- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1065-1066

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hakeldama - Hakemörsare - Hakengericht - Hakenrichter - Hakeskytt - Hakgång - Hakili, l. Ehkili - Hakim - Hakim-chatt - Hak-ka l. Hok-kin - Hakkert - Hakklättrare - Hakkorset l. Tetraskele - Hakluyt, Richard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


demā
, blodsåker) kallas i N. T. det jordstycke,
som, enligt en uppgift, det judiska rådet
(sanhedrin) köpte för de 30 siklar, som det gifvit Judas
i lön för hans förräderi, men hvilka han efter sin
ånger skall ha återlämnat (Matt. 27: 3–10).
Enligt en annan uppgift skall Judas själf ha köpt
åkern och sedermera (då han ångrade sig) på
densamma plötsligt dött en hemsk död (Apg. 1: 16–19).
Enligt uppgifter från äldsta tider har den legat s. om
Hinnomsdalen, där det ännu finnes flera gamla grafvar,
bl. a. också en större med hvalf försedd, för flera
bestämd grafbyggnad; den bär det gamla namnet
hakk ed-damm.
(E. S-e.)

Hakemörsare, krigsv., små mörsare för kastning
af handgranater. Liksom hakebössorna voro de
försedda med en hake eller tapp för att fästas vid
bröstvärnet.
H. W. W.*

Hakengericht, ty., ”hakedomstol” (jfr Hake),
förr lägsta instansen för brottmål i östersjöprovinserna.
Domaren, hakenrichter, var inom sitt
distrikt äfven polisuppsyningsman och egde ådöma
mindre böter och kort frihetsstraff. Hakengericht
uppkom under medeltiden och var afsedd att döma
öfver brott, som föröfvats af bönder; den upphäfdes
i samband med, att den ryska domstolsorganisationen
infördes i östersjöprovinserna.
G–n.

Hakenrichter. Se Hakengericht.

illustration placeholder

Hakeskytt, krigsv., kallades under 15:e och 16:e
årh. den med hakebössa (se d. o.) beväpnade fotsoldaten.
Han bar ett bantlär öfver vänstra axeln eller
kring lifvet samt fängkrutsflaska och kulpung; kring
bantläret eller på en särskild luntgaffel var luntan
lindad. Vid bantlärremmen voro krutladdningarna
fästa i små trä- eller bleckdosor. En hakeskytt kunde
icke lossa flera än 10-12 skott i timmen.
H. W. W.*

Hakgång. Se Ur.

Hakili l. Ehkili, ett i södra Arabien taladt
semitiskt språk (jfr Sabeer). Det studerades först
af Fresnel. Se ”Journal asiatique”, 1838.
H. A.*

Hakim, arab. (eg. vis), läkare. Hakim
baschy
, öfverläkaren i seraljen. Hakim efendi,
sultanens förste lifmedikus.

Hakim, arab., domare, generalguvernör.

Hakim-chatt. Se Kaimmakam.

Hak-ka l. Hok-kin, den i Hongkong
brukliga dialekten af det kinesiska talspråket, närmande
sig mandarindialekten eller den nordliga kinesiskan.
Den har blifvit bearbetad af Medhurst, i ”Dictionary”
(Macao 1839). – H. benämnes också ett
folk i sydöstra Kina (Fukien, Kuangtung och på
Formosa).
K. F. J.

Hakkert, J. Se Hackaert.

Hakklättrare, bot. Se Lianer.

illustration placeholder

Hakkorset l. Tetraske′le (af grek. te′ttares,
fyra, och ske′los, ben), ty. hakenkreuz, fr. croix
gammée
, eng. fylfoot, sanskr. swastika, är i sin
enklaste form ett kors med lika långa och
rätvinkligt böjda armar; åtskilliga biformer af
detsamma ha uppkommit genom bågformig böjning af
korsets armar o. s. v. Äfven dubbla hakkors (åtta brutna armar)
förekomma. Hakkorset har sedan urminnes tider brukats som ornament å
de mest olikartade föremål i Europa och Asien samt
anträffas äfven i Afrika och Amerika. Om dess
uppkomst och ursprungliga betydelse äro meningarna
mycket delade. Somliga anse det föreställa det
rullande solhjulet och utgöra en symbol för solguden.
Den franske forskaren Houssay anser, att det under
Mykenaitiden och senare i de östra Medelhafsländerna
förekommande hakkorset utvecklat sig ur bilden af
den flerarmade bläckfisken, som ses t. ex. på
guldbrakteater från Mykenai. Den tyske etnografen K.
von den Steinen har sökt förklara hakkorset ur
bilden af en flygande stork. Hakkorset skulle i
hvilket fall som helst haft användning som
skyddsamulett och ega en religiös betydelse, enär storken
eller bläckfisken uppfattats som totemdjur. På
nordiska guldbrakteater från början af den yngre
järnåldern uppträder hakkorset som sinnebild för
Oden. Hakkorset torde tidigast förekomma i det
östra Medelhafsområdet. I de undre lagren vid
Troja-Hissarlik har det hittats inristadt på
sländtrissor. Synnerligen vanligt är det i Grekland som
ornament på dipylontidens lerkärl. Äfven med denna
samtida italienska husurnor bära detta tecken. Det
ses på målade lerkärl från Hallstatt-tiden i
Schlesien och är synnerligen vanligt på keramik i
Nord-Tyskland och i Norden e. Kr. På fibulor är det
vanligt som ornament, och på 300-talet e. Kr.
användes i Norden silfverfibulor i form af hakkors.
Mot slutet af bronsåldern dyker hakkorset upp i
Sverige på bottnen af hängkärl. I Persien och
Indien är det redan f. Kr. vanligt på mynt och
har troligen vandrat från Indien till Kina. Det
ingick redan tidigt i den buddistiska religionens
symbolik. Litt.: L. Müller, ”Det s. k. hagekors’s
anvendelse og betydning i oldtiden” (1877), de
Mortillet, ”Le sign e de la croix avant le christianisme”
(1866), von den Steinen, ”Prähist. zeichen
und ornamente” (i Bastian-festschrift, 1896).
T. J. A.

Hakluyt [hä′klōt], Richard, engelsk geograf,
f. omkr. 1552, d. 1616, tog graden i Oxford och
var 1583–88 kaplan hos engelska sändebudet sir
Edward Stafford i Paris, utnämndes 1590 till
kyrkoherde i Wetheringsett (Suffolk) och 1603 till
ärkedjäkne i Westminster. Han egnade sitt lif åt
studiet af de geografiska upptäckternas historia, i
hvilket ämne han föreläste redan i Oxford, och
framlade resultatet af sina forskningar i flera arbeten,
bland hvilka märkas Divers voyages touching the
discovery of America
(1582) och hans hufvudarbete
The principall navigations, voiages, traffiques and
discoveries of the english nation
(1 bd, 1589,
tillökad uppl., 3 bd, 1598–1600, 12 bd, 1903 ff.),
”den moderna engelska nationens prosa-epos”
(Froude), samt i flera öfversättningar, bl. a.
Laudonnières journal under titeln ”A notable history
containing four voyages made by certain french captains
into Florida” (1587). – 1846 stiftades i London

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free