- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
759-760

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenhaal, Matilda Valeria Beatrix - Gyllenhielm - Gyllenhielm, Sofia Johansdotter - Gyllenhielm, Julius Johansson - Gyllenhielm, Karl Karlsson - Gyllenhielm, Elisabet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

4. Matilda Valeria Beatrix G.,
tonsättarinna. f. spansk greivinna d’Orozco
i Milano 14 juni 1796, d. 19 okt. 1863 på
Stora Ekeby, Rytterns socken. Tidigt gift
med hofstallmästaren hos Napoleon I:s
syster prinsessan Elise Bacciochi, markis
Bartolomeo Cenami, blef hon redan före tjugu års
ålder änka och 1817 omgift i Wien med chefen
för Värmlands fältjägare J.
Montgomery-Cederhjelm
. Under detta namn utgjorde hon genom
sin högligen intagande personlighet länge
en af de förnämsta prydnaderna i Stockholms
societetslif. Sedan hon 1825 förlorat sin
andre man, gifte hon sig 1839 med kammarherren,
sedermera frih. K. A. F. Gyllenhaal
(son af G. 2). Tegnér besjöng henne i poemet
"Mathilda", liksom Geijer i "Söderländskan i
Norden’’ ’ (ord och musik), och själf egde hon
bland andra talanger äfven poetisk begåfning. Det
var dock egentligen såsom tonsättarinna hon
slog an på sin romantiska samtid, särskildt
genom de då allmänt sjungna romanserna Tänk
någon gång, Axels monolog
m. fl. Anonymt
utgaf hon Vid julbrasan för några år sedan,
La serenata contadinesca
, en husarmarsch samt
musik till "Rings drapa". Se E. Wrangel,
"Brinkman och Tegnér" (1906). 1. (G. A-z.) 2
o. 3. (S. C.) 4. A. L.*

Gyllenhielm, ett namn,
som bars af hertigarna Johans (sedermera konung
Johan III:s), Karls (sedermera konung Karl
IX:s) samt Karl Filips oäkta barn. Jfr
Gyldenlöve.

1. Sofia Johansdotter G . , dotter till
hertig Johan sedermera konung Johan III) och
Karin Hansdotter (hvilken förde en sparre och
tre stjärnor i vapnet), f. 1557, adlades 1577
jämte systern Lukretia (d. 1585) och
brodern Julius (se nedan) under namnet G. Hon
tjänstgjorde i sin faders hof, tills hon 14
jan. 1580 i Vadstena gifte sig med Pontus de
la Gardie, och afled i Reval i juni 1583 samt
begrofs s. å. i därvarande domkyrka.

2. Julius Johansson G., den föregåendes
broder, f. 1560, d. 1581, adlades på samma
gång som systern, 1577, då han erhöll
Kjulö, Kapellstrands och Berga sätesgårdar med
underliggande 125 gårdar. 1580 blef han
ståthållare på Åbo slott.

3. Karl Karlsson G., friherre till
Bergkvara, riksamiral, hertig Karls (sedermera
konung Karl IX:s) naturlige son med Karin
Nilsdotter (en prästdotter från Östergötland),
f. 4 mars 1574 i Nyköping, d. 17 mars
1650 på Karlbergs slott. Han adlades 1592 af
Johan III med namnet G., tjänade 1595-97 i
Frankrike för att studera krigskonsten och fick
under kriget mellan Sigismund och hertig Karl
tillfälle att i sin faders tjänst visa lysande
prof på tapperhet och vunnen krigserfarenhet,
såsom vid intagandet af Åbo slott. 1597 och vid
Kalmars belägring 1599. 1600 utnämndes han
till krigsöfverste i Livland, där han förde
befälet i slaget vid
Kokenhusen 17 juni 1601, som vanns af polackerna
under Kristofer Radziwicz och J. K. Chodkiewicz,
och f. ö. vid många tillfällen visade stor
skicklighet och oförfäradt mod, såsom vid
Fellin, Karkus, Riga och det uselt befästa
Wolmar, som dock slutligen intogs af polackerna
(1001), hvarvid G. och hans trogne vapenbroder
Jakob de la Gardie gjordes till fångar.
illustration placeholder

Han
hölls i en tolfårig och, i synnerhet
efter ett misslyckadt flyktförsök, sträng
fångenskap. G. bar med manlig undergifvenhct
sin motgång och sina förfärliga lidanden, äfven
under de 6 1/2 år han satt fjättrad i bojor i en
osund fängelsehåla. Dock hade han tillgång på
böcker och skrifmaterial samt sysselsatte sig med
författarskap. Han skref Schola captivitatis
(tr. 1632; jfr H. Lundströms uppsats "Carl
Carlsson G. och ’Schola captivitatis’", i
"Samlaren", 1894) och öfversatte Davids psalmer,
Konung Davids Psaltare (tr. 1650). G. återfick
sin frihet först i dec. 1613. Gustaf Adolf
underlät ej att rikligt belöna sin omsider
befriade halfbroder. Han erhöll 1615 friherrlig
värdighet och friherreskapet Bergkvara
(i Småland), blef 1616 fältmarskalk, 1617
riksråd samt generalguvernör öfver Ingermanland
och Keksholms län och 1619 riksamiral. Som
flottans högste befälhafvare öfverförde han 1621
konungen och hans 14,000 man starka här till
Riga, hvilken stad han sedan höll inspärrad
från sjösidan. 1626 höll han med flottan,
24 segel stark, Danzig blockeradt, och 1630
öfverförde han Gustaf Adolf och hans armé till
Tyskland. 1633 återförde han till fäderneslandet
konungens lik. Sin tillgifvenhet och trohet mot
Gustaf Adolf öfverflyttade G. på hans dotter och
var 1633-44 en af hennes fem förmyndare. Något
verksamt inflytande utöfvade han ej i rådet,
där han var den förnämste af pfalzgrefven Johan
Kasimirs vänner, och äfven flottans styrelse
öfverlämnade han åt sin närmaste man, den
nitiske Klas Fleming. G. ligger begrafven
i Strängnäs domkyrka, där de bojor han så
länge och tåligt burit ännu förvaras. Utom
ofvannämnda skrifter författade G. Nosce te ipsum
(en själfbiografi på vers) samt berättelser om
Sigismunds andra ankomst till Sverige och strid
med hertig Karl, dennes infall i Finland 1599,
striden vid Kokenhusen, belägringen af Wolmar
och G:s polska fångenskap. Dessa relationer,
nedskrifna under första åren af 1640-talet och
underlag för A. J. Messenius’ och medelbart för
Werwings skildring af denna tid, äro tryckta
under titeln Egenhändiga anteckningar af Carl
Carlsson Gyllenhjelm rörande tiden 1597-1601
i
"Historiska handlingar", XX (1905).

4. Elisabet G., dotter till hertig Karl
Filip och Elisabet Ribbing, hvilka 5 mars
1620 ingått hemligt äktenskap, föddes efter
faderns död, 1622. Antagen till "kammarjungfru"
vid hofvet, erhöll hon af drottning Kristina
1644 Tynnelsö och Selaön i förläning. 1655
blef hon hofmästarinna hos drottning Hedvig
Eleonora. Hennes dödsår är okändt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:47:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free