockholm, bildades 1
maj 1906 vid Adolf Fredriks församlings delning
i tre församlingar, nämligen Adolf Fredrik,
omfattande den sydöstra delen, Gustaf Vasa den
mellersta och S:t Matteus den nordvästra. Därvid
fick församlingen taga i bruk sin 10 juni
1906
invigda nya kyrka (se fig.), som enligt ritningar
af slottsarkitekten A. Lindegren fullbordats
efter ett treårigt arbete för en kostnad af
fullt 1 mill. kronor. Den synnerligen vackra
centralkyrkan, byggd i barockstil, prydd med
doriska kolonner och försedd med vacker kupol,
har altaruppsats, förvärfvad från Uppsala
domkyrka, till hvilken den förfärdigades i
början af 1700-talet, och predikstol af marmor. –
Folkmängden i församlingen, som utgör ett regalt
pastorat, var vid 1907 års slut 22,632 personer.

Gustavia L., bot., växtsläkte af
fam. Lecythidaceæ, som af Linné
uppkallades efter Gustaf III. Arterna,
som växa i Syd-Amerika, äro träd med
vackert bladverk och stora, praktfulla
blommor. Bladen och rötterna af flera arter ha
i hemlandet medicinsk användning, de giftiga
frukterna användas vid fiskfångst. Träet
af G. augusta L. kallas stinkträ.
G. L-m.

Gustavia. Se Barthélemy.

Gustavianerna, beteckning på olika grupper af
personer, som i ett eller annat afseende stodo
Gustaf III eller hans ätt särskildt nära. Såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>