- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
189-190

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedenius, Per - Hedenlunda - Hedensberg - Hedensberga. Se Hedensberg - Hedenstierna, Karl Josef Alfred

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1856 docent i teoretisk medicin och medicinens
historia samt var 1859—95 professor i patologi,
patologisk anatomi och allmän hälsovård vid
ofvannämnda universitet. 1871—72 och 1889—93
var han universitetets rektor, 1877—89 dess
prorektor. Vid universitetets jubelfest 1877 blef
H. hedersdoktor i den filos. fakulteten. Han
var led. af Vet. soc. i Uppsala (1873) och af
Vet. akad. (1883). Bland H:s skrifter märkas,
förutom en mängd förnämligast i Uppsala
läkarförenings förhandlingar och "Nordiskt
medicinskt arkiv" intagna smärre afhandlingar,
hans akademiska specimina John Hunter, medicinskt
historiskt försök
(1855), Om opium i historiskt
och farmakodynamiskt afseende
(1859), vidare
hans Tvenne profföreläsningar (1859), Om den
Hippokratiska medicinen
(s. å.) samt hans,
ursprungligen som akademiprogram utgifna,
på omfattande historiska studier grundade
framställning Om upptäckten af blodomloppet
(1892). En hängifven beundrare af I. Hwasser,
utgaf H. 1868—70 dennes "Valda skrifter",
hvilka han inledde med en karakteristik af
honom. Som ordf. i Uppsala läkarförening
1860—85 inlade H. stora förtjänster. Äfven
för skön konst hyste H. varmt intresse; ett
bevis härpå föreligger i hans artikelserie
En blick på italienska måleriets utveckling
till och med Rafael
(i "Upsalaposten", 1859).
(R. T—dt.)
illustration placeholder


Hedenlunda (under medeltiden Hendalunda
l. Hendelunda), gods i Vadsbro socken,
Södermanlands län, beläget vid sjön Väckelns
norra strand. Godset består af 12 3/4 mtl
i Vadsbro, 9/16 mtl i Flens samt 3 mtl
i Blacksta socken, allt tax. till 582,900
kr. (1908), därtill såg och tegelbruk, 3,500
kr. Redan i handlingar från förra hälften
af 1300-talet är gården nämnd. Hertig Karl
(sedermera k. Karl IX) skänkte den 1582 till
generalkvartermästaren H. Stuart, men från
dennes sondotter Brita Maria, gift andra
gången med kaptenen M. J. Rosenschantz,
indrogs det 1683 till kronan. 1684 tillbytte
sig landshöfdingen frih. H. Falkenberg af
regeringen godset, som sedermera tillhörde hans
måg, fältmarskalken frih. H. J. Hamilton, och
grefliga ätten Bonde, från hvilken det genom köp
1849 öfvergick till grefve H. Hamilton. Denne
sålde det 1856 till öfverstekammarjunkaren
frih. S. Adelsvärd, hvilkens dotter Maria,
gift med öfverstekammarjunkaren grefve Fr. von
Rosen, nu (1909) eger godset. Den nuvarande
tre våningar höga hufvudbyggnaden uppfördes i
slutet af 1700-talet, men restaurerades och
inreddes fullständigt först i senare tid.
B. S.*

Hedensberg l. Hedensberga, fideikommissegendom
i Västmanlands län, Tillberga, Hubbo, Björksta,
Tortuna, Tärna och Sevalla socknar, tillsammans
21 7/8 mtl, med verk och inrättningar taxerad
till 475,700 kr. (1905). Vid hufvudgården, 7 mtl,
som ligger i Tillberga socken, vid Tillbergaån,
finnas bibliotek samt en större samling taflor
(hufvudsakligen holländska, tyska och italienska samt
en porträttsamling med dukar af Ehrenstrahl,
Pasch, von Breda m. fl.), utgörande en
del af Hornska samlingen på Fågelvik och
Ekebladska samlingen på Stola, hvarjämte den
nuv. innehafvaren bildat en mycket dyrbar
och rikhaltig fornsakssamling och andra
samlingar. (Se N. Sjöbergs förteckning öfver
porträttsamlingen å H., i "Personhist. tidskr.",
1905.) Den förste kände egaren till H. var
Matts Kettilmundsson, som omnämner det i
sitt testamente (1306). Det tillhörde sedan
bl. a. Kristina Gyllenstierna och hennes
sondotter Anna Svantesdotter Sture. Efter dennas
mans, Hogenskild Bielkes, afrättning (1605)
kom det till kronan samt förlänades 1607 till
hertig Johan af Östergötland. 1776 köptes det
af frih. Karl de Geer, som däraf upprättade
ett fideikommiss för sin dotter Charlotta,
gift med generallöjtnanten frih. A. R. Du
Rietz. F. n. (1909) innehafves fideikommisset
af den sistnämndes dotterdotters son grefve
G. M. Hamilton.

Hedensberga. Se Hedensberg.

illustration placeholder

Hedenstierna, Karl Josef Alfred, humorist
och novellförfattare, märket Sigurd,
f. 12 mars 1852 på Skeda i Ryssby socken,
Kronobergs län, d. 12 okt. 1906 i Stockholm,
egnade sig 1872—79 åt landtbrukaryrket,
var 1879—84 redaktionssekreterare och därefter
medredaktör i Växjötidningen "Smålandsposten",
i hvilken han efter hand vardt förnämste
delegare, och innehade 1890—98 befattningen
som hufvudredaktör af nämnda tidning, som
ifrigt förfäktar tullskyddsvänliga och
konservativa syften. Sistnämnda år bosatte han
sig i Stockholm som landsortskorrespondent. H:s
med signaturen Sigurd undertecknade, muntra
veckokrönikor ("kaleidoskop") väckte sådant
bifall, att tidningens upplaga på några år
mångdubblades. Dessa kåserier präglas af ett
ystert omtumlande och burleskt skämtlynne,
en ganska närgången, men i det hela harmlös
kvickhet, som verkar med det öfverraskandes
komik, och en manligt sund satir. I åtskilliga
allvarliga stycken på vers och prosa framträdde
å andra sidan en varm känsla. H. skref
äfven folklifsbilder med förtrogen kännedom
om Smålandsallmogen samt skildringar af
medelklassens lif på landsbygden och i
småstäder. Dessa berättelser ega väl icke
något högre ideellt eller konstvärde, men
verka vinnande genom förf:s karakteristiska
egendomligheter och hans öppna sinne för
gammaldags kärnfullhet. I bokform utgaf
H. sedan 1884 ett arbete hvarje år ungefär,
bl. a. Kaleidoskop, qväden och oqväden (1884;
4:e uppl. 1887), I svenska bondehem (1885; 6:e
uppl. 1904), Ljud och oljud (1886), Vid hemmets
härd
(1889; 2:a uppl. 1892), Fru Westbergs
inackorderingar
(1890; 4:e uppl. 1893), Fröken
Jennys konditioner
(1893), Patron Jönssons
memoarer
(1894), Marie på "Gyllene hästen"
(1896), Stuta-Perssons Josua (1899), Septembersol
(1900), Svenssons (1903), Olof i Fornebo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free