- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
45-46

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hase, Karl Benedikt - Hase, Karl August von - Hase, Konrad Wilhelm - Hasebroek, Johannes Petrus - Hasenauer, Karl von - Hasenclever, Johan Peter - Hasenclever, Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplagor af Leo diaconus, Lydus, Maximus och Suetonius.
Se biogr. öfver H. af Guigniaut (1867).

illustration placeholder

Hase [hāṡe], Karl August von, tysk
protestantisk teolog, f. 1800, d. 1890,
blef 1823 privatdocent i Tübingen, hölls för
delaktighet i bl. a. Erlangens "burschenschaft"
1824—25 i fängelse på Hohenasperg, begynte där
sin författarverksamhet, närmast som dogmatiker
(Lehrbuch der evangelischen dogmatik, 1826,
6:e uppl. 1870; "Hases dogmatik i sammandrag", 1839)
och skref sedermera bl. a.
Der griechische Robinson
(det grekiska frihetskrigets historia för ungdom,
1828) och
Gnosis oder protestantisch-evangelische glaubenslehre für die gebildeten (3 bd, 1827—29; 2:a uppl. 1869 ff.), ett af hans mest betydande verk.
Han framträdde som förkämpe för en djupare positiv
kristendom gentemot rationalismen, men opponerade
äfven energiskt mot repristinationsteologiens,
särskildt A. Hahns ortodoxa fördömande af alla
rationalister. För att visa den gamla lutherska
ortodoxiens vetenskapliga storhet och huru de
nye ortodoxerna stodo fjärran från denna skref
H. sin berömda
Hutterus redivivus, dogmatik der evangelisch-lutherischen kirche (1829, 13:e uppl. 1900; sv. öfv. 1833 ff.).
1830 kallades H. som professor till Jena. Han
begynte här att föreläsa om "Leben Jesu", hvilket
ämne sedan upptog en stor del af hans mer än
60-åriga akademiska föreläsningsverksamhet. Redan
1829 hade han som lärobok utgifvit
Das leben Jesu (5:e uppl. 1865),
den första och i viss mening banbrytande moderna
framställningen af detta ämne. 1834 utkom hans
mest berömda arbete,
Kirchengeschichte (12:e uppl. 1899; "Kyrkohistoria", 1838).
I sin strid med Röhr (se denne) 1834—57 gaf H.
den gamla rationalismen dödshugget inom vetenskapens
värld. 1848 fördes han åter in i de politiska
striderna och kämpade för det ideal, som 1871
förverkligades. Talrika resor till Rom (17 ggr)
afbröto det trägna arbetet; härunder fullbordades, 1862,
Handbuch der protestantischen polemik gegen die römisch-katholische kirche,
i sitt slag ännu den yppersta, på en gång kritiska
och förståelsefulla behandlingen af romerska
kyrkans åskådning. 1883 lämnade han professuren,
höljd af ärebetygelser; s. å. upphöjdes han i
adligt stånd. Han började nu bearbeta sina
kyrkohistoriska föreläsningar för tryck,
Kirchengeschichte auf der grundlage akademischer vorlesungen (I, 1885, 3:e uppl. 1901,
bd II och III, utgifna 1890—92 af Krüger).
H:s framställning är berömd framför allt genom sin
geniala förmåga af öfversikter, sina skarpa tids-
och personkarakteristiker och sin klara, nästan
lakoniska knapphet. H. är den teologiska motsvarigheten
till Ranke och Mommsen i 1800-talets tyska historieforskning.
H:s samlade verk utkommo i 12 bd 1890—93.
Hj. H—t.

