Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1299-1300 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handarbete - Handarbetets vänner - Handbokning - Handborrmaskin - Handborrning - Handbroms - Handbörd - Handcigarr - Handdelad - Handdocka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bemärkelse infördt som läroämne i flertalet skolor för
kvinnlig ungdom (i statens samskolor i Sverige
enligt läroverksstadgan af 18 febr. 1905). Jfr
Slöjd.


Från en af Handarbetets vänners utställningar.

Handarbetets vänner, en 1874 i Stockholm bildad
och af staten understödd förening med uppgift
att vårda och konstnärligt utveckla svensk
textil l konst. Föreningen verkar dels
genom att förfärdiga l och sprida arbeten af
konstnärligt värde, dels som arbetsgifvare,
dels genom skolverksamhet. För att i ännu högre
grad än hittills blifva i tillfälle att höja
smaken för inhemsk textil konst och därigenom
möjligen minska importen af i allo underhaltiga
utländska broderier står föreningen numera
i direkt förbindelse med många af landets
läroanstalter för kvinnlig ungdom, hvilka
skolor som korporationer ingått som medlemmar
i föreningen. Föreningens arbetsområde omfattar
(1908) de flesta grenar af konstnärligt textilt
handarbete, såsom tapetväfnad (hautelisse),
matt- och möbeltygstillverkning, paramentik,
heraldik och öfriga arter af konstbroderi,
samt spetsknyppling. Äfven restaurering af
väfda tapeter och dyrbara mattor tillhör
föreningens verksamhet. För exponering af
sina alster och för försäljning af dessa
eger föreningen i Stockholm en affärsbyrå med
permanent utställning. Föreningens tre skolor,
hvari meddelas undervisning i väfnad, konstsömnad
och knyppling, hållas öppna 15 jan.- 15 juni,
1 sept.-15 dec. Särskild handarbetskurs för
lärarinnor finnes. Sammanlagda elevantalet 1907
var 234. Handarbetets vänner inregistrerades 1904
som förening med ekonomisk verksamhet. Samtidigt
omarbetades äfven föreningens stadgar,
men styrelsens arbetsprogram bibehölls
oförändradt. Sedan verksamheten börjat omfatta
grenar af afgjordt praktisk nytta för hemmens
inredning, har omsättningen visat tendenser till
ökning. Hela omsättningssumman uppgick 1907 till
117,000 kr. Föreningen räknade vid 1907 års slut
722 medlemmar, deras
årsafgifter stego till 3,338 kr. Tillgångar
och skulder balanserade med 131,041
kr. Statsunderstödet, ursprungligen 1,200 kr.,
utgår nu (1909) med 6,000 kr. Föreningens lokal
var urspr. belägen vid Brunkebergstorg, men
flyttades i febr. 1906 till Birger
Jarlsgatan. Om en förening med likartad uppgift
i Finland se Finska handarbetets vänner.

Handbokning, bergsv., malmens sönderslagning med
handhammare till en viss groflek. Förr begagnades
handbokning vid masugnarna, men utbyttes efter
hand mot mekaniska hjälpmedel, krossverk,
så att nu för tiden förekommer handbokning
endast undantagsvis inom järnhandteringen. Vid
finskrädning af ädlare malmer användes
fortfarande understundom handbokning, ehuru
själfva namnet kommit alldeles ur bruk.
C. A. D. (K. S-ll.)

Handborrmaskin, maskinb. Se Borrmaskiner,
sp. 1221.

Handborrning. Se Bergborr.

Handbroms. Se Broms, sp. 246.

Handbörd. 1. Härad i Kalmar län, ingår i
Aspelands och Handbörds domsaga och dessa
härads fögderi samt omfattar socknarna Högsby,
Fågelfors, Långemåla, Fliseryd, Fagerhult,
Kråksmåla. 1,251 kvkm. 16,515 inv. (1907). -
2. Kontrakt i Kalmar stift, omfattar de fem
pastoraten Högsby och Fågelfors; Långemåla;
Fagerhult; Kråksmåla; Fliseryd. 1,251
kvkm. 16,515 inv. (1907).

Handcigarr. Se Cigarr, sp. 310.

Handdelad, bot. Se Blad, sp. 619.

Handdocka l. Jungfru, ett redskap,
som af stensättare användes för stenens
nedstötning, är af klubbliknande form och vid
den uppåtvända afsmal-nande delen vanligen
försedd med två vinkelrätt utstående handtag,
hvarigenom verktyget erhåller ett dockliknande
utseende. Handdockan göres dels af trä med
järnskoning å den nedra delen, dels h. o. h. af
järn; vikten af denna s. k. "en-mansdocka" är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>