- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1221-1222

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamilton, James - Hamilton, John - Hamilton, James - Hamilton, John - Hamilton, Claud, lord Paisley - Hamilton, James - Hamilton, James - Hamilton, William - Hamilton, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta partis ledare först mot regenten Moray,
hvilken mördades 1570 af en bland släktens
medlemmar, James H. af
Bothwellhaugh, och sedan mot regenten Lennox, som 1571
dräptes under det inbördes kriget. 1573 drog han
sig tillbaka från det politiska lifvet, sedan
hans frände Morton (se Douglas 14) året förut
blifvit Skottlands regent. H. var en högt bildad
magnat, fördragsam till naturen och obeslutsam
som politiker.

4. John H., den föregåendes halfbroder,
ärkebiskop, f. omkr. 1511, d. 1571, var oäkta,
sedermera legitimerad, son till H. 1, blef 1543
sigillbevarare och 1546 ärkebiskop af S:t
Andrews, utfärdade 1552 den s. k. "Hamiltons
katekes", förföljde protestanterna och
gynnade giftermålet mellan Maria Stuart och
Bothwell genom att 1567 förklara den senare
skild från hans första hustru. H. ansågs ha
vetat af mordanslagen mot Darnley och
var delaktig i mordet på regenten Moray.
Regenten Lennox lät 1571 hänga honom i hans
ämbetsdräkt i Stirling.

5. James H., 3:e earl af Arran, son
till H. 3, f. 1530, d. 1609, var vid unga år
påtänkt af Henrik VIII till gemål åt prinsessan
Elisabet, medan hans fader däremot sökte åt
honom vinna Maria Stuarts hand. H. blef 1550
befälhafvare för skotska gardet i Frankrike,
öfvergick där till protestanismen och anhöll
1560 förgäfves om drottning Elisabets hand.
På uppmaning af Knox friade han kort därpå,
äfvenledes utan framgång, till Maria Stuart.
H., som redan vid denna tid började visa tecken
till sinnesrubbning, röjde våren 1562 för
drottningen, att Bothwell rådt honom
att mörda Darnley och med våld tvinga henne
till giftermål; båda fängslades, men Bothwell
lyckades snart rymma. H. däremot blef fri först
1566 och befanns då vara obotligt sinnessjuk.

6. John H., 1:e markis af H., den föregåendes
broder, f. 1532, d. 1604, deltog, sedan hans
gods indragits till kronan till följd af hans
partitagande för Maria Stuart, i komplotten
mot regenten Moray, blef vid faderns död 1575
närmaste tronarfvinge, enär hans äldre broder
(se ofvan) var vansinnig, och försonade sig
då med släkten Douglas. 1579 blef han dock
ånyo åtalad för delaktighet i regentmorden,
flydde då till Frankrike, men återvände
hem 1585, togs till nåder af Jakob VI och
återfick släktgodsen. Han var sedan
alltjämt lojal mot Jakob, anförde 1588
den friarambassad konungen sände till Danmark
och upphöjdes 1599 till markis af H.

7. Claud H., lord Paisley,
den föregåendes broder, f. omkr. 1543,
d. 1622, var ledaren för de sammansvurne, som
1568 befriade Maria Stuart från fängelset på
Lochleven, och anförde förtruppen i striden
vid Langside s. å. Sedermera deltog han i
komplotterna mot Moray 1570 och mot Lennox 1571,
men återfick sina gods och tillförsäkrades -
jämte andra medlemmar af släkten - strafflöshet
genom den s. k. pacifikationen i Perth
(febr. 1573). Anklagelsen för delaktighet i
regentmorden återupplifvades mot honom 1579
och nödgade honom att fly ur riket, 1586
återkallades han af Jakob VI och blef sedan
jämte Huntly (se Gordon 5) ledare för det
katolska partiet i Skottland. Han intrigerade
ständigt med Filip II och hyste förhoppningar om
att med undanträngande af sin äldre broder John
bli erkänd som tronarfvinge. 1587 upphöjdes han
till baron af Paisley. - H:s son James,
d. 1617, blef 1606 earl af Abercorn.

8. James H., 2:e markis af H., son till
H. 6, f. 1589, d. 1625, var konung Jakobs
gunstling och förtrogne samt erhöll af honom
flera höga hofämbeten och stora förläningar.
Han ärfde titlarna markis af H. (1604) och earl
af Ärran (1609) samt blef 1619 brittisk peer
(earl af Cambridge).

illustration placeholder

9. James H., 3:e markis och 1:e
hertig af H., 2:e earl af Cambridge, son
till H. 7, f. 1606, d. 1649, uppfostrades
tillsammans med Karl I och intog genast från
dennes tronbestigning en inflytelserik plats
vid hans hof.
1631 gick H. i Gustaf II Adolfs tjänst med 5
regementen engelsmän och skottar, hvilka han på
egen bekostnad värfvat; han deltog i slaget
vid Breitenfeid, men sjukdomar och umbäranden
kommo snart hans truppstyrka att sammansmälta,
och 1632 återvände H. till England. Karl I
använde honom 1638-39 som sitt ombud vid
underhandlingarna med skotska parlamentet,
hvarvid H. utan framgång sökte förmå båda
parterna till eftergifter, utan att kunna bevara
någonderas förtroende. H. närmade sig 1640 "långa
parlamentets" ledare, motarbetade Strafford
och förmådde konungen att (febr. 1641) i rådet
inkalla några af parlamentspartiets mest moderata
män. Under inbördeskriget iakttog han en tämligen
vacklande hållning och motarbetade 1643 Montroses
djärfva råd till konungen att fast sluta sig till
de skotske presbyterianerna och med deras hjälp
söka betvinga engelska parlamentet. H., som 1643
erhållit skotsk hertigtitel, inryckte omsider
i juli 1648 med en skotsk här på 20,000 man i
England till konungens hjälp, men fick till följd
af sin oduglighet som fältherre hären bitvis
upprifven af den vida underlägsna parlamentshären
under Crornwell i striderna vid Preston (17-19
aug. s. å.). 25 aug. måste H. gifva sig fången,
hvarefter han dömdes till döden och afrättades
i London 9 mars 1649. Jfr Gardiner, "History of
the great civil war" (1886 -94).

10. William H., 2:e hertig af H., den
föregåendes broder, f. 1616, d. 1651, bar från
1639 titeln earl af Lanark, till dess han
vid broderns afrättning 1649 ärfde dennes
hertigtitel. H. var 1640-43 och 1646
Karl I:s statssekreterare för Skottland,
tog 1644 "the covenant" och förordade hos Karl
ifrigt en bestämd anslutning till de skotske
presbyterianerna, hvilken kom till stånd genom
det af H. som de skotska ständernas ombud med
Karl afslutade fördraget i Carisbrooke (1647).
Efter Karls afrättning tillhörde H. Karl II :s
hof och blef dödligt sårad i slaget vid Worcester
(sept. 1651).

11. Anthony H., sonson till H. 7:s son, den 1:e
earlen af Abercorn, f. omkr. 1646 på Irland, d.
1720 i S:t Germain-en-Laye, kom vid unga år till
Frankrike, omtalas 1673 som kapten i franska
armén och sysslade då som sådan med värfningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free