Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hakluyt, Richard - Haklänga - Haklöh - Hakodadi - Hakodate l. Hakodadi - Hakon - Hákonarbók - Hakonarmal - Hakspänn - Hakstege - Hakstöd - Hakunge - Hakutskott - Hakympning - Hal - Hala - Hala (Djalavan) - Hala an - Halacha - Hala dör - Hala för - Halai - Hala in - Halaka (Halacha) - Halali - Hala ned - Halang - Halanzier-Dufresnoy, Hyacinthe Olivier Henri - Halas, Kis-Kun- - Halation l. Ljusgårdsbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hakluyt society med uppgift att utgifva
sällsynta eller otryckta resebeskrifningar, och
det har nu offentliggjort öfver 100, de flesta
från de stora upptäckternas tidehvarf.
Haklänga, sjöv., tågstropp eller kedjestropp,
som hakas fast vid fat och tunnor, då de skola
hissas ombord eller firas ned. Jfr Länga.
Haklöh ("högländare"), det inhemska namnet
på den del af Kambodjas urinvånare,
khamen, hvilken bebor skogshöjderna
v. och s. v. om sjön Tonle-sap.
H. A.*
Hakodadi. Se Hakodate.
Hakodate l. Hakodadi, sjöstad på södra kusten
af japanska ön Yezo, på en klippig udde vid
Tsugarusundet. 85,313 inv. (1903). Hamnen, som
är befäst, rymlig, djup och tillgänglig för de
största fartyg, öppnades genom fördrag 1854 för
nordamerikanerna, 1858 för alla sjöfarande
nationer. Katolsk biskop (1891). H. har
vackra tempel, en amerikansk missionsskola,
en tändsticksfabrik. Handel med hafstång,
torkad fisk, skinn af hafsuttrar och sälar. I
närheten finnas bly- och stenkolsgrufvor samt
svafvelkällor. (J. F. N.)
Hakon. Se Haakon.
Hakonarbok. Se Járnsiða.
Hakonarmal (isl. Hákonarmál), namn på den dikt,
som skalden Eyvind Skáldaspillir författade
om den norske konungen Håkan den godes fall
och mottagande i Valhall. Denna dikt, som
har Eiríksmál om Erik Blodyx till mönster
och afser att framställa Håkan som hedniskt
rättrogen, hvarpå han gifvit anledning
att tvifla, är i sin helhet bevarad och
utmärker sig för stor skönhet. Jfr Eyvind
Skáldaspiller och Isländska litteraturen.
Th. W.*
Hakspänn, krigsv., kallades på slaglåset en
urtagning på hanens (se d. o.) af rundade del,
hvari haken grep för att förekomma vådaskott
genom hanens nedfallande på tändhatten.
H. W. W.*
Hakstege. Se Brandväsende, sp. 1496.
Hakstöd, krigsv., en cylindrisk tapp,
som inskrufvades på låsbleckets
yttersida bakom haken (se Hake)
för att hindra dess tillbakafallande.
H. W. W.*
Hakunge, egendom i Össebygarns socken, Stockholms
län, vid sjön Garnsviken, som genom Åkers kanal
står i segelbar förbindelse med saltsjön. 2 1/2
mtl med underlydande Rönninge, tax. till 112,000
kr. (1907). 948 har. Egendomen, som nämnes redan
på 1400-talet och under följande årh. tillhörde
väpnaren Per Sunesson och dennes ättlingar,
släkten Silfversparre, tillhörde under 1700-talet
en gren af grefliga ätten Cronhielm, som skref
sig till gården, och senare släkten Silfverstolpe
samt köptes 1858 af boktryckaren J. A. Wallden,
hvilken helt och hållet omskapade det då i hög
grad förfallna godset. Det tillhör nu hans sons,
J. V. Walldéns, stärbhus.
Hakutskott, paleont. Se Archæopteryx.
Hakympning, trädg. Se Ympning.
Hal (flarn. Halle), stad i belgiska
prov. Brabant, vid Senne. 13,335
inv. (1903). Berömd som vallfartsort med
anledning af en undergörande Mariabild i
den gotiska Notre-Dame-kyrkan (byggd 1341
-1409). Pappers- och sockerfabriker. J. F. N.
