Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1125-1126 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallenberg, Jonas - Hallenborg, Bolivar Magnus Fredrik Karl Vilhelm - Hallencreutz - Hallendorff - Hallenga - Hallens tingslag - Halle-och Hunneberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

akad., hvars led. han blifvit 1786. Som främste
vårdare af statens förhistoriska samlingar
och k. myntkabinettet tyckes han ha ansett
som sin främsta plikt att väl bevara dem, ty
såväl fornfynd som mynt inlåstes, väl inlagda
i pappersomslag eller påsar, i skåp och lådor,
där de blefvo liggande. H:s arkeologiska skrifter
äro nu föråldrade. Han ville företrädesvis, om ej
uteslutande, söka förklaring på alla arkeologiska
spörsmål i de klassiska kulturfolkens
skrifter. 1812 erhöll H. kansliråds namn och
värdighet, blef s. å. led. af Vet. akad. samt
upphöjdes 1818 i adligt stånd, men tog aldrig
inträde på riddarhuset. 1819 nedlade han sina
befattningar. Vid långt framskriden ålder
återvände H. till sina historiska studier och
skref Anmärkningar öfver första delen af Sven
Lager’brings Svea rikes historia (1819-22),
en bittert hållen kritik, som gifver ett högt
begrepp om sin författares lärdom och kritiska
skarpsinne, men som i flera hänseenden är
småaktig och knappt gör rättvisa åt förtjänsterna
i ett arbete, som då redan var ett halft sekel
gammalt. I handskrift efterlämnade han ett
påbörjadt arbete, "Svea rikes historia under
konung Gustaf III:s regering" och en diger
"Historia Persiæ antiquæ". Jfr "Illustrium
virorum testimonia atque epistolæ" (1832)
och B. E. Hildebrands minnesteckning öfver
H. på Vet. akad :s högtidsdag 1880 (1880).
A. B. B. (L. S.)


Hallenborg, Bolivar Magnus Fredrik Karl Vilhelm,
kommunalman, politiker, f. 18 febr. 1828
å Rydsgård i Malmöhus län, d. 22 maj 1892
i Stockholm, blef student i Lund 1846,
men inträdde 1849 å den militära banan som
underlöjtnant vid Skånska husarregementet, vid
hvilket han 1855 befordrades till löjtnant och
hvarifrån han 1860 tog afsked med ryttmästares
n. h. o. v. Sedan fadern (kammarherren Karl Johan
H., hvilken vid riksdagarna gjort sig känd som
en af K. H. Anckarsvärds varmaste anhängare
och var gift med en dotter till F. B. von
Schwerin) 1859 aflidit, beslöt H. nämligen
helt egna sig åt skötseln af fädernegården
Rydsgård. Från 1859 deltog han i.riddarhusets
förhandlingar och var led. 1862-63 af
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
samt 1865-66 af bevillningsutskottet. Efter
representationsförändringen invaldes han 1866
af Malmöhus läns landsting i Första kammaren,
där han hade plats till sin död. En af kammarens
mest ansedda medlemmar, var han under en följd af
år led. af det tiomannaråd, som uppgjorde listor
till utskotten, samt satt 1867-69 i bevillnings-
och 1870-87 i konstitutionsutskottet (1874-75
som vice ordf. och 1876-87 som ordf.), men
uteslöts 1888, emedan han som frihandlare ej
kunde påräknas för ett från protektionistiskt
håll eventuellt tillämnadt anfall på ministären
Themptader. Under de föregående årtiondenas
strider hade H. tillhört den s. k. skånska
fraktionen, som stod i ett visst samförstånd
med Andra kammarens
landtmannaparti. Vid januaririksdagen 1887
hade H. plats i talmanskonferensen. H. var
1869-86 och 1889-91 led. af Malmöhus läns
landsting samt därunder vice ordf. 1876-83 och
sedermera ordf. Han var från 1866 led. och
från 1881 ordf. i Allmänna hypoteksbanken
samt blef 1877 led. af Landtbruksakad.
V. M.

Hallencreutz [-kröjts], svensk adlig ätt. Se
Halenius 2 och Hall, K. L.

Hallendorff, Karl Jakob Herman, historiker,
skolman, f. 5 nov. 1869 i Rappestad,
Östergötland, blef 1888 student i Uppsala,
1890 filos. kandidat, 1895 filos. licentiat och
1897 filos. doktor på afh. Bidrag till det stora
nordiska krigets förhistoria samt var 1897-1904
docent i historia. H. blef 1901 adjunkt vid
Uppsala högre allm. läroverk, 1903 lektor i
Örebro och 1904 i Stockholm vid Östermalms
högre allm. läroverk (i modersmålet, historia
och geografi). 1906 blef han därjämte lärare i
stats- och samhällslära vid Krigsskolan, erhöll
1908 professors n. h. o. v. och fick i april
s. å. af Stockholms handelshögskoleförening i
uppdrag att utarbeta organisationsplanen för den
blifvande handelshögskolan i Stockholm. Bland H:s
skrifter märkas Konung Augusts politik åren
1700 -01 (i "Humanist, vetenskapssamfundets
skr.", 1898), Ture Gabriel Bielkes hågkomster af
Karl XII (1901), Karl XII och Lewenhaupt 1708
(i "Uppsala universitets årsskrift", 1902),
Vårt folks historia (1903; 2:a uppl. 1907-08),
Sveriges omdaning under 1600-talet (1905), De
franska Bourbonernas fall (s. å.), August den
starke och Karl XII (i "Hist. tidskr." s. å.),
Carl X Gustaf på Själland 1658 (minnesskrift
1908) och Förhandlingar om de skandinaviska
rikenas neutralitetsförklaring under Krimkriget
(i "Historiska studier tillegnade Harald
Hjärne", s. å.). H. utgifver f. n. del V af
"Sverges traktater med främmande magter"
(sedan 1902) och har dessutom bl. a. utgifvit
"Handlingar angående konung August den starkes
utrikespolitik före hans afsättning år 1704" (i
"Hist. handl.", 19, 2) samt flitigt bidragit till
tidningar och tidskrifter med smärre historiska
och politiska uppsatser.

Hallenga, folkstam. Se Bedsja.

Hallens tingslag, i Jämtlands län, ingår
i Jämtlands Västra domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Hallen, Norderön, Marby. 1,119
kvkm. 2,123 inv. (1907).

Halle- och Hunneberg, två berg, belägna
vid Vänerns sydligaste ända, öfver hvilka
gränsen mellan Älfsborgs och Skaraborgs
län går. Halleberg utskjuter till en del i
Vänern. S. om det och skildt genom en omkr. 500
m. bred dalgång ligger Hunneberg. Det förra
har en triangulär form med sidor af omkr. 6 1/2,
5 1/2 och 4 km., det senare formen af en kvadrat
eller romb med afrundade hörn och sidor af fullt
7 km. Den i Vänern utskjutande delen af Halleberg
kallas Hallesnipan l. Snipan och skiljes från
det öfriga berget genom en sänka. På samma sätt
bildar dess sydligaste spets ett särskildt
litet berg, Häcklan l. Häckleberg, på hvars
sydsida märkes den bekanta Ättestupan och vid
dess fot den lilla Odensdammen. Höjden af Halle-
och Hunneberg går i medeltal till litet mer än
90 m. öfver Vänern, eller 134 m. ö. h.; en och
annan punkt är väl högre, dock torde ingen uppgå
till högre än 150 m., hvilken höjd uppnås på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>