Hase [hāṡe], Konrad Wilhelm, tysk arkitekt,
f. 1818, d. 1902, studerade under Gärtner i
München och utbildade sig genom resor i Italien,
Frankrike och Nederländerna. H. utmärkte sig
genom kännedom om medeltidens byggnadsstilar och
restaurerade förträffligt kyrkorna S. Godehard
och S. Michael i Hildesheim i romansk stil,
klosterkyrkan i Lockum i öfvergångsstil och den
sengotiska Nikolaikyrkan i Lüneburg. Dessutom
byggde han Kristuskyrkan i Hannover och slottet
Marienburg, som hör till den gotiska stilens
vackraste profanbyggnader. H. var 1849—94
professor vid polytekniska skolan i Hannover.
C. R. N.*

Hasebroek [-brok], Johannes Petrus, holländsk
skald, f. 1812, d. 1896, reformert präst, utgaf
diktsamlingar, bl. a.
Poëzy (1837; 2:a uppl. 1852),
Windekelken (1859; ny samling 1864),
Sneeuwklokjes (1878),
Winterbloemen (1879) och
Vesper (1887),
hvilka andas en ren religiös stämning, och vann
rang bland den holländska prosalitteraturens
moderna klassiker genom
Waarheid en droomen door Jonathan (1840; många uppl.,
jfr en kommentar till arbetet af de Beer 1891),
en samling humoristiska skisser. H. offentliggjorde
äfven en mängd predikningar och föredrag.
Se biogr. öfver H. af J. ten Brink.

Hasenauer [hā’ṡ-], Karl von, friherre,
österrikisk arkitekt, f. 1839 i Wien, d. 1894,
erhöll sin första undervisning i Braunschweig,
studerade i Wien 1850—55, i synnerhet under van
der Nüll, samt på resor i Frankrike, Italien,
Nederländerna och England. Sedan han vunnit
ett par pris, ett i täflan för operahuset
i Wien och ett andra pris för dom-fasaden i
Florens, slog han sig ned i Wien. H. fullföljde
efter Sempers och egna ritningar tre storverk
i det nya Wien, nämligen Museibyggnaderna
(1872—86), Burgteatern och det nya kejserliga
palatset (ännu ej afslutadt). H. byggde
äfven jaktslottet i Thiergarten vid Lainz,
Lützows palats i Wien m. m. H:s konst var
mera prunkande än djup, framför allt var han
en glänsande dekoratör. H. upphöjdes 1873 i
friherrligt stånd. Sedan 1884 var han lärare vid
Wienakademien. Jfr M. Semper, "H. und Semper"
(1895).
C. R. N. (G—g N.)

Hasenclever [hā’ṡenklefer], Johann Peter,
tysk målare, f. 1810 i Remscheid, d. 1853 i
Düsseldorf, kom vid 17 års ålder till Düsseldorf
för att utbilda sig till arkitekt men vände sig
snart till måleriet, som han studerade under
Schadow. Hans bästa område var den humoristiska
skildringen af småborgarlif i Rhentrakten,
hvarvid han följde den något äldre humoristen
Schrödter i spåren. Berömda äro framför allt
hans båda taflor Vinprofvet och Läsekabinett
(båda 1843 och båda i Berlins nationalgalleri,
som äfven eger ett porträtt af H.). I pinakoteket
i München finnes
Ett trumpet äkta par (1839) och
Hieronymus Jobs i examen (1840).
Till H:s mest omtyckta skapelser hör en bildcykel ur den
komiska hjältedikten "Die jobsiade" af K. A. Kortum.
C. R. N. (G—g N.)

Hasenclever [hā’ṡenklefer], Wilhelm, tysk
socialist, f. 1837 i Arnsberg i Westfalen,
d. 1889 i Schöneberg, till yrket logarfvare,
verkade med synnerlig oförskräckthet för de
socialistiska lärornas spridning som redaktör för
åtskilliga tidningar ("Neuer socialdemokrat",
"Vorwärts", 1876—78), som nitisk medlem af
socialistiska arbetarföreningar (1871 blef han
ordf. för den af Lassalle stiftade Allgemeiner
deutscher arbeiterverein och 1875 efter dess
sammansmältning med Bebels och Liebknechts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free