- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1359-1360

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handköp - Handköpspreparat, Handköpsvaror - Handl, Jakob - Handled - Handling - Handlod - Handlof - Handmagasin - Handmörsare - Handnervig - Hand och förskrifning - Handpant - Handpenning - Handpennor - Handplagg - Handpress - Handpust - Handpåläggning - Handräckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämmelse i K. M:ts medicinalordningar af
30 okt. 1688 får – äfven vid försäljning i handköp
– varans pris icke stegras utöfver en gifven
taxa. Då en del af de varor, som för allehanda
ändamål afyttras i handköp från apoteken, icke
fyller (och ej heller behöfver fylla) de
strängare fordringar på renhet, som farmakopén
uppställer beträffande de medel af motsvarande
slag, som skola utlämnas enligt läkares recept,
har i Sundhetskollegii cirk. 5 mars 1868
bestämts, att dylika medel skola särskildt
på lämpligt sätt angifvas (signeras) som varor
af ringare kvalitet och försäljas till lägre
pris än farmakopéns renare preparat. Sådana
artiklar pläga signeras "ad usum technicum"
(för tekniskt bruk).
- Då f. n. en stor del apotekspreparat
framställes å kemisk-tekniska fabriker, ej
sällan enligt åtminstone i vissa detaljer
hemlighållna metoder eller recept, och
då dessa varor tillika ej sällan äro
patenterade eller underkastade s. k. "namnskydd",
har gränsen mellan till försäljning i handköp
fullt iillåtliga artiklar och "hemliga medel",
som helst ej borde från apoteken försäljas, icke
sällan blifvit svår att uppdraga. Då dylika
preparat äro i kemiskt och i andra afseenden
tillräckligt kända och deras nytta erkänd,
torde mot deras försäljning från apoteken intet
kunna invändas, äfven om de skulle vara på
ett eller annat sätt patenterade eller till
sin beredning och sammansättning ej i alla
detaljer fullt kända. Det blefve praktiskt
omöjligt och till skada för allmänheten
att af formella skäl söka motarbeta
eller förbjuda försäljning af sådana medel.
C. G. S.

Handköpspreparat, Handköpsvaror. Se Handköp.

Handl, Jakob, tysk tonsättare. Se Händl.

Handled, anat. Se Hand.

Handling, psyk., en afsiktlig viljas
förverkligande af sin syftemålsförnimmelse
(se Vilja). S-e.

Handlod, sjöv. Se Lodning.

Handlof, anat. Se Hand.

Handmagasin, fortif., i närheten
af artilleriuppställningsplatserna
i en befästning inrättade bombsäkra
ammunitionsförråd, som vanligen inrymma
dagsbehofvet af färdiggjorda skott och tjäna
till att underlätta ammunitionstillförseln från
utlämningsmagasinen till pjäserna. De anordnas
i de senares omedelbara grannskap i bröstvärn
eller traverser, i kasematter eller pansartorn.
L. W:son M.

Handmörsare. Se Mörsare.

Handnervig, bot. Se Blad, sp. 616-617.

Hand och förskrifning, jur. Uttrycket, som är
af hög ålder i svenskt rättsspråk, förekommer
ännu på några ställen i gällande lagstiftning,
nämligen i sammanställningen: neka sin hand och
förskrifning: se 24 § Utsökningslagen och 22
kap. 13 § Strafflagen, hvilket senare lagrum
belägger den, som emot bättre vetande nekar sin
hand och förskrifning, med straff af böter eller
fängelse. E. K.

Handpant, jur., sak, som lämnats i en borgenärs
"hand" (besittning) som pant ("pantsatts" hos
honom), till säkerhet för hans fordran. Enligt
äldre rätt - både hos oss och annorstädes -
kunde äfven fastigheter på så vis lämnas som
pant (se Införsel), medan däremot modern rätt
i allmänhet blott medger att använda lösa saker
som handpant. Sådana fartyg, som kunna intecknas
(se Inteckning) och därigenom bli föremål för
panträtt, kunna icke dessutom på vanligt
sätt pantsättas. Se vidare Panträtt.
C. G. Bj.

