- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1255-1256

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarstadsätten - Hammarstedt, Nils Edvard - Hammarsten, Olof - Hammarsten, Fredrik - Hammarstrand, Sven Fromhold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1494 sålde hon Hanimarstad till Sten
Sture. - 5. Bo Nilsson till Vinäs, den
föregåendes halfbroder, upptog moderns
förut omnämnda vapen, till följd hvaraf
ätten sedermera antog namnet Grip.
B. S.*

Hammarstedt, Nils Edvard, etnograf, f. 1861 i
Torstuna församling af Västmanlands län, aflade
mogenhetsexamen 1881 samt idkade konststudier
dels i Stockholm, dels 1884-85 i Düsseldorf och
blef e. o. amanuens vid Nordiska museet 1890,
ord. amanuens 1893 och intendent 1907. H. har för
museistudier företagit resor i Norge, Danmark och
Tyskland samt dels på uppdrag af Nordiska museet,
dels på eget initiativ gjort forskningsfärder
i etnografiskt syfte i åtskilliga svenska
landskap. Filos. hedersdoktor i Uppsala 1907. -
H. har särskildt egnat sig åt religionshistoriska
och folkloristiska studier och representerar i
Sverige samma moderna riktning som Mannhardt i
Tyskland, Frazer m. fl. i England. Han har gjort
viktiga undersökningar öfver svensk folktro,
vittnande om en vidsträckt beläsenhet och
stor kombinationsförmåga. Bland H:s skrifter
märkas Svenska folket, dess lefnadssätt,
seder och forntro
(i "Sveriges rike", utg. af
J. F. Nyström, d. 2, 1902), Om fröns användning
inom folksed och dödskult
(i "Studier tillegnade
Oscar Montelius, 1903), Allmogens byggnadssätt,
boningsinredning och dräkt
(inom Uppland;
i "Uppland, skildring af land och folk", bd
2, 1908), Om en fornnordisk årsindelning (i
"Sv. fornminnesfören:s tidskrift", 1901), Brödets
helgd hos svenskarne, särskildt julbrödens
(i
Samf:s för Nord. museets främjande "Meddelanden",
1891- 92), Lussi (1898), Fågeln med segerstenen,
sprängörten och lifsämnet
(1901), Såkaka och
såöl
(1903; dessa tre uppsatser i angifna
årgångar af Meddel. från Nord. museet),
Om fastlagsriset och andra lifsstänglar
och gudaspön
(i "Nordisk tidskrift",
1902), Striden om vegetationsstången (1907),
Inspirationsfågeln (1908; båda i "Fataburen").
T. J. A.

