Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1217-1218 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamilton, Henning Ludvig Hugo - Hamilton, Malkolm Walter - Hamilton, Gustaf Axel Knut - Hamilton, John Raoul - Hamilton, Hugo Erik Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(s. å.), J. N. Tersmeden (1879) och Jakob de
la Gardie (1880), och han var äfven flitigt
verksam i tidningar och tidskrifter genom
(stundom anonyma) inlägg i dagspolitiska
stridsfrågor. - 1881 afsade H. sig på en gång
alla sina förtroendeuppdrag och ledamotskap i
akademier och vittra samfund samt återlämnade
honom förlänta ordensdekorationer. Anledningen
därtill befanns vara upptäckten däraf, att
han, till följd af förtviflad affärsställning,
förfalskat en släktings namn på förbindelser
till betydande belopp. Genom att erkänna de
i hans namn utfärdade förbindelserna räddade
släktingen honom från rättsligt åtal. Några
månader därefter lämnade H. som en bruten man
fäderneslandet och bosatte sig i södra Frankrike.


11. Malkolm Walter H., grefve, den
föregåendes kusin, militär, f. 24 okt.
1825 på Blomberg å Kinnekulle, d. 1 maj 1903
i Stockholm. H. blef 1845 underlöjtnant vid
Västgöta regemente,

där han, efter att ha genomgått högre
artilleriläroverket (Marieberg) och 1851 blifvit
generalstabsofficer, steg
i graderna till major. 1870 blef han
öfverstelöjtnant vid Södermanlands reg:te,
1872 öfverste och chef för Västgöta reg:te, 1885
generalmajor och t. f. generalbefälhafvare
i 3 :e militärdistriktet, 1887
generalbefälhafvare i
2 :a och 1892 generallöjtnant, men afgick
1893 från tjänst på stat. 1893-96 var han
inspektör för militärläroverken och sedan till
sin död inspektör för trängen. 1898 hade han
utnämnts till general. Sedan 1869 var han
led. af Krigsv. akad. H. var en plikttrogen,
dugande, karaktärsfast och vänsäll befälhafvare
och kamrat.

12. Gustaf Axel Knut H., den föregåendes
broder, grefve, universitetslärare, f.
29 nov. 1831 på Hönsäter i Skaraborgs
län, blef 1848 student i Uppsala, 1855
juris utriusque kandidat, 1858 docent i
juridik och nationalekonomi i Uppsala, 1859
adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk
stats- och specialrätt därstädes, var 1862-
1903 professor i administrativrätt
och nationalekonomi vid Lunds universitet
(fr. o. m. 1900 omfattade professuren
allenast ämnet speciell privaträtt). 1868
kreerades han till juris hedersdoktor vid Lunds
universitet. Han har varit led. af kommittén
för universitetsstatuternas revision (1874)
och har som kommitterad deltagit i utarbetandet
af förslag till ny växellagstiftning för de tre
nordiska rikena (1877). 1866-70 redigerade
han "Nordisk tidskrift för politik, ekonomi
och literatur", och har utgifvit bi. a.
Om politiska ekonomiens utveckling och begrepp
(1858), Om ägofrid efter svensk lag (1859), Om
penningar och kredit (1861), Om arbetsklassen
och arbetareföreningar (1865) och Öfversigt af
statsinkomsternas olika slag (1873).

13. John Raoul H., den föregåendes syssling,
brorson till H. 8, grefve, militär, f. 13
dec. 1834, d. 21 juni 1904, ingick 1853
som sergeant vid Vendes artillerireg:te,
blef där 1887
öfverstelöjtnant och flyttades 1888 som öfverste till
chefsplatsen för Göta artilleriregemente. H. blef
generalmajor 1897 och var 1898-1902
generalfälttygmästare och inspektör för
artilleriet. H. var en dugande artilleriofficer
och ordnade fältartilleriets första
skjutskola. H. var led. af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (1888) och Krigsvet, akad. (1890).

14. Hugo Erik Gustaf H., grefve,
brorson till H. 12, son af Adolf
Ludvig H. (f. 13 jan. 1820, landshöfding i Uppsala
län 1862-93, d. 24 dec. 1896) och dotterson
till E. G. Geijer, ämbetsman, politiker, f. 21
aug. 1849 på Blomberg (Kinnekulle). H. blef
student i Uppsala 1869, juris kandidat 1878 och
vice häradshöfding 1880 samt var sekreterare
i bevillningsutskottet 1883 och 1884 och i
kommittéerna ang. Kommerskollegiets indragning
eller ombildning (1884) och ang. industri- och
handelskamrar (1885). 1884 erhöll han i uppdrag
att i utlandet taga kännedom om därvarande
patent- och registreringsmyndigheters organisation
och att vidtaga åtgärder för inrättande af en
myndighet för patentärenden. S. å. förordnades
han till chef för den då upprättade Patentbyrån
och utnämndes 1895 till chef för Patent- och
registreringsverket. 1900 utnämndes han till
landshöfding i Gäfleborgs län. 4 dec. 1907 ingick
han som civilminister i Lindmanska ministären. -
Begåfvad med betydande talarförmåga och stor
slagfärdighet som debattör, togs H. tidigt i
anspråk för kommunala och politiska värf. Han var
stadsfullmäktig i Stockholm 1888-93 och 1896-1900
och led. af Andra kammaren 1891-93 och 1897-1901,
för sina utpräglade frihandelstendenser och då
ganska mycket åt vänster avancerade åsikter vald
af Stockholms liberaler. Hösten 1907 valdes
han till led. af Första kammaren för Gäfle
stad. H. var led. af bevillningsutskottet 1893,
1899 och 1900 och af särskilda utskottet för
försvarsfrågan vid urtima riksdagen 1892 och
af 1891 års särskilda utskott ang. arbetares
olycksfallsförsäkring samt vice ordf. i
särskilda utskotten 1898 och 1901 ang. arbetares
ålderdoms- och olycksfallsförsäkring. Han var
motståndare till de 1891 och 1892 framlagda
härordningsförslagen, men mycket verksam för
framgången af 1901 års förslag. Bland hans
riksdagsmotioner märkas de om betryggande af
gift kvinnas rätt att råda öfver sin egendom, om
villkorlig frigifning vid längre frihetsstraff
och om ordnande af rättsförhållandena mellan
kommuner och enskilda vid genomförande af
stadsplan. Dessutom instämde han i Mankells
motion om allmän rösträtt och i S. von Friesens
1900 om ett rösträttsförslag på kommunalstreckets
grund. Mera märkliga af honom kontrasignerade
k. propositioner vid 1908 års riksdag voro
de ang. lönereglering för landsstaterna i
länen, olycksfallsförsäkring för fiskare,
uppförande af tuberkulossjukvårdsanstalter,
omorganisation af postverket, inköp för
statens räkning af Strömsholms kanal, af
vissa vattenfall i Göta älf samt ang. inköp af
Svappavaara malmfält. H. har varit medlem af
flera kommittéer, såsom ang. handelsregisters
förande och registreringsafgifter (1887),
arbetarförsäkring (1886-89, 1891-93 och 1898),
rikets fasta försvar (1897-98), kommunala
beskattningen (1897-1900), omorganisation af
landtpolisen (1901-02) samt universitetsexamina
(1902-06, ordf.). Han har tidtals flitigt lämnat
bidrag till den periodiska pressen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>