Handpenning, jur., penningbelopp, som vid ett
aftals ingående af den ene kontrahenten till
den andre öfverlämnas som förskott å utfäst
betalning, på det att båda genom öfverlämnandet
och mottagandet må anses ha erkänt sig bundna
vid öfverenskommelsen. - Sådan handpenning
kan förekomma vid hvarjehanda slags aftal,
särskildt köp-och legoaftal. Gäller legoaftalet
nyttjanderätt, kallas handpenningen fästepenning
l. städja; afser det tjänstehjons anställande,
benämnes den städjepenning l. städsel. Om man
undantager städseln, saknar handpenningen
numera - i motsats till hvad förhållandet
var i den äldre rätten - all annan juridisk
betydelse än som ett medel att styrka
aftalet. Jfr Arrha och Gudspenning.
K. H. B.*

Handpennor, zool. Se Fjäder, sp. 485.

Handplagg (släkt med fsv. plagha, slag, plåga),
slag i handen till bestraffning (särskildt förr
i skolan).

Handpress. Se Tryckpress.

Handpust, en liten blåsbälg, vanligen bestående
af två, med handtag försedda, hjärtformiga
plattor af trä förenade medelst löst veckade
lädersidstycken och hopfästa vid spetsarna
medelst ett gångjärn. Spetsarna utlöpa i ett
blåsrör. Luft, som medelst en klaffventil
vid plattornas förande isär insuges i den
af plattorna och sidstyckena bildade bälgen,
utpressas vid plattornas hoptryckning genom
blåsröret. Se fig. (Vanlig pust och Cylinderpust)
å illustrationssidan 2 till art. Boktryckarkonst.
G. H-r.

Handpåläggning är en gammal, hos många folk
öflig ceremoni, som betecknar meddelande af
välsignelse eller en religiös invigning. Romarna
frigåfvo sina slafvar, hebréernas stamfäder
välsignade sina barn genom att lägga sina händer
på deras hufvud, och "smörja" till konung var
enligt israelitisk åskådning ursprungligen att
bestryka vederbörandes hufvud med handen. Inom
den s. k. Prästkodex i Pentateuken betecknar
handpåläggningen offerdjurets öfverlämnande till
Gud eller ock leviternas invigningar till sin
syssla (2 Mos. 29:10, 16, m. fl., 4 Mos. 8:
10). Från judendomen öfvergick ceremonien
till kristendomen. Jesus lade sina händer
på barnen och välsignade dem. Apostlarna
lade sina händer på de sjuke, när de
skulle bota dem. Med handpåläggning invigde
församlingslärarna i Antiokia Barnabas och Paulus
till deras kall som hednamissionärer (Apg. 13:
1-3). Inom katolska kyrkan bibehöll sig allt
framgent handpåläggningen vid biskopars och
prästers invigning till ämbetet äfvensom vid
konfirmationens sakrament. Från katolicismen
har ceremonien öfvergått till protestantismen,
där den användes vid dop och vid invigning till
kyrkliga ämbeten. (E. S-e.)

Handräckning. 1. Jur., i vidsträckt mening,
det biträde, som kan hos offentlig myndighet
begäras för utfående af en rätt eller till skydd
mot en rättskränkning. Så benämnas särskildt
vissa i 7:e kap. Utsökningslagen nämnda
åtgärder, som öfverexekutor på ansökan eger
anordna och som ha karaktären af provisoriska
säkerhetsåtgärder. Sålunda besluter öfverexekutor
kvarstad, skingringsförbud och reseförbud mot
gäldenär, oaktadt borgenärens fordran icke är
utmätningsgill; han eger vräka besittare af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free