- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
79-80

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hatt - Hatt - Hattala, Martin - Hattapan. Se Makakerna - Hattar. Se Hattpartiet - Hattatal - Hattelmala-åsen. Se Finland, sp. 275 - Hatteras, Kap - Hatt-i-humajun. Se Hatt-ischerif - Hattin - Hattingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt hoftjänarnas paraddräkt ingår ännu den
"trekantiga" hatten (fig. 15). Den spanska
hattens typ går modifierad igen i doktorshatten, lärdomens
utmärkelsetecken (se fig. i art. Doktor).

illustration placeholder
Fig. 14. Svenska arméns hatt af 1906 års modell.

illustration placeholder
Fig. 15. Paradhatt för svenska civila tjänstemän.


På kvinnornas, med yppigare hårväxt
begåfvade, hufvud har hatten företrädesvis
varit ett prydnadsföremål. Under 1500- och
1600-talen antogo damhattarna gärna de manligas
fasoner. 1700-talets svärmeri för herdelif gaf
insteg åt schäferhattarna af halm, lågkulliga
med naturligt fallande brätte. Från franska
revolutionen till 1850 bibehöll sig i växlande
skepnader den som "kråka" formade halm- eller
sidenhatten med nackkull och vidt framspringande
skärm (dess typ ses i fig. 16). Det senaste
halfseklet har sett damhattmoderna växla rent af
häpnadsväckande från de minsta till de största
dimensioner, i fantastisk formrikhet och
utstyrsel med konstgjorda blommor, band, plymer,
fågelfjädrar o. s. v.
illustration placeholder
Fig. 16. Damhatt, 1838.


Hatt-tillverkningen omfattar flera olika
industrigrenar. Inom den förnämsta af dem,
det egentligen s. k. hattmakeriet, tillverkas
hattar af filt och felb. Filthattars material
är vanligast hår af hare, men äfven af lamm,
get, angoraget, kamel och (sämst) kanin; för
finare hattar sker uppblandning med vikunjaull,
bäfverhår, hår af bisamråtta, fiskutter, säl,
hvilka sorter äfven användas till plätering,
d. v. s. hattens förseende med ett finare,
tunt ytlager. Håren sorteras (ofta medelst
fläktapparat); därefter följer den omsorgsfulla
"faktningen", för uppluckring af håren, samt
hattfiltens valkning, formning, styfning (med
schellacklösning), färgning, pressning, glättning
och slutligen stofferingen l. dess förseende
med foder, svettrem, kantning och band. I
större hattfabriker utföras dessa procedurer
nu för tiden med särskildt konstruerade
maskiner. Kastorhattar (af bäfverhår) förekomma
numera ytterst sällan, men väl imitationer
däraf (med bisam, utter, säl, plysch o. d.). —
Felbhattar (cylinderhattar) göras med stomme af
papp eller lärft, som styfvas med schellack och
erhåller ett öfverdrag af silkesfelb, Chapeaux
claque,
mekaniska cylinderhattar, tillverkas af
fin svart tibet eller atlas öfver en fjädrande
metalltrådsställning, så att de kunna hopfällas
platt och åter utspännas. — En tredje viktig gren
af hattfabrikationen är halmhatt-tillverkningen,
hvilken särskildt i Toscana utbildats till en
betydande industri. Där begagnas halmen af en
hvetevarietet, som kallas margolanohalm. Till
mindre fina hattar få våra vanliga halmsorter
samt äfven rishalm duga. Stråna blekas, klyfvas
därefter eller sammanflätas hela, komma i handeln
som flätor och färgas i många fall. Besläktade
med halmhattarna äro de s. k. panamahattarna,
hvilka mest komma från Ecuador;
materialet lämna bladfibrerna af Carludovica
palmata.
Sätet för handeln med den färdiga
varan är Panama. Äkta panamahattar tillverkas
synnerligen omsorgsfullt, äro ytterst
elastiska, böjliga och hållbara samt betinga
ett pris af upp till 1,500 kr. och däröfver
(billiga efterapningar fås för omkr. 25
kr.). — Förfärdigandet af fruntimmershattar
af tyg (siden, sammet o. s. v.) på en
stomme af karkas utgör en betydlig gren af
modesömnadsaffären.

Hatt. 1. Bergsv. Se Drifugn. — 2. Bot.,
den fruktlagret bärande delen af fruktknoppen
hos de flesta Hymenomycetineæ, hos många
Gasteromycetineæ och hos Helvellaceæ
bland diskomyceterna (där den äfven kallas
mössa). Hatten uppbäres ofta af en fot. Hatten
kan vara hel, såsom hos champinjonen, half,
såsom hos de på trädstammar konsollikt växande
svamparna, eller resupinerad, d. v. s. med
sin öfversida fastvuxen vid underlaget,
såsom vanligen hos hussvampen.
G. L—m.

Hattala, Martin, tjechisk språkforskare,
f. 1821, d. 1903, professor i slavisk filologi
vid universitetet i Prag 1861—91, sökte i en
mängd skrifter på tjechiska och tyska bevisa
Königinhof-handskriftens äkthet och bidrog
mycket, trots den ohållbara ståndpunkten, genom
sin lärdom till vetenskapens främjande. Bland
hans öfriga arbeten märkas Grammatica linguæ
slovenicæ, collatæ cum proxime cognata
bohemica
(1850), en slovakisk ordbok
(1852), en tjechisk-slovakisk ljudlära
(Zvukoslovi jazyka staro-i novočeského a
slovenského,
1854), om förhållandet mellan
forn- och nutida slaviska språken (O poměru
cyrillčiny k nynejšim nářečim slovanským,

1855), studier rörande ryska och bulgariska
språket samt åtskilliga grammatikaliska
läroböcker. H. öfversatte på tjechiska
den ryska medeltidsdikten om Igors härtåg.
A—d J.

Hattapan, zool. Se Makakerna.

Hattar, partinamn. Se Hattpartiet.

Háttatal, d. v. s. versmåttsförteckning, kallas
en af Snorre Sturlasson författad äredikt om
konung Håkan Håkansson och hertig Skule. Kvädet
består af 102 strofer och är så inrättadt, att
hvarje strof utgör exempel på olika variationer
af de särskilda versslagen. Háttatal är på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt utgifvet och
kommenteradt af Th. Möbius (1879—81). Jfr Edda.
Th. W.*

Hattelmala-åsen. Se Finland, sp. 275.

Hatteras, Kap [hä’təräs], udde på den
landtunga, som skiljer lagunen Pamlico sound
i nordamerikanska staten Nord-Carolina från
Atlantiska hafvet. Den är högst farlig för
sjöfarten till följd af en mängd klippor och
grund däromkring. Udden är försedd med fyrar,
belägna under 35° 14′ 30″ n. br. och 75° 30′
v. lgd.
(J. F. N.)

Hatt-i-humajun. Se Hatt-i-scherif.

Hattin (Karn H., i talmud Kefar Hattije), berg ett
stycke v. om sjön Gennesaret i Palestina. Vid
foten af denna höjd (äfven kallad Hittin
och Hittim) tillfogade egyptiske sultanen
Saladin 3—4 juli 1187 de kristne korsfararna
ett afgörande nederlag, hvarvid Jerusalems
konung Guido och många hans ädlingar råkade
i fångenskap. Slaget plägar äfven benämnas
slaget vid Tiberias. En omkr. ett århundrade
yngre tradition förlägger platsen för Jesu
bergspredikan till detta berg.

Hattingen, kretsstad i preussiska reg.-omr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free