illustration placeholder

Hammarsten. 1. Olof H., kemist och
fysiolog, f. 21 aug. 1841 i Norrköping, blef
student i Uppsala 1861, med. kandidat 1866,
licentiat 1869 och med. doktor s. å., sedan
han utgifvit afh. Om gallans förhållande till
magsaften och ägghvitedigestionen
, på grund
af hvilken han äfven kallades till docent
i fysiologi vid Uppsala universitet. Han
utnämndes 1877 till e. o. professor i
medicin, kallades 1883 till ord. professor
i medicinsk och fysiologisk kemi och var
1901-04 universitetets rektor. 1906 erhöll
han afsked som emeritus. H. blef 1878 led. af
Vet. soc. i Uppsala, 1881 af Vet. akad.,
1893 filos. hedersdoktor i Uppsala, 1894
hedersled, af Svenska läkarsällskapet och 1895
led. (1907 hedersled.) af Vet. och Vitt. samh. i
Göteborg. H. har utöfvat en mycket omfattande
och intensiv vetenskaplig verksamhet och såväl
genom originalundersökningar som genom läroböcker
och populära skrifter
inlagt betydande förtjänst. Den förteckning öfver
H:s skrifter, hvarmed ett vid hans af gång från
universitetet honom tillegnadt festband inledes,
omfattar 23 sidor och upptager 140 nummer. Till
H:s viktigaste experimentella arbeten, genom
hvilka han ställt sig i främsta ledet bland vår
tids fysiologiska kemister, höra hans studier
öfver peptonet och gallan (1869-70), Die
gase der hundelymphe
(Ludwigs arbeten, 1871),
undersökningarna om mjölkystningen och därmed
sammanhängande frågor (1872-96), forskningarna
om blodets koagulation (1875-99) och om
mucinsubstanser (1884-91) äfvensom de många
analyserna af olika djurs galla (1869-1904). Med
synnerlig framgång har H. verkat som författare
af läroböcker. Den viktigaste af dessa är
Lärobok i fysiologisk kemi och fysiologisk
kemisk analys
(1883, 2 :a uppl. 1889; tysk
uppl., Lehrbuch der physiologischen chemie,
1891, 7 :e uppl. 1907; öfv. till ryska,
engelska och italienska), prisbelönt af
Vet. akad. och Svenska läkarsällskapet. Vidare
märkes Kortfattad lärobok i farmaceutisk kemi
(1886) och Kortfattad lärobok i fysiologisk kemi
(1904). Som populär skriftställare har H. visat
sällsynt förmåga i sina i serien "Ur vår tids
forskning" intagna afh. Om födoämnena (1873;
2:a uppl. 1875), Om matsmältningen (1875)
och Om koksaltets betydelse (1896, i föreningen
Heim-dals folkskrifter). H. erhöll 1884 Svenska
läkarsällskapets halfsekelmedalj i silfver, 1901
dess Berzeliusmedalj i guld (för framstående
forskning inom medicinska kemiens område;
första och hittills enda gången som denna
medalj präglats) och 1908 dess 100-årsmedalj
i guld. 1903 tilldelade större akademiska
konsistoriet i Uppsala honom Björkénska priset
och 1907 Vet. akad. Letterstedtska priset (i
form af guldmedalj).

2. Fredrik H., den föregåendes broder, präst,
f. 16 aug. 1846 i Norrköping, blef 1868
student i Uppsala, där han aflade teoretisk
och praktisk teologisk examen samt 1872
prästvigdes, tillträdde komministertjänst
1886 i Hedvigs församling i Norrköping samt
kyrkoherdebeställning 1894 i Örtomta och 1898 i
Solna, blef s. å. äfven slottspastor å Karlberg
och tjänstg. e. o. hofpredikant samt var några
månader s. å. kontraktsprost, kallades 1899 till
predikant vid Blasieholmskyrkan i Stockholm
och utnämndes 1908 till kyrkoherde i Jakobs
församling där. H., som är en af hufvudstadens
mest gärna hörda predikanter, har af trycket
utgifvit bl. a. Dagliga betraktelser öfver
kyrkoårets evangelier och högmessotexter
(2
dlr, 1888) och Epistlar och aftonsångstexter
(1895) samt Sådd på Guds åker, stenografiskt
upptecknade predikningar i Blasieholmskyrkan
(nya texterna, 2 årgg. 1903, evangelietexterna,
1904; ny uppl. 1906). 1. R. T-dt.

Hammarstrand, Sven Fromhold,
universitetslärare, historiker, f. 16 mars
1821 i Stockholm, d. 25 jan. 1889 i Uppsala,
blef 1839 student i Uppsala, 1854 filos.
doktor, 1856 docent i allmän historia, 1859
adjunkt och 1877 e. o. professor i historia
vid Uppsala universitet samt kallades 1882 till
ord. professor i historia därstädes, sedan han
under sammanlagdt 28 läseterminer varit förordnad
att uppehålla de till denna tjänst hörande
föreläsningarna och examina. 1852-57 sysselsatte
han sig med forskningar i Riksarkivet, och
1857-58 företog han arkivforskningar i Wien,
Dresden, München

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free