Hala, sjöv., draga i tåg, t. ex. "hala
brassarna". - Hala an, styfhala en affirad
(tåg-)ända, t. ex. "hal’ an klyvertsskot!" - Hala dör. Se
Dörhala. - Hala för, draga i en (tåg-) ända,
ett sejnfall e. d., så att ett föremål kommer
intill det block eller skifgatt, hvarinvid det
bör vara, t. ex. "hala för lofvarts bramskot",
"hala för flaggen". - Hala in ett föremål
(vanligen ett, som befinner sig utombords),
t. ex. "hala in patentloggen". - Hala ned
(ej "hissa ned") ett segel, en flagg e. d. -
Hala upp, draga upp (till sig), ej alldeles
detsamma som "hissa". - Hala ut. 1. Draga ut
ett föremål (så att den halade ändan blir
sträckt), t. ex. "hala ut storbrambolin",
"hala ut mesan". 2. Ro, ro ihärdigt. - Hal’
ut, kommandoord, då rodd skall börja. Jfr
Fira, Förhalning, Hissa och Rodd.
H. W-l.
Hala (Djalavan), en bergskedja i
östra Belutsjistan, går från Pik Tokatu,
n. om Quetta, mot s., där den fortsattes af
Khirdarkedjan. öfver H.-bergen gå det viktiga
Bolanpasset och längre söderut Mullapasset.
J. F. N.
Hala an, sjöv. Se Hala.
Halacha. Se Halaka.
Hala dör, sjöv. Se Dörhala.
Hala för, sjöv. Se Hala.
Halai, handelsplats i landskapet Hamasen
i nordöstra Abessinien vid Tarantapasset,
genom hvilket vägen går från Massaua till
Adua. H. omnämnes redan i "Periplus" (i slutet
af l :a årh. af vår tidräkning) under namnet
Koloë på vägen mellan Adulis och Axum.
Hala in, sjöv. Se Hala.
Halaka (Halacha). Se Haggada och Talmud.
Halali, rop och fanfar vid parforsjakt på
vildsvin och hjort, då villebrådet är så
uttröttadt af hetsen, att det stannar framför
hundsläppet. Halali blåses ock under s. k. släp-
eller snitseljakter, när man anser "räfven"
vara tagen af hundarna. (A. K-m.)
Hala ned, sjöv. Se Hala.
Halang, namnet på en stam i östliga Siarn,
hörande till det vilda bergsfolk, som af
siameserna kallas kha.
Halanzier-Dufresnoy [aläsië-dyiränäia’],
Hyacinthe Olivier Henri, fransk teaterdirektör,
f. 1819 i Paris, d. där 1896, var föreståndare
för teatersällskap i Rouen, Marseille, Bordeaux,
Bruxelles, Strassburg och Lyon, 1871-79 direktör
för Stora operan i Paris samt utvecklade en ej
ringa duglighet.
Halas [ha’llas], Kis-Kun-H., stad i
ungerska komitatet Pest vid järnvägen
Budapest-Maria-Theresiopel-Semlin. 19,866
inv. (1900). H. är i en halfcirkel omgifvet
af en stor, fiskrik sjö samt drifver vin-
och fruktodling. Högre gymnasium och museum.
J. F. N.
Halation l. Ljusgårdsbildning, fotogr., ett
fel, som ofta uppstår hos den fotografiska
plåten därigenom, att ljuset, sedan det
passerat den känsliga hinnan, reflekteras
af glasets ytor och bakifrån åter inverkar
på den känsliga hinnan. Halationen visar sig
därigenom, att hvita eller ljusa partier hos
föremålet på den fotografiska bilden synas
detaljfattiga och omgifna af en utåt försvinnande
ljusning. Genom att mellan glaset och den
känsliga hinnan anbringa ett ljusabsorberande
skikt (isolarplåtar) eller förse plåtens
baksida med ett ämne, som hindrar reflexionen
och samtidigt absorberar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
