- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
757-758

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllengranat, Karl August Burchard - Gyllengrip - Gyllengrip, Kristofer Andersson - Gyllengrip, Gabriel Gabrielsson - Gyllenhaal - Gyllenhaal, Leonard - Gyllenhaal, Karl Henrik - Gyllenhaal, Lars Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till statsråd och chef för
Sjöförsvarsdepartementet. Vid riksdagen 1847-48
framlade han en hufvudsakligast på ångfartyg
grundad sjöförsvarsplan, som likväl mötte häftigt
motstånd af såväl segelskeppens som roddfartygens
anhängare. Om denna plan kunde han tio år senare
i Örlogsmannasällskapet med skäl yttra, "att den
icke var nog radikal", ehuru den förkastades
som alltför radikal. G. tog 1848 afsked från
statsrådsämbetet och blef befälhafvande amiral
i Karlskrona, kommenderade s. å. en större
eskader i Sundet och tog 1851 afsked från
befattningen som befälhafvande amiral. 1854
blef han vice-amiral och 1858 amiral. 1860
tog han afsked ur krigstjänsten. Genom sin
nitiska verksamhet, ledd af en själfständig,
djup och klar uppfattning, har G. efterlämnat
ett aktadt namn i svenska flottans historia.
2. O. E. G. N.*

Gyllengrip, svensk adlig ätt, var en utgrening af
den gamla adliga släkten Stråle till Ekna. Sedan
dess sköldemärke 1562 af konung Erik XIV, i
anseende till Kristofer Anderssons tapperhet,
tillökts med en flygande grip, kallade
den sig Grip, hvilket sedermera ändrades
till Gyllengrip. En gren af ätten blef 1735
friherrlig, men introducerades ej. Ätten utgick
1786 med löjtnant Abraham Erik G.

1. Kristofer Andersson G. (Grip), höfvitsman,
son till Anders Olofsson (Stråle) till Stensnäs
och Märta Drake, (födelseår obekant) omtalas
1563 som amiral och var s. å. förordnad att
jämte Dionysius Beurreus, Göran Persson och
Sigvard Kruse förestå regeringen under Eriks
frånvaro i danska kriget. 1575 utnämndes han
till slottslofven på Revals slott och antogs
1576 till konungens hofjunkare. Efter att
1579-81 ha varit befallningsman på Borgholm,
förordnades han 1586 till ståthållare på
Kalmar slott och till höfvitsman för knektarna
därstädes. Denna förtroendepost jämte hans
orubbliga tillgifvenhet för Sigismund kostade
G. lifvet. Då hertig Karl lyckats taga Kalmar
i besittning, var G. bland de fängslade och
halshöggs, jämte Johan Sparre och Lars Rålamb,
16 maj 1599.

2. Gabriel Gabrielsson G., den föregåendes
sonsons sonson, friherre, ämbetsman, f. 1687,
d. 1753 i Umeå, ingick 1708 i kansliet och
utnämndes 1716 till kanslisekreterare hos
arfprinsen af Hessen-Kassel. 1717 befordrades
han till assessor i Åbo hofrätt och
flyttades följande året till en dylik
befattning i Svea hofrätt samt erhöll 1719
kommerseråds titel. 1733 utnämndes G. till
landshöfding i Västerbottens län och 1735
till friherre samt fick 1747 presidents n. h.
o. v. Som landshöfding förvärfvade han
sig allmän aktning, vördnad och kärlek genom
oväld och trägen omvårdnad om länets bästa.
1 o. 2. B. S.*

Gyllenhaal [-häl], svensk adlig ätt, härstammar
från löjtnanten Nils Gunnarsson Hahl, som 1652
adlades med namnet G. En gren af ätten erhöll
friherrlig värdighet 1837 (introd. 1838 under n:o
388), en annan 1843 (introd. 1844 under n:o 396,
G. till Härlingstorp).

