Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 583-584 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertzberg, Axel Gustaf - Hertzberg, Peder Harboe - Hertzberg, Nils - Hertzberg, Nils Kristian Egede - Hertzberg, Gustav Friedrich - Hertzberg, Rafael

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1872, Nationalmuseum), Sårad svensk
officer i ett tyskt kloster (hans sista tafla).
H:s målningar äro utförda med största omsorg, men sakna
djupare personligt innehåll.
G—g N.


Hertzberg, Ewald Friedrich von,
grefve, tysk statsman, f. 2 sept. 1725 i Hinterpommern,
d. 27 maj 1795, blef 1745 anställd i preussiska
utrikesdepartementet och 1747 tillika i
statsarkivet. 1750 uppdrogs åt honom öfverinseendet
öfver geheime kabinettsarkivet, på hvilken post han
förvärfvade stora historiska kunskaper; 1757 blef
han verklig geheime expeditionssekreterare.
På grundval af Dresdenkabinettets 1756 beslagtagna
brefväxling författade H. en Mémoire raisonné
till försvar för Fredrik II:s infall i Sachsen.
Sedan han 1763 afslutit freden i Hubertsburg,
utnämndes han till andre stats- och kabinettsