Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herschel, Sir William James - Herschel, Alexander Stewart - Herschelit - Herschell, Farrer - Herschels teleskop - Herse - Herse - Hersek - Hersent - Herserud - Hersfeld - Hersilia - Hersleb, Peder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som civil tjänsteman i Indien 1853—78, där han
1859 upptäckte fingeraftryckens betydelse för
identifiering af brottslingar. H. införde
detta system i Indien efter långa och
noggranna prof. Se vidare Daktyloskopi. —
5. Alexander Stewart H., den föregåendes broder,
engelsk astronom, f. 1836 å Goda Hoppsudden,
d. 18 juni 1907 i Slough, studerade 1855—59
i Cambridge, blef 1866 professor i fysik
vid universitetet i Glasgow och var 1871—86
professor i Durham. Hans arbeten i ("Monthly
notices of the Royal astronomical society",
British astronomical associations publikationer
m. fl. facktidskrifter) öfver meteorer och
stjärnfallssvärmar äro högt skattade. 1872
påvisade han det sannolika sambandet mellan vissa
stjärnfallssvärmar och den upplösta Bielaska
kometen och förutsade på grund häraf det stora
stjärnfallsregn, som inträffade i nov. s. å.
1—3. A. L—n. (B—d). 5. B—d.
Herschelit A. Levy, miner., ett vattenhaltigt
aluminium-kalcium-natriumsilikat, som
är att anse som en varietet af chabasit.
A. Hng.
Herschell [hə̄’ʃl], Farrer, lord H.,
engelsk rättslärd, f. 1837, d. 1899, blef 1860
praktiserande advokat och 1872 queen’s counsel,
satt 1874—85 i underhuset och tillhörde
där Gladstones trognaste anhängare inom det
liberala partiet. H. blef 1880 generaladvokat
(solicitor general) i Gladstones ministär och
erhöll samtidigt knight-värdighet, afgick med
Gladstone i juni 1885 och var, upphöjd till baron
H., lordkansler i dennes tredje (febr.—juli
1886) och fjärde (aug. 1892—mars 1894) samt i
Roseberys ministär (mars 1894—juni 1895). 1898
utsågs H. till medlem af en brittisk-amerikansk
skiljedomstol (rörande gränsen mellan Canada
och Förenta staterna m. m.); midt under dess
förhandlingar i Washington afled han till följd
af ett olycksfall. H. räknades som en af den
engelska domarkårens skarpsinnigaste medlemmar.
V. S—g.
Herschels teleskop [hə̄’ʃls]. Se Astronomiska
instrument, sp. 290.
Herse (grek. Ἕϱση), grek. myt., en af den
attiske sagokonungen Kekrops’ tre döttrar (hennes
systrar voro Aglauros och Pandrosos). I deras
vård lämnade gudinnan Athena sin i ett skrin
inneslutna skyddsling, den nyfödde Erichthonios
l. Erechtheus (se d. o.). Då Aglauros och
Herse mot gudinnans förbud öppnade skrinet,
drabbades de af vansinne och störtade sig ned
från Akropolismuren.
A. M. A.
Herse kallades i Norge under äldsta tider den,
som både i världsligt och prästerligt hänseende
var ärftlig höfding för sitt härads bönder. I
förhållande till fylkeskonungen var hersen
själfständig; han betalade ej konungen någon
skatt och mottog ej af honom sin värdighet, utan
innehade denna till följd af arfsrätt. Han var
ej heller skyldig att på konungens uppbåd göra
krigstjänst, såvida det ej gällde fylkets
försvar mot ett befaradt anfall. Med de
af Harald Hårfager införda förändringarna i
samfundsordningen blef äfven hersarnas ställning
en annan; de blefvo nu konungens handgångne
och edsvurne män samt underordnades konungens
jarlar. De jordagods, som de innehade, ansågos
de numera ha tagit i förläning af konungen
och kallades därför hans länstagare (lendir
menn). Slutligen fingo dessa hersar eller
"lendir menn" äfven ett annat namn, då konung
Magnus Lagaböte 1277 förlänade dem titel af
baroner. Under de föregående inre
oroligheterna i landet hade emellertid hersarnas
eller länstagarnas makt förlorat
det väsentligaste af sin betydelse, och
slutligen blef genom en k. förordn. 1308 denna
värdighet för framtiden alldeles afskaffad.
Th. W.*
Hersek. Se Drepanon 2 och Hercegovina.
Hersent [ärṡã’], Louis, fransk målare,
f. 1777, d. 1860, lärjunge af Regnault, följde
i början Davids och Girodets fotspår samt
tog sina motiv än från den grekiska myten,
än från Chateaubriands "Atala". Följande sin
tids riktning, kom han dock snart in på nya
banor, i det han framställde bibliska ämnen
(Rut och Boas, 1822) och historiska bilder,
utmärkta för en viss enkel verklighetssträfvan
och klarhet i kompositionen. En sådan var Ludvig
XVI, som utdelar penningar åt fattigt bondfolk
(kopia i Versailles). H:s förnämsta verk var
hans 1819 utställda tafla, Gustaf Vasa tager
afsked af Sveriges ständer ("L’abdication
de Gustave Vasa"), hvilken utfördes för
hertigen af Orléans och förstördes i Palais
royal under 1848 års revolution. Taflan
är numera känd endast genom ett mästerligt
kopparstick af Henriquel-Dupont. H. målade
på äldre dagar hufvudsakligast porträtt.
C. R. N.*
Herserud, villasamhälle å sydvästra sidan af
Lidingön, vid Värtan, midt emot Stockholms
uthamn Värtan. Areal 245,940 kvm. Ett trettiotal
villor har 1898 uppförts af de enligt planen
bestämda 107.
Hersfeld [-felt], stad i preussiska
reg.-omr. Kassel (Hessen-Nassau), vid Fulda
och Frankfurt-Bebra-järnvägen. 7,908
inv. (1900). Förnämsta byggnaderna äro det gamla
rådhuset, kyrkan (fullbordad omkr. 1320), en
vacker gotisk byggnad med utmärkta glasmålningar,
samt ruinerna af den 1761 af fransmännen
förstörda stiftskyrkan (uppförd i bysantinsk
stil, i början af 12:e årh.). Gymnasium
med realprogymnasium och krigsskola. Flera
klädes-, bomulls- och maskinfabriker, garfverier
m. m. Staden har för sitt ursprung att tacka
ett benediktinkloster, anlagdt 768,
sekulariseradt 1648 och som ett världsligt
furstendöme (450 kvkm.) öfverlämnadt till
Hessen-Kassel. Till minne af klostrets
grundläggare, Lullus (se d. o.), firas 16
okt. hvarje år en folkfest, Lullus markt. Genom
arfprinsen Fredriks af Hessen gifte med Ulrika
Eleonora kommo H:s furstetitel och vapen
(röda patriarkkors å silfver), att under
hennes (1719—20) och hennes gemåls (1720—51)
regeringstid ingå i svenska konungens titel
och vapen.
(J. F. N.)
Hersilia, astron., en af småplaneterna.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
