Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 799-800 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Günther, Anton - Günther, Albert Charles Lewis Gotthilf - Günther, Siegmund - Günther af Schwarzburg - Günzburg - Gyoma - Gyp - Gypaëtini - Gypogeranidæ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svårbegripliga. Hans hufvudarbete är
Vorschule zur spekulativen theologie
des positiven christenthums (1828-29; 2:a
uppl. 1846-48). Dessutom må nämnas Peregrins
gastmahl. Eine idylle in elf oktaven ans dem
deutschen wissenschaftlichen leben (1830),
Süd- und nordlichter am horizont spekulativer
theologie (1832), Der letzte symboliker (1834,
mot Möhler och Baur) och Thomas a Scrupulis
(1836, mot hegelianismen). Tillsammans
med J. E. Veith utgaf G. tidskr. ’’Lydia"
1849-54. 1857 blefvo hans samtliga skrifter af en
särskildt tillsatt påflig kommission upptagna i
förteckningen på förbjudna böcker. G. böjde sig
lydigt för domen och tillbragte efter denna tid
sitt lif i fullständig tillbakadragenhet. G:s
Gesammelte schriften utgåfvos 1882 ff. i 9 bd. Se
biografi öfver G. af P. Knoodt (2 bd, 1881).
(E.Bg.)

Günther, Albert Charles Lewis Gotthilf, engelsk
(tysk) zoolog, f. 1830 i Esslingen, erhöll sin
vetenskapliga uppfostran vid åtskilliga tyska
universitet, blef 1858 anställd vid British
museum och var 1875-95 föreståndare för dess
zoologiska afdelning. Han har bl. a. skrifvit
Catalogue of Colubrine snakes etc. in British
museum (10 bd, 1858- 70), Reptils of British
India (1864), Catalogue of fishes (1859-70),
Description of Ceratodus,a genus of ganoid fishes
(1871), The fishes of south seas (1873- 78), The
gigantic land tortoises (1877), Introduction
to the study of fishes (1880), Shore fishes,
Deap sea fishes och Pelagic fishes i "Voyage of
H. M. S. Challenger" (1887-88) samt Reptiles and
batrachians of Central America (1885-1902). Han
grundlade (1864) "Record of zoological
literature", hvars sex första årgångar han
själf redigerade. G. är led. af en mängd lärda
sällskap, bl. a. Royal society i London samt
Vet. soc. i Uppsala (1873) och Vet. akad. (1883).
L-e.

Günther, Siegmund, tysk matematiker och
naturvetenskapsman, f. 1848 i Nürnberg,
sedan 1886 professor i geografi vid tekniska
högskolan i München, har utöfvat en synnerligen
omfattande och mångsidig författarverksamhet,
företrädesvis inom matematikens, fysikens,
astronomiens, geografiens och meteorologiens
områden. Till en början egnade han sig med
förkärlek åt matematikens historia och har
på detta fält utgifvit flera värdefulla
undersökningar. Sedermera sysselsatte han
sig företrädesvis med frågor rörande den
fysiska geografien. Han har ock utgifvit
ett stort antal läro- och handböcker. Sedan
1896 utger han "Münchener geographische
studien". 1878-84 var han led. af tyska
riksdagen och 1894-99 af bajerska landtdagen.
(I. F.)

Günther af Schwarzburg, tysk motkonung, grefve
af Schwarzburg-Blankenburg, f. 1304, d. 14 juni
1349, slöt sig tidigt till kejsar Ludvigs af
Bajern parti och utmärkte sig i dennes kamp med
motkonungen Karl IV. Efter Ludvigs död valdes
G. af det bajerska partiet till tysk konung
(30 jan. 1349), men då de fleste af hans forna
vänner inom kort öfvergåfvo honom och han själf
nedlades på sjukbädden, såg han sig redan 26 maj
s. å. nödsakad att mot en penningsumma afstå från
sina anspråk på kronan. Hans personliga värde var
ej särdeles stort; han var ett verktyg, som man
begagnade, så länge man behof de det. Jfr Janson,
"Das königtum Günters von Schwarzburg" (1880).

Günzburg, stad i bajerska reg.-omr. Schwaben-
Neuburg, vid floden Günz’ inflöde i
Donau. 4,624 inv. (1900). 9 och 10 okt. 1805
stod där en träffning mellan fransmän (Ney)
och österrikare (ärkehertig Ferdinand),
i hvilken de förre blefvo segrande.
(J. F. N.)

Gyoma [djå-], storkommun i ungerska komitatet
Békés, vid Körös. 11,545 inv. (1901).

Gyp [JipL pseudonym för franska författarinnan
Martel de Janville (se d. o.).

Gypaëtini, zool. Se Skägg-gamar.


Gypogeranidæ l. Serpentariidæ, Ormfalkarna,
zool., bilda en särskild familj bland
Falconiformes. Vingarna räcka icke utom midten af
stjärten, hvars båda mellersta pennor äro mycket
förlängda; näbben saknar tand bakom öfverkäkens
spets; tarserna äro ovanligt långa; hufvudet
är tämligen litet, bredt och på hjässan något
plattadt; halsen är jämförelsevis lång och smal;
näbben är kortare än hufvudet, tjock, stark,
böjd nästan från roten och kullrig åt sidorna,
men hoptryckt i spetsen; tårna äro korta och
väpnade med föga krökta, trubbiga, men starka
klor. - Hit hör ormfalken, trangamen
l. sekreteraren, Gypogeranus serpentarius
l. Serpentarius secretarius, som
blir 1,25 m. lång. I nacken har den en tofs af
sex par fjädrar, hvilka kunna uppresas. Tyglarna
och ögontrakten sakna fjädrar. Färgen är ofvan
ljust askgrå, med brunaktig anstrykning,
under ljusgrå och svart. Hjässan, nacken,
fjäderbusken och vingarna äro svarta. De
mellersta stjärtpennorna äro vid roten gulhvita,
på midten gråbruna, längre ut svarta och
i spetsen hvita; de öfriga stjärtpennorna
äro vid roten hvita, därefter gråbruna, med
svarta tvärband i inre fanet, vidare svarta
och i spetsen hvita. Ormfalken är utbredd öfver
Afrikas södra och mellersta delar ända upp till
16° n. br. Den undviker skogar och berg samt
vistas i öppna trakter, där den jagar djur, som
lefva på marken. Ingen annan roffågel går så lätt
som ormfalken, hvilken kan vandra mycket långa
sträckor och springa med stor hastighet. Mindre
gärna griper den till vingarna och måste taga
ansats för att kunna lyfta sig upp i luften. Den
kan dock flyga med lätthet; därunder plägar den
sväfva med orörliga vingar och bakåt sträckta
ben, hvarigenom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>