- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
45-46

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hase, Karl Benedikt - Hase, Karl August von - Hase, Konrad Wilhelm - Hasebroek, Johannes Petrus - Hasenauer, Karl von - Hasenclever, Johan Peter - Hasenclever, Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplagor af Leo diaconus, Lydus, Maximus och Suetonius.
Se biogr. öfver H. af Guigniaut (1867).

Hase [hase], Karl August von, tysk
protestantisk teolog, f. 1800, d. 1890,
blef 1823 privatdocent i Tübingen, hölls för
delaktighet i bl. a. Erlangens "burschenschaft"
1824–25 i fängelse på Hohenasperg, begynte där
sin författarverksamhet, närmast som dogmatiker
(Lehrbuch der evangelischen dogmatik, 1826, 6:e
uppl. 1870; "Hases dogmatik i sammandrag", 1839)
och skref sedermera bl. a. Der griechische
Robinson
(det grekiska frihetskrigets
historia för ungdom, 1828) och Gnosis oder
protestantisch-evangelische glaubenslehre für
die gebildeten
(3 bd, 1827–29; 2:a uppl. 1869
ff.), ett af hans mest betydande verk.
illustration placeholder

Han framträdde som förkämpe för en djupare positiv
kristendom gentemot rationalismen, men opponerade
äfven energiskt mot repristinationsteologiens,
särskildt A. Hahns ortodoxa fördömande af alla
rationalister. För att visa den gamla lutherska
ortodoxiens vetenskapliga storhet och huru de
nye ortodoxerna stodo fjärran från denna skref
H. sin berömda Hutterus redivivus, dogmatik der
evangelisch-lutherischen kirche
(1829, 13:e
uppl. 1900; sv. öfv. 1833 ff.). 1830 kallades
H. som professor till Jena. Han begynte här att
föreläsa om "Leben Jesu", hvilket ämne sedan
upptog en stor del af hans mer än 60-åriga
akademiska föreläsningsverksamhet. Redan 1829
hade han som lärobok utgifvit Das leben Jesu
(5:e uppl. 1865), den första och i viss
mening banbrytande moderna framställningen
af detta ämne. 1834 utkom hans mest berömda
arbete, Kirchengeschichte (12:e uppl. 1899;
"Kyrkohistoria", 1838). I sin strid med Röhr
(se denne) 1834–57 gaf H. den gamla rationalismen
dödshugget inom vetenskapens värld. 1848 fördes
han åter in i de politiska striderna och kämpade
för det ideal, som 1871 förverkligades. Talrika
resor till Rom (17 ggr) afbröto det trägna
arbetet; härunder fullbordades, 1862, Handbuch
der protestantischen polemik gegen die
römisch-katholische kirche
, i sitt slag ännu den
yppersta, på en gång kritiska och förståelsefulla
behandlingen af romerska kyrkans åskådning. 1883
lämnade han professuren, höljd af ärebetygelser;
s. å. upphöjdes han i adligt stånd. Han
började nu bearbeta sina kyrkohistoriska
föreläsningar för tryck, Kirchengeschichte auf
der grundlage akademischer vorlesungen
(I, 1885,
3:e uppl. 1901, bd II och III, utgifna 1890–92
af Krüger). H:s framställning är berömd framför
allt genom sin geniala förmåga af öfversikter,
sina skarpa tids- och personkarakteristiker och
sin klara, nästan lakoniska knapphet. H. är den
teologiska motsvarigheten till Ranke och Mommsen
i 1800-talets tyska historieforskning. H:s
samlade verk utkommo i 12 bd 1890–93.

Hj. H–t.

