- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
581-582

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertz, Henrik - Hertz, Wilhelm - Hertz, Heinrich Rudolph - Hertzberg, Axel Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

det behagliga Amors genistreger på vers (1830;
öfv. af K. V. A. Strandberg, 1860). 1830 utsände
han, anonymt liksom de äldre skrifterna, Gengangerbreve,
författade i J. Baggesens namn,
ett kvickt och elegant inlägg i den estetiska
fejden mellan Öhlenschlägers anhängare och
J. L. Heiberg, där han afgjordt ställde sig på
den sistnämndes sida och starkt häfdade formens
stora betydelse för diktningen. H. uppgaf 1832
sin anonymitet, lät s. å. döpa sig och företog
med statsunderstöd en resa till Tyskland,
Italien och Frankrike. H:s omkr. 40 skådespel,
olikartade äfven i värde, men alla präglade af
god smak och skarp blick för scenisk verkan, ha
varit af största betydelse för danska scenens
utveckling, och han är en af de författare,
hvilkas stycken blifvit mest uppförda; flera
spelas än i dag. Bland dem böra framhållas det
äkta danska lustspelet Sparekassen (1836), den
romantiska tragedien Svend Dyrings hus med både
ämne och språkton från folkvisorna (1837, 7:e
uppl. 1899; öfv. af V. Hebbe 1859 och ett par ggr
på tyska), det muntra lustspelet Indkvarteringen
(1841; öfv. till svenska 1842 och till tyska),
det lyriska dramat Kong Renés datter (1845,
9:e uppl. 1905; öfv. af O. Strandberg och
F. A. Dahlgren 1846 samt 7 ggr till tyska,
dessutom till engelska, polska och spanska och
bearb. som operan "Jolantha" af Tjajkovskij)
och det historiska dramat Ninon (1848). H:s
dramatiska verk utkommo samlade i 18 bd 1853—73
och i urval i 8 bd 1897. Äfven som lyriker vann
H. anseende: hans Digte samlades 1851—62 i 4 bd
och i urval 1899. Slutligen må nämnas, att han
utgaf romanen Stemninger og tilstande (1839),
starkt polemisk mot den nymodiga liberalismen,
och den vidlyftiga skildringen Johannes Johnsen
(3 bd, 1861), urspr. intagen i "Ugentlige blade",
som utkom 1858—59. H. fick 1845 titeln professor
och var en af de 4 danska författare, som först
(1851) fingo årligt statsunderstöd. "Breve til
og fra Henrik H. ved P. Hertz" utkommo 1897.
E. Ebg.

Hertz, Wilhelm, tysk skald och
litteraturhistoriker, f. 1835, i Stuttgart,
d. 1902, studerade filologi i Tübingen och
München, där han slöt sig till den skaldekrets,
som bildades af Geibel, Heyse, Lingg m. fl. Han
blef 1862 docent vid universitetet i München
och 1869 professor i litteraturhistoria
vid polyteknikum därstädes. H. debuterade
med en samling lefnadsglada och melodiska
Gedichte (1859; 2:a uppl. 1901). Hans senare
originaldikter behandla medeltidsämnen med
älskvärd och graciös konst. Af dem kunna nämnas
Lanzelot und Ginevra (1860), Hugdietrichs
brautfahrt
(1863; 4:e uppl. 1908), Heinrich
von Schwaben
(1868; 3:e uppl. 1903) och Bruder
Rausch
(1882; 4:e uppl. 1902). Med en sällsynt
stilistisk elegans öfversatte H. ett stort antal
franska medeltidsdikter, Roland, das älteste
französische epos
(1861), Marie de
France. Poetische erzählungen nach
altbretonischen liebessagen
(1862), Aucassin
und Nicolette
(1865) och, den yppersta af dem
alia, novellsamlingen Spielmannsbuch (1886; 2:a
uppl. 1900), hvarjämte han bearbetade Gottfrieds
från Strassburg "Tristan und Isolde" (1877;
5:e uppl. 1907) och Wolfram von Eschenbachs
"Parzival" (1898; 3:e uppl. 1903). Äfven
hans vetenskapliga arbeten syssla med den
medeltida litteraturen; bland dem märkas
studier öfver Nibelungenlied (1877), Gralsagan
(1882), Aristoteles i Alexandersdikten
(1890) och Mandragola (1893). Gesammelte
dichtungen
utgåfvos 1900 (2:a uppl. 1904). Se
Biogr. öfver H. af Weltrich (1902).
R—n B.

illustration placeholder

Hertz, Heinrich Rudolph, tysk fysiker,
f. 22 febr. 1857 i Hamburg, d. 1 jan. 1894
i Bonn, blef filos. doktor i Berlin 1880
och amanuens hos H. v. Helmholtz, som ledde
H:s uppmärksamhet på de elektriska problem,
hvilkas snillrika behandling i såväl teoretiskt
som experimentellt hänseende förvärfvade honom
ett odödligt namn. Han blef 1883 docent i Kiel
samt 1885 professor i fysik vid polyteknikum i
Karlsruhe och 1889 vid Bonns universitet. Genom
sina undersökningar på elektricitetslärans
område och särskildt angående de s. k. elektriska
oscillationerna (se Elektricitet, sp. 202, och
Elektriska svängningar) lyckades H. att bana
väg för den af Faraday grundade och af Maxwell
matematiskt utvecklade åsikten om elektricitetens
natur och sammanhang med ljusföreteelserna. De
från en oscillerande elektrisk gnista utgående
s. k. elektriska vågorna undersöktes först af
honom och visades vara i allo öfverensstämmande
med ljusvågor, hvilkas våglängd dock är betydligt
mindre. De elektriska vågorna, hvilka sedermera
utförligt studerades af andra författare, ligga
till grund för den elektriska "telegraferingen
utan tråd". Af stor betydelse voro ock H:s
upptäckt, att en elektrisk urladdning i luft
underlättas, om poltrådarna belysas af en annan
elektrisk gnista, hvilket han visade förorsakas
af de i gnistans ljus innehållna ultravioletta
strålarna (se Fotoelektriska fenomen), samt
hans undersökningar af katodstrålarna. Bland
H:s Gesammelte werke (3 bd, 1894—95) må utom
ofvannämnda arbeten såsom särdeles förtjänstfullt
framhållas hans "Principien der mechanik". Se
ock art. Fysik.
S. A—s.

Hertzberg, Axel Gustaf, målare, f. 27
aug. 1832 i Jämtland, började som litograf
och porträttritare, blef 1849 elev vid
konstakademien, där han 1858 vann kungliga
medaljen. Efter att ha vistats två år i Finland
begaf han sig 1863 till Paris och senast hösten
1867 till Düsseldorf. H. afled därstädes 2
sept. 1878 efter ett lif i försakelser och
fattigdom. — H. målade i sin ungdom fornnordiska
motiv och genretaflor i historisk kostym (Sista
skvätten,
1859, Nationalmuseum). Bland hans
senare arbeten märkas Krogscen (1864), Rafael
i sin ateljé, Konfirmand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free