- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
763-764

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenkrook, Axel Gustaf - Gyllenlack l. Lackviol - Gyllenläder - Gyllenmärs, Bröms Olofsson - Gyllenroth, Anders - Gyllenstierna - Gyllenstierna, Kristina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Räddningsinstitutet lör gossar på Råby, nära Lund (1840),
hvilket af honom doterades med stora fonder och
till sist i testamente af honom erhöll allt,
hvaröfver han egde rätt att förfoga. Sina
zoologiska samlingar skänkte han till Lunds
universitet 1845, och kort därefter stiftade han
därstädes ett par stipendier. Efter sin hustrus
död inrättade han (1863) till hennes minne ett
för flickor afsedt annex till Råby institut:
Malin Gyllenkrooks vårdanstalt för fattiga
flickor, och egnade slutet af sitt lif nästan
uteslutande åt den ömmaste vård om dessa
anstalter. 1830 blef G. led. af Vet. akad. Se
biografi öfver G. i "Lefnadsteckn. öfver
Vet.-akad:s ledamöter", I (1869-73).
1. C. H. H.

Gyllenlack l. Lackviol, bot., namn på
Cheiranthus Cheiri.

Gyllenläder. Se Tapeter.

Gyllenmärs, Bröms
Olofsson
, till Lagmanshaga i Västergötland, en
antagligen i slutet af 1500-talet född adelsman,
känd som samlare och afskrifvare af visor. Hans
sannolikt alltigenom egenhändiga handskrift,
hvilken förvaras i Uppsala universitets bibliotek
(sign. V: 3) och anses vara nedskrifven 1615-25,
är af A. Noreen och H. Schück utgifven med titel
"Bröms Gyllenmärs’ visbok" som n:r 2 af "1500-
och 1600-talets visböcker", dels i "Skrifter,
utg. af Sv. Litteratursällskapet", dels i
"Nyare bidr. t. känned. om de sv. landsmålen"
(Bih. 2: 2; 1887). För öfrigt känner man om
G. nästan endast, att han uteblef från eller
bevistade några riksdagar intill 1650-talet. Han
dog barnlös och slöt ätten. Dödsåret är okändt.
A. An.

Gyllenroth, Anders. Se Stobée, L. K.

illustration placeholder

Gyllenstierna, svensk adlig ätt,
härstammar från danska ätten
Gyldenstjerne (se d. o.) och inkom till Sverige med
danska riksrådet Erik Nielssön G:s son, Erik
Eriksson d. ä.
, hvilken 1449 var riddare och
Svea rikes råd samt höfvitsman på Borgholm,
konung Karl Knutssons hofmästare 1450,
rikshofmästare samt lagman i Tiohärads lagsaga
1456-75. Han gifte sig 1446 med konung Karl
Knutssons dotter Kristina och afled 1477. (Jfr
om denne K. H. Karlsson, "Arfstvisten emellan
Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och Ture
Nilsson (Bjelke) 1451-1480", i "Saml. utg. af
Sv. fornskriftsällskapet", h. 134, 1908). Hans
son Erik Eriksson d. y., Svea rikes råd,
blef 1502 ihjälslagen af västgötabönder,
emedan han, en ifrig anhängare af Danmark, som
höfvitsman på Öresten och Älfsborg förrädiskt
öfverlämnat dessa fästningar till prins Kristian
af Danmark. Från hans äldre son, Karl Eriksson
(lagman i Västergötland, riksråd, d. 1541),
härstammade den s. k. Vinstorpsgrenen och från
hans yngre, Göran Eriksson (se nedan G. 2),
den s. k. Fågelviksgrenen. Göransson Nils
(se G. 3), den förste, som upptog namnet G.,
blef 1569 friherre och fick 1570 Lundholmen
(se d. o.) till friherreskap. Han var stamfader
för den nu lefvande friherrliga ätten G. af
Lundholmen
, af hvilken en gren fick greflig
värdighet 1674, grefliga ätten G. till Björksund
och Helgö
(utdöd på svärdssidan 1799),och en
annan 1706, grefliga ätten G. till Fågelvik
(utdöd på; svärdssidan med stiftaren 1720). -
Den ofvannämnde ’Karl Erikssons till Vinstorp
sonsons son
Erik G. blef 1651 friherre och stamfader för
friherrliga ätten G. af Uleåborg (utdöd på
svärdssidan 1709), af hvilken två grenar 1687
fingo greflig värdighet, nämligen grefliga ätten
G. till Eriksberg
(utdöd på svärdssidan 1733)
och grefliga ätten G. till Steninge (utdöd med
stiftaren 1723). - Från det ofvannämnda danska
riksrådet Erik Nielssöns broder Knud Nielssön
härstammade den adliga ätten G. till Svaneholm,
som i sammanhang med Skånes införlifvande med
Sverige 1664 introducerades på riddarhuset och
utgick på svärdssidan 1705.

illustration placeholder

Kristina Gyllenstiernas bild på ett af henne
och Sten Sture d. y. skänkt altarskåp i Västerås
domkyrka.

1. Kristina G., Sten Sture d. y:s gemål, f. 1494,
d. 6 jan. 1559 på Hörningsholm i Södermanland,
var dotter till riksrådet Nils Eriksson G. till
Fågelvik och Sigrid Eskilsdotter (Banér) samt
sondotter till den ofvannämnde Erik Eriksson
d. ä.
och konung Karl VIII Knutssons dotter
Kristina. Hon var halfsyster till konung Gustaf
Vasas moder. Vid 17 års ålder blef hon förmäld
med Sten Sture d. y. (1511), hvilken året
därefter hyllades som riksföreståndare. Hon
deltog med klokhet och kraft i sin mans
regeringsbestyr och blef efter herr Stens död
(1520) själfskrifven ledare för det fosterländska
partiet i striden mot konung Kristian II. Medan
hennes anhängare höllo Nyköping, Stegeborg
och Kalmar besatta, förde hon själf, biträdd af
Magnus Gren till Tidön och Bengt Arendsson (Ulf),
befälet på det viktigaste fästet, Stockholms
slott. Därifrån utfärdade hon bref till de olika
landsändarna, uppmanande bönderna att resa sig
och drifva danskarna ur landet, och på flera
ställen efterkom allmogen hennes önskan. I
maj 1520 anlände konung Kristian med sin här
till Stockholm och började belägra staden,
hvilken af fru Kristina tappert försvarades
till 5 sept. s. å., då hon måste tillmötesgå
de i staden varande adelsmännens önskningar
och kapitulera. Konungen utfärdade däremot
s. d. en förbindelse om fullkomlig glömska
af allt förflutet och förlänade fru Kristina
Tavastehus slott och län samt Kymmene gård
i Finland. Knappt två månader därefter bröt
konungen den ingåogna förlikningen: 7 nov.,
dagen före början af Stockholms blodbad, blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free