- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1253-1254

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarskjöld, Knut Hjalmar Leonard - Hammarskjöld-Risellschöldska stipendiefonden - Hammarsköld - Hammarslagg - Hammarsmedja - Hammarson, Johan - Hammarspik - Hammars skans - Hammarstadsätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af honom kontrasignerade k. propositionen om en
rösträttsreform. Några dagar därefter utnämndes
H. till president i Göta hofrätt. H. var
ecklesiastikminister i Lundebergs ministär 2
aug.–7 nov. 1905 och därunder en af de fyra
svenska delegeradena vid underhandlingarna
i Karlstad i aug.–sept. om unionens
upplösning. Nov. 1905–nov. 1907 var H. envoyé vid
danska hofvet och utnämndes sistnämnda år till
landshöfding i Uppsala län. Vid sidan af alla
dessa ämbeten har H. utfört en mängd särskilda
uppdrag: han var sekreterare i den kungl.
bolagskommittén 1886–90, i 1895 års riksdags
särskilda utskott för behandling af bolags-
och föreningslagstiftningen och i 1895–98
års unionskommitté (svensk sekreterare) samt
led. bl. a. i den s. k. generalskommittén
1900. Han var svensk delegerad vid den
internationella Pariskonferensen 1896
för artistisk och litterär eganderätt och
vid Haagkonferenserna för internationell
privaträtt 1900 och 1904, blef 1904 svensk
led. af internationella skiljedomstolen i Haag
och var 1907 förste delegerad vid den andra
fredskonferensen där. Han fick i uppdrag att,
på grund af en 1903 års riksdagsskrifvelse,
utarbeta förslag till införande af en
regeringsrätt och inlämnade i maj 1907
und. betänkande (tryckt s. å. under titeln Om
inrättande af en administrativ högsta domstol
eller regeringsrätt
), som låg till grund för
den 1908 antagna k. propositionen ang. lagråd
och regeringsrätt. I okt. 1908 utsågs H. till
svensk led. i skiljedomstolen ang. Grisbådarna
(se d. o.), och i dec. s. å. valdes han till
ordf. i skiljedomstolen rörande Casablancaaffären
(en konflikt emellan fransk militär och tyska
konsulattjänstemän i Casablanca, Marokko). 1893
kreerades H. till juris hedersdoktor vid
Uppsala universitet och blef 1908 hedersled.
af Vet. soc. i Uppsala. Af H:s öfriga tryckta
skrifter må nämnas Om fraktaftalet och dess
vigtigaste rättsföljder
(1886), Redogörelse
för den utländska bolags- och föreningsrättens
utveckling och nuvarande ståndpunkt, den
svenska bolagsrättens utveckling samt de svenska
föreningarne för ekonomiskt ändamål
(bil. till
bolagskommitténs bet., 1890), Om grufregal och
grufegendom i allmänhet
(1891) och Promemoria
ang. frågan om särskild handelslagstiftning

(bil. till Nya lagberedningens förslag till
lag om köp och byte, 1895), uppsatser
i facktidskrifter och artiklar i Nordisk
familjebok.

1 o. 2. A. H-ld. 3. -rn. (R-n B.)
4 o. 5. T-s.

Hammarskjöld-Risellschöldska stipendiefonden,
en af lagmannen Kristian Kristofer Risellschölds
änka, Vendela Hammarskiöld, stiftad fond
på 40,000 kr., ur hvilken stipendier till
sammanlagdt årligt belopp af 1,500-1,700
kr., utdelas till officerare, som begagna
undervisningen vid Krigshögskolan samt vid
Artilleri- och ingenjörhögskolan. De första
stadgarna för stipendiefonden utgåfvos 25
nov. 1851. De nu gällande stadgarna äro
af 23 maj 1879 (Sv. förf.-saml. Bih. n:r
24). Fonden förvaltas af en direktion af
fyra personer, hvilka förordnas af K. M :t på
förslag af inspektören för militärläroverken.
C. O. N.

Hammarsköld. Se Hammarskjöld.

Hammarslagg, metall Se Glödspån.

