Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hase, Karl Benedikt - Hase, Karl August von - Hase, Konrad Wilhelm - Hasebroek, Johannes Petrus - Hasenauer, Karl von - Hasenclever, Johan Peter - Hasenclever, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplagor af Leo diaconus, Lydus, Maximus och Suetonius. Se biogr. öfver H. af Guigniaut (1867). Hase [häsel, Karl August von, tysk protestantisk teolog, f. 1800, d. 1890, blef 1823 privatdocent i Tübingen, hölls för delaktighet i bl. a. Erlangens "burschenschaft" 1824--25 i fängelse på Hohenasperg, begynte där sin författarverksamhet, närmast som dogmatiker (Lehrbuch der evangelischen dogmatik, 1826, 6:e uppl. 1870; "Hases dogmatik i sammandrag", 1839) och skref sedermera bl. a. Der griechische Robinson (det grekiska frihetskrigets historia för ungdom, 1828) och Gnosis oder protestantisch-evangelische glaubenslehre für die gebildeten (3 bd, 1827--29; 2:a uppl. 1869 ff.), ett af hans mest betydande verk. <img l></img> Han framträdde som förkämpe för en djupare positiv kristendom gentemot rationalismen, men opponerade äfven energiskt mot repristinationsteologiens, särskildt A. Hahns ortodoxa fördömande af alla rationalister. För att visa den gamla lutherska ortodoxiens vetenskapliga storhet och huru de nye ortodoxerna stodo fjärran från denna skref H. sin berömda Hutterus redivivus, dogmatik der evangelisch-lutherischen kirche (1829, 13:e uppl. 1900; sv. öfv. 1833 ff.). 1830 kallades H. som professor till Jena. Han begynte här att föreläsa om "Leben Jesu", hvilket ämne sedan upptog en stor del af hans mer än 60-åriga akademiska föreläsningsverksamhet. Redan 1829 hade han som lärobok utgifvit Das leben Jesu (5:e uppl. 1865), den första och i viss mening banbrytande moderna framställningen af detta ämne. 1834 utkom hans mest berömda arbete, Kirchengeschichte (12:e uppl. 1899; "Kyrkohistoria", 1838). I sin strid med Röhr (se denne) 1834--57 gaf H. den gamla rationalismen dödshugget inom vetenskapens värld. 1848 fördes han åter in i de politiska striderna och kämpade för det ideal, som 1871 förverkligades. Talrika resor till Rom (17 ggr) afbröto det trägna arbetet; härunder fullbordades, 1862, Handbuch der protestantischen polemik gegen die römisch-katholische kirche, i sitt slag ännu den yppersta, på en gång kritiska och förståelsefulla behandlingen af romerska kyrkans åskådning. 1883 lämnade han professuren, höljd af ärebetygelser; s. å. upphöjdes han i adligt stånd. Han började nu bearbeta sina kyrkohistoriska föreläsningar för tryck, Kirchengeschichte auf der grundlage akademischer vorlesungen (I, 1885, 3:e uppl. 1901, bd II och III, utgifna 1890--92 af Krüger). H:s framställning är berömd framför allt genom sin geniala förmåga af öfversikter, sina skarpa tids- och personkarakteristiker och sin klara, nästan lakoniska knapphet. H. är den teologiska motsvarigheten till Ranke och Mommsen i 1800-talets tyska historieforskning. H:s samlade verk utkommo i 12 bd 1890--93. Hj. H-t. Hase [häse], Konrad Wilhelm, tysk arkitekt, f. 1818, d. 1902, studerade under Gärtner i München och utbildade sig genom resor i Italien, Frankrike och Nederländerna. H. utmärkte sig genom kännedom om medeltidens byggnadsstilar och restaurerade förträffligt kyrkorna S. Godehard och S. Michael i Hildesheim i romansk stil, klosterkyrkan i Lockum i öfvergångsstil och den sengotiska Nikolaikyrkan i Lüneburg. Dessutom byggde han Kristuskyrkan i Hannover och slottet Marienburg, som hör till den gotiska stilens vackraste profanbyggnader. H. var 1849--94 professor vid polytekniska skolan i Hannover. C. R. N.* Hasebroek [-brok], Johannes Petrus, holländsk skald, f. 1812, d. 1896, reformert präst, utgaf diktsamlingar, bl. a. Poëzy (1837; 2:a uppl. 1852), Windekelken (1859; ny samling 1864), Sneeuwklokjes (1878), Winterbloemen (1879) och Vesper (1887), hvilka andas en ren religiös stämning, och vann rang bland den holländska prosalitteraturens moderna klassiker genom Waarheid en droomen door Jonathan (1840; många uppl., jfr en kommentar till arbetet af de Beer 1891), en samling humoristiska skisser. H. offentliggjorde äfven en mängd predikningar och föredrag. Se biogr. öfver H. af J. ten Brink. Hasenauer [hä's-], Karl von, friherre, österrikisk arkitekt, f. 1839 i Wien, d. 1894, erhöll sin första undervisning i Braunschweig, studerade i Wien 1850--55, i synnerhet under van der Nüll, samt på resor i Frankrike, Italien, Nederländerna och England. Sedan han vunnit ett par pris, ett i täflan för operahuset i Wien och ett andra pris för dom-fasaden i Florens, slog han sig ned i Wien. H. fullföljde efter Sempers och egna ritningar tre storverk i det nya Wien, nämligen Museibyggnaderna (1872--86), Burgteatern och det nya kejserliga palatset (ännu ej afslutadt). H. byggde äfven jaktslottet i Thiergarten vid Lainz, Lützows palats i Wien m. m. H:s konst var mera prunkande än djup, framför allt var han en glänsande dekoratör. H. upphöjdes 1873 i friherrligt stånd. Sedan 1884 var han lärare vid Wienakademien. Jfr M. Semper, "H. und Semper" (1895). C. R. N. (G-g N.) Hasenclever [hä'senklefer], Johann Peter, tysk målare, f. 1810 i Remscheid, d. 1853 i Düsseldorf, kom vid 17 års ålder till Düsseldorf för att utbilda sig till arkitekt men vände sig snart till måleriet, som han studerade under Schadow. Hans bästa område var den humoristiska skildringen af småborgarlif i Rhentrakten, hvarvid han följde den något äldre humoristen Schrödter i spåren. Berömda äro framför allt hans båda taflor Vinprofvet och Läsekabinett (båda 1843 och båda i Berlins nationalgalleri, som äfven eger ett porträtt af H.). I pinakoteket i München finnes Ett trumpet äkta par (1839) och Hieronymus Jobs i examen (1840). Till H:s mest omtyckta skapelser hör en bildcykel ur den komiska hjältedikten "Die jobsiade" af K. A. Kortum. C. R. N. (G-g N.) Hasenclever [hä'senklefer], Wilhelm, tysk socialist, f. 1837 i Arnsberg i Westfalen, d. 1889 i Schöneberg, till yrket logarfvare, verkade med synnerlig oförskräckthet för de socialistiska lärornas spridning som redaktör för åtskilliga tidningar ("Neuer socialdemokrat", "Vorwärts", 1876--78), som nitisk medlem af socialistiska arbetarföreningar (1871 blef han ordf. för den af Lassalle stiftade Allgemeiner deutscher arbeiterverein och 1875 efter dess sammansmältning med Bebels och Liebknechts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