1. Leonard G., entomolog, f. 3 dec. 1752 på
Ribbingsberg i Älfsborgs län, d. 13 maj 1840 på
Höberg i Skaraborgs län. Sedan han 1769 blifvit
student i Uppsala, började han under Linné och
Thunberg studera botanik och entomologi, men
nödgades snart af ekonomiska skäl egna sig åt
den militära banan. Han blef 1773 lif drabant,
1777
löjtnant och 1789 kapten samt erhöll 1799 afsked
som major. Kärleken till vetenskapen hade
dock icke af de militära sysselsättningarna
förkväfts, och sedan han tagit afsked från
tjänsten, egnade han sig helt och hållet åt
entomologien, företrädesvis åt skalbaggarnas
grupp.
illustration placeholder

Hans förnämsta verk är Insecta suecica,
Coleoptera
. (del. I-III, 1808 -13; del. IV,
1827). Dessutom författade han i Schönherrs
"Genera et species curculionidum" en stor
mängd artbeskrifningar, biträdde Fallén i
hans entomologiska arbeten samt publicerade
äfven särskildt några smärre uppsatser. De mest
framstående egenskaperna i G:s entomologiska
skrifter äro en utmärkt fullständighet och en
sällsynt noggrannhet, hvarför de ock af de mest
kompetente domare framhållits som i sitt slag
mönstergilla. G. blef 1809 ledamot af Vet.
akad. och var dessutom medlem af flera andra
lärda sällskap. Bland annat var han, sedan 1832,
en af de fyra utländska hedersled, af Société
entomologique i Paris. Han erhöll 1828 Vet.
akad:s guldmedalj. 1848 lät Vet. akad. öfver honom
slå en medalj.

2. Karl Henrik G., friherre, den föregåendes
kusins son, ämbetsman, f. 10 okt. 1788, d. 12
nov.i 1857 på Beylon vid Ulriksdal, blef
1808 löjtnant vid Jämtlands hästjägare och
deltog med utmärkelse i finska fälttåget s. å.
1812 blef han kapten vid Värmlands fältjägare,
deltog i fälttåget i Norge (1814), utnämndes
1821 till öfverste i armén samt var 1821-24
chef för Jämtlands fältjägare. 1828
utnämndes han till landshöfding i Blekinge, blef 1831
vice landshöfding och 1832 landshöfding öfver
Skaraborgs län. 1837 utnämndes G. till statsråd
ochupphöjdes s. å. i friherrligt stånd, men
ansågs föga duglig i ämbetet och synnerligen
eftergifvande mot konungens önskningar.
Vid statsrådsskiftet 1840 utnämndes han till
generaltulldirektör, och som sådan förvärfvade
han sig ett rykte, som ej var det bästa: det
talades öppet om hans besticklighet vid tjänsters
tillsättande. 1856 erhöll han på egen begäran
afsked från generaltulldirektörsbefattningen.

3. Lars Herman G., friherre,
den föregåendes faders brylling,
justitiestatsminister, f. 20 mars 1790, d. 22
dec. 1858 på Härlingstorp, Vings socken,
Skaraborgs län, blef 1802 student i Uppsala,
1820 assessor i Svea hofrätt, 1828 lagman i
Västernorrlands lagsaga och 1836 president
i Göta hofrätt. 1843 kallades G. till
justitiestatsminister och upphöjdes s. å.
i friherrligt stånd. Såsom hyllande
strängt konservativa åsikter var G. ingen
gunstling hos det liberala partiet, och
vid ministärförändringen efter Oskar I:s
tronbestigning (1844) måste han till följd däraf
lämna sin plats i statsrådet och återgick till
presidentskapet i Göta hofrätt. Då en
mera konservativ anda 1850 åter gjorde sig
gällande inom regeringen, kallades G. ännu en
gång till ett politiskt värf: vid 1850-51 års
riksdag ledde han nämligen som landtmarskalk
överläggningarna på riddarhuset. 1855 tog han
afsked från presidentämbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:28:45 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free