Hammarsmedja, en förr brukad benämning
på sådana stångjärnsmedjor, där järnets
uträckning försiggick med vattenhammare.
C. A. D.*

Hammarson, Johan, kopparstickare, föddes i
Gästrikland (födelseår okändt) och egnade sig
under Aveelens ledning åt koppargravyren, i
hvilken han gjorde särdeles vackra framsteg. Han
utförde på 1720-talet några porträtt, bland
hvilka de af Arvid Horn och J. G. Hallman
utmärkas genom god teckning och synnerlig finhet
i utförandet. H. afled, sannolikt helt ung,
i Stockholm 1729. -rn.*

Hammarspik, en af Esaias Tegnér 1814 mot Lorenzo
Hammarskjöld (se d. o.) skrifven hånsdikt.

Hammars skans, i Hammars lund 3 km. ö. om
Kristianstad, byggdes af svenskarna våren 1677
under nämnda stads inneslutning. H. iståndsattes
af Dahlbergh i maj 1678, men fick sedan förfalla.
L.W:sonM.

Hammarstadsätten, en efter godset Hammarstad (nu
Hammersta) i Ösmo socken, Södertörn, i Stockholms
län, uppkallad betydande medeltidssläkt, som
af äldre genealoger äfven benämnes Natt och
Dag på längden, till följd däraf att ätten
förde en på längden tudelad sköld, med hvitt
och svart. En afkomling af släkten, Bo Nilsson
(d. 1464 eller 1465), upptog sin moders vapen,
ett svart griphufvud med röd tunga och näbb i
gyllene fält, på hjälmen ett dylikt griphufvud,
omgifvet af påfågelsfjädrar, och blef stamfader
för den yngre ätten Grip, hvilken 1561 upphöjdes
i friherrligt stånd (se Grip, svensk adlig ätt).

Den äldste kände stamfadern för ätten är
1. Ingevald Estridsson, som omnämnes i
handlingar från 1312-27 som konungens råd och
riddare och hvilken deltog i granskningen
af Södermannalagen. - 2. Erengisle Nilsson
d. ä., den föregåendes sonson, d. 1406, var den
förste, som skref sig till Hammarstad. Han var
riddare (1365), konungens råd (1386), lagman
i Södermanland och en bland verkställarna
af drotsen Bo Jonssons testamente. -
3. NilsErengislesson till Hammarstad, den
föregåendes son, d. 1440, var konungens råd
och riddare (1396), lagman i Södermanland efter
fadern samt höfvitsman å Faxaholm 1419 och å
Ringstadaholm 1434. Han var 1435 föreslagen till
riksdrots. - 4. Erengisle Nilsson d. y. till
Hammarstad, den föregåendes son, d. 1469,
omtalas som väpnare 1427 samt konungens råd
och höfvitsman i Östergötland 1435. Han var
en af Engelbrekts anhängare. Han sattes 1437
till höfvitsman å Axevall, blef 1441 riddare
och lagman å Öland och var 1442 medlem af den
tillförordnade regeringen. 1442-44 var han
höfvitsman å Stäkeborg och 1450 å Örebro. Han
var å svärdssidan den siste, som i Sverige förde
ättens ofvan beskrifna gamla vapen. 1442 ingick
han å Juleberg äktenskap med den beryktade Brita
Olofsdotter, dotter af den namnkunnige danske
riddaren Olof Axelsson (Tott). Hon dömdes för
bref växling med Karl Knutssons fiender till
bålet 1452, men benådades och insattes i Kalmar
nunnekloster, därifrån hon dock efter någon tid
utsläpptes. Måhända för att försona sitt brott
lät hon förse Ösmo kyrka - hvars väggar målats
redan omkr. 1434 på bekostnad af ofvan nämnde
Nils Erengislesson - med hvalf och målningar,
sannolikt före 1453. Fru Brita begick emellertid
snart åter nya bofstreck samt dömdes 1479 för
förfalskning af bref och sigill. Sedan hon ånyo
erhållit nåd, framlefde hon sina sista dagar i
Danmark och omtalas ännu 1498.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free