Hase [hase], Konrad Wilhelm, tysk arkitekt,
f. 1818, d. 1902, studerade under Gärtner i
München och utbildade sig genom resor i Italien,
Frankrike och Nederländerna. H. utmärkte sig
genom kännedom om medeltidens byggnadsstilar och
restaurerade förträffligt kyrkorna S. Godehard
och S. Michael i Hildesheim i romansk stil,
klosterkyrkan i Lockum i öfvergångsstil och den
sengotiska Nikolaikyrkan i Lüneburg. Dessutom
byggde han Kristuskyrkan i Hannover och slottet
Marienburg, som hör till den gotiska stilens
vackraste profanbyggnader. H. var 1849–94
professor vid polytekniska skolan i Hannover.

C. R. N.*

Hasebroek [-brok], Johannes Petrus, holländsk
skald, f. 1812, d. 1896, reformert präst, utgaf
diktsamlingar, bl. a. Poëzy (1837; 2:a
uppl. 1852), Windekelken (1859; ny samling
1864), Sneeuwklokjes (1878), Winterbloemen
(1879) och Vesper (1887), hvilka andas en ren
religiös stämning, och vann rang bland den
holländska prosalitteraturens moderna klassiker
genom Waarheid en droomen door Jonathan (1840;
många uppl., jfr en kommentar till arbetet
af de Beer 1891), en samling humoristiska
skisser. H. offentliggjorde äfven en mängd
predikningar och föredrag. Se biogr. öfver H. af
J. ten Brink.

Hasenauer [ha’s-], Karl von, friherre,
österrikisk arkitekt, f. 1839 i Wien, d. 1894,
erhöll sin första undervisning i Braunschweig,
studerade i Wien 1850–55, i synnerhet under van
der Nüll, samt på resor i Frankrike, Italien,
Nederländerna och England. Sedan han vunnit
ett par pris, ett i täflan för operahuset
i Wien och ett andra pris för dom-fasaden i
Florens, slog han sig ned i Wien. H. fullföljde
efter Sempers och egna ritningar tre storverk
i det nya Wien, nämligen Museibyggnaderna
(1872–86), Burgteatern och det nya kejserliga
palatset (ännu ej afslutadt). H. byggde
äfven jaktslottet i Thiergarten vid Lainz,
Lützows palats i Wien m. m. H:s konst var
mera prunkande än djup, framför allt var han
en glänsande dekoratör. H. upphöjdes 1873 i
friherrligt stånd. Sedan 1884 var han lärare vid
Wienakademien. Jfr M. Semper, "H. und Semper"
(1895).

C. R. N. (G–g N.)

Hasenclever [ha’senklefer], Johann Peter,
tysk målare, f. 1810 i Remscheid, d. 1853 i
Düsseldorf, kom vid 17 års ålder till Düsseldorf
för att utbilda sig till arkitekt men vände sig
snart till måleriet, som han studerade under
Schadow. Hans bästa område var den humoristiska
skildringen af småborgarlif i Rhentrakten,
hvarvid han följde den något äldre humoristen
Schrödter i spåren. Berömda äro framför allt
hans båda taflor Vinprofvet och Läsekabinett
(båda 1843 och båda i Berlins nationalgalleri,
som äfven eger ett porträtt af H.). I pinakoteket
i München finnes Ett trumpet äkta par (1839)
och Hieronymus Jobs i examen (1840). Till
H:s mest omtyckta skapelser hör en bildcykel ur den
komiska hjältedikten "Die jobsiade" af K. A. Kortum.

C. R. N. (G–g N.)

Hasenclever [ha’senklefer], Wilhelm, tysk
socialist, f. 1837 i Arnsberg i Westfalen,
d. 1889 i Schöneberg, till yrket logarfvare,
verkade med synnerlig oförskräckthet för de
socialistiska lärornas spridning som redaktör för
åtskilliga tidningar ("Neuer socialdemokrat",
"Vorwärts", 1876–78), som nitisk medlem af
socialistiska arbetarföreningar (1871 blef han
ordf. för den af Lassalle stiftade Allgemeiner
deutscher arbeiterverein och 1875 efter dess
sammansmältning med Bebels och Liebknechts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:29:05 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free