- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
579-580

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 's Hertogenbosch - Hertslet, Lewis - Hertwig, Karl Heinrich - Hertwig, Oscar - Hertwig, Richard - Hertz, Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt vid norra ändan af kanalen Zuid Willems
Vaart, som går därifrån till Maastricht. 34,383
inv. (1906). Katolsk biskop. ’s H. ansågs förr
vara en af de starkaste fästningarna i landet,
försvarad såväl genom vallar, torn och grafvar
som genom ett citadell och flera fort, men
1876 slopades befästningarna. Bland märkliga
byggnader märkas den katolska Janskyrkan
(ombyggd 1419–50), ett vackert sengotiskt
tempel, nyligen restaureradt, rådhuset (med
stadsmuseum) och regeringsbyggnaden (förr
jeusitkloster). Industrien omfattar tillverkning
af guld- och silfverarbeten, cigarrer, skor
m. m. ’s H. har gymnasium, lärarseminarium,
riks- och stadsarkiv, provinsmuseum samt
stor korrektionsanstalt. Platsen har sitt
namn efter hertig (holl. hertog) Gottfrid
af Brabant, af hvilken den 1184 fick sina
stadsrättigheter. Flera försök, som holländarna
gjorde att bemäktiga sig staden (1585, 1594,
1601 och 1603), voro fruktlösa, men slutligen
intogs den 1629, efter fem månaders belägring,
af prins Fredrik Henrik af Oranien. Fransmännen
belägrade och intogo ’s H. efter att ha slagit
hertigen af York 14 sept. 1794 vid Boxtel och
följande dag vid Aa. 14 jan. 1814 intogs ’s H.
af preussarna. Från 1806 var ’s H. hufvudstad
i holländska dep. Brabant och 1810–14 i
franska dep. Bouches du Rhin.

(J. F. N.)

Hertslet [hə’tslet], Lewis, engelsk
ämbetsman och urkundsutgifvare, f. 1787,
d. 1870, 1801 underbibliotekarie samt 1810–57
bibliotekarie och arkivarie i utrikesministeriet,
påbörjade utgifvandet af urkundssamlingarna
"Hertslet’s commercial treaties" (1820 ff.) och
"British and foreign state papers" (1825 ff.)
samt redigerade 11 bd af den förra och 37 bd
af den senare. – Hans son och (1857–96)
efterträdare sir Edward H., f. 1824, d. 1902,
fortsatte utgifvandet af dessa urkundssamlingar,
redigerade äfven den sedan 1852 årligen
utkommande "Foreign office list" och utgaf
Map of Europe by treaty (4 bd),
Map of Africa by treaty och
det underhållande anekdotiska arbetet
Recollections of the old foreign office (1901).
Han erhöll 1878 knightvärdighet.

Hertwig, Karl Heinrich, tysk veterinär, f. 1798
i Ohlau (Schlesien), d. 1881, blef 1826 lärare
och 1833 professor vid veterinärskolan i
Berlin. Som lärare åtnjöt han stort anseende
och förvärfvade sig genom sina många försök
(rörande skabb, rabies, koppor och fågelsjukdomar
m. m.) stora förtjänster om veterinärvetenskapens
utveckling. Hans förnämsta arbeten äro
Handbuch der praktischen arzneimittellehre für thierärzte (1833; 5:e uppl. 1872),
Praktisches handbuch der chirurgie für thierärzte (1850; 3:e uppl. 1873) samt
Die krankheiten der hunde und deren heilung (1853).
Tillsammans med E. F. Gurlt utgaf han 1835–74
"Magazin für die gesammte thierheilkunde".

Hertwig. 1. Oscar H., tysk biolog, f. 21 april
1849 i Friedberg, Hessen, blef professor 1881
i anatomi vid universitetet i Jena och 1888
i allmän anatomi och embryologi i Berlin. H.,
som genom tidigare arbeten företrädesvis riktat
jämförande anatomi och embryologi med viktiga
resultat, har under de senaste åren arbetat
förnämligast på cellärans område med en framgång,
som gjort honom till en af samtidens förnämsta
biologer (jfr Descendensteori, sp. 200).
Hans undersökningar och

upptäckter rörande befruktningen, fortplantningen,
ärftligheten m. m. (jfr Embryologi) äro
grundläggande för vår kunskap på dessa områden.
Resultaten af sistnämnda forskningar äro
företrädesvis sammanfattade i
Die zelle und die gewebe (2 bd, 1892, 1898),
Zeit- und streitfragen der biologie (2 häften, 1894, 1897) och
Allgemeine biologie (1906).
Af öfriga arbeten må nämnas
Ueber das zahnsystem der amphibien (1875),
Vergleich der ei und samenbildung bei Nematoden (1890),
Über das hautskelett der fische (3 dlr, 1876–82).
H. har offentliggjort äfven en rad undersökningar på den
experimentella morfologiens område. Hans lärobok i embryologi,
Entwicklungsgeschichte des menschen und der wirbeltiere (1886–88;
8:e uppl. i förkortad form Die elemente der entwicklungslehre, 1900, 2:a uppl. 1904),
har vunnit en mycket stor spridning och öfversatts till
flera språk. H. är redaktör för det stora embryologiska
samlingsverket "Handbuch der vergleichenden und
experimentellen entwicklungslehre der wirbeltiere"
(3 bd 1901–06) och medredaktör för "Archiv für
mikroskopische anatomie und entwicklungsgeschichte".
H. blef 1903 led. af sv. Vet. akad. och 1907 med.
hedersdoktor i Uppsala. Se vidare H. 2.
illustration placeholder


2. Richard H., den förres broder, tysk
zoolog, f. 23 sept. 1850 i Friedberg,
blef 1878 e. o. professor i zoologi vid
universitetet i Jena samt professor i samma
ämne 1881 i Königsberg, 1883 i Bonn och 1885
i München. Båda bröderna, som äro lärjungar af
Hæckel, ha tillsammans med denne företagit flera
resor i vetenskapliga syften. Frukter af dessa
undersökningar äro bl. a. bådas arbeten
Das nervensystem und die sinnesorgane der medusen (1878),
Der organismus der medusen und seine stellung zur keimblättertheorie (s. å.),
Studien zur blättertheorie (5 hftn, 1879–83) samt R. H:s
Der organismus der Radiolarien (1879).
Många och värdefulla äro H:s arbeten rörande urdjuren,
Über Podophrya gemmipara nebst bemerkungen zum bau und zur systematischen stellung der Acineten (1876),
Über die konjugation der infusorien (1887),
Über befruchtung bei Rhizopoden (1897),
Die protozoen und die zelltheorie (1902) o. a.
Bland öfriga arbeten må nämnas
Beiträge zu einer einheitlichen auffassung der verschiedenen kernformen (1876),
Report on the Actinaria dregded by H. M. S. Challenger (1882),
Über wesen und bedeutung der befruchtung (1902)
samt hans mycket spridda
Lehrbuch der zoologie (1892; 8:e uppl. 1906).

1 o. 2. L–e.

Hertz, Henrik, dansk författare, f. 27 aug. 1797
(ej 1798) i Köpenhamn af judiska föräldrar,
d. 25 febr. 1870, blef 1817 student och 1825
juris kandidat, erhöll 1824 universitetets
guldmedalj för en juridisk afh. och 1826 för
en estetisk och egnade sig sedan blott åt
skönlitterär produktion, som han redan tidigt
sysslat med. 1827 utgaf H. komedien
Hr. Buckardt og hans familie
och de följande åren ett par vådeviller och
lustspel, hvaraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free