- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
797-798

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Günther, Klas Efraim - Günther, Ernst Axel - Gynther, Sven Vilhelm - Günther, Julius - Günther, Johann Christian - Günther, Anton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Klas Efraim G., sonsons son af Kristian Ernst
G., justitiestatsminister, f. 30 dec. 1799 på
Karlslund, Längbro socken, Närke, d. 23 juli
1861 i Stockholm, blef student i Uppsala 1817
och filos. magister 1824. Efter att 1826 ha
blifvit e. o. notarie i Svea hofrätt utnämndes
han 1840 till protokollssekreterare i K. M:ts
kansli och 1842 till revisionssekreterare.
1845 förordnades han till led. af Nya
lagberedningen. Då konung Oskar, till
följd af marsoroligheterna 1848, beslöt att
inför ständerna framlägga proposition på ny
riksdagsordning och afskedade sin ministär,
kallades G. till konsultativt statsråd.
Vid riksdagen 1850 föll, oaktadt ett tappert
försvar af Sandströmer, Gripenstedt och G., det
kungliga representationsförslaget, hvilket blott
varit "en koncession åt marstilldragelserna 1848"
och hvars antagande dåmera ej ens af
konungen önskades. G. utträdde ur statsrådet vid
riksdagens slut (1851) och utnämndes s. å. till
justitieråd. 1856 återinträdde G. i konseljen,
denna gång såsom justitiestatsminister, men
afgick redan 1858, då kronprinsen såsom regent
önskade bilda en ny ministär efter sitt sinne
(den de Geer-Hamilton-Manderströmska) samt blef
då ånyo justitieråd. G. var frisinnad
och själfständig i sina åsikter samt gjorde sig
känd som en duglig ämbetsman.

2. Ernst Axel G., den föregåendes son,
ämbetsman, diplomat, f. 28 sept. 1850 i
Stockholm, aflade 1875 i Uppsala examen till
rättegångsverken, blef 1877 vice häradshöfding
samt 1886 t. f. och 1891 ord. sekreterare i
Kommerskollegium, där han 1893 förordnades och
1897 utnämndes till kommerseråd och byråchef för
utrikeshandeln och sjöfarten. 1904 utnämndes han
till chef för Patent- och registreringsverket,
1905 till envoyé i Kristiania och 1908 till
envoyé i Köpenhamn. G. har vid flera tillfällen
(t. ex. vid den stora arbetskonflikten 1908)
verkat som medlare i arbetstvister.

Gynther, Sven Vilhelm, ämbetsman, f. 2
juli 1796 i Karlskrona, d. 23 april 1873 i
Stockholm, blef 1812 mönsterskrifvare vid
Andra sjöartilleriregementet i Karlskrona,
befordrades 1825 till regementsskrifvare vid
sjöartilleri- och matroskompanierna och 1828
till kommissarie vid Sjömilitiekontoret
samt 1835 till öfverkommissarie vid flottan
och erhöll följande år amiralitetskammarråds
n. h. o. v. Vid departementalstyrelsens
införande 1840 förordnades G. till
expeditionschef i Sjöförsvarsdepartementet,
blef 1848 t. f. landshöfding och var 1851-62
landshöfding i Västernorrlands län. Han
var medlem i 1843 års sjöförsvarskommitté
samt ordf. i 1865 års kommitté ang. kronans
öfvertagande af anskaffningen af de till
båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarna
och i 1868 års kommitté ang. omorganisation af
sjöförsvarets ekonomiska förvaltning. Sedan 1842
var han led. af Krigsv, akad. G., som 1836-40 var
utgifvare af "Tidskr. i sjöväsendet", utgaf f. ö. bl. a.
Blekings historia och beskrifning (I, 1847) och
Författningssamling för K. M:ts flotta (9 dlr, 1851–70).
T-s.

illustration placeholder
Jul. Günther, 1839. (Efter handtecknmg af Maria Röhl.)


Günther, Julius, sångare och sånglärare,
f. 1 mars 1818 i Göteborg, d. 22 mars 1904 i Stockholm,
debuterade 1838 å K. teatern i Stockholm som
Fra Diavolo, hvarefter han 1839-56 var sångare
och 1850-62 sångmästare vid samma teater. 1845 gjorde
han en utländsk konstresa, uppträdde med framgång
i Köpenhamn och Hamburg samt studerade
1846-47 sångkonsten under Garcia i Paris. 1851
reste han ånyo till Paris, vistades 1853 i Norge
och Finland samt 1855 och 1857 i Schweiz och
Italien. 1854 blef han led. af Mus. akad. samt
1858 lärare i solosång och 1864 professor
vid konservatoriet. 1898 nedlade han denna
befattning, men bibehöll till 1902 åtskilliga
elever. I Nya harmoniska sällskapet ledde
han sången under detta sällskaps adertonåriga
verksamhet (1860-78). - G. egde en icke stor,
men välklingande tenorröst, som han behandlade
med utmärkt teknik och smak, samt hördes
med nöje som Don Juan, Robert, Stradella,
Almaviva i "Barberaren", Masaniello i "Den
stumma", Edgar i "Lucie", Nemorino i
"Kärleksdrycken", Raoul i "Hugenotterna",
o. s. v. Som lärare var det förnämligast i
afseende på föredragets smak, som han inlade
förtjänst. Beträffande omfattning har G. som
lärare i sångkonsten haft få motsvarigheter inom
Sverige, och nästan alla de senare decenniernas
framstående svenska sångartister ha mer eller
mindre åtnjutit hans handledning.

A. L.*

Günther, Johann Christian, tysk skald, f. 1695 i
Striegau, Schlesien, d. 1723, studerade medicin
i Wittenberg, där han rycktes med af det vilda
studentlifvet, och förde sedan ett oroligt,
kringflackande lif, sjunkande allt djupare i
förfall. Han tillhörde den andra schlesiska
skolans motståndare, men öfverträffade öfriga
samtida skalder i personlig känsla, språklig
ursprunglighet och fantasi. Hans lif gjorde det
emellertid omöjligt för honom att nå harmoni
eller fördjupning i sin diktning. 1723 utgafs
första samlingen af hans dikter, som sedan
nådde flera upplagor. Urval ha utgifvits af
Tittmann (1874), Litzmann (hos Reclam) och Fulda
(i Kürschners "Deutsche nationallitteratur"),
hvilken gjort G. till hjälten i ett skådespel
(1882). Se arbeten om G. af Roquette (1860),
Kalbeck (1879), Litzmann (1880), Wittig (1881
och 1895), A. Hoffmann (1897) och Enders
(1904).
R-n B.

Günther, Anton, österrikisk-katolsk teolog och
filosof, f. 1783 i Lindenau i Böhmen, d. 1863 i
Wien, prästvigdes vid trettiosju års ålder och
erhöll sedermera kallelse till en teologisk
professur i München, men lefde och verkade
som privatlärd i Wien ända till sin död. Hans
sträfvan gick ut på att rekonstruera den
katolska dogmatiken till en förnuftsvetenskap och
därigenom för alltid bringa till slut den gamla
striden mellan religion och filosofi. Mindre
genom någon verkligt enhetlig åskådning eller
egentligt nya tankar än genom sin opposition
mot å ena sidan den ofördragsamma kyrkliga
katolicismen, å andra sidan hegelianismen
och genom sin originella, framställningskonst
samlade han kring sig en talrik skara hänförda
och betydande anhängare. Hans skrifter, som
merendels ha en halft belletristisk form,
utmärkas för stor spiritualitet, men lida
genomgående brist på system och äro ofta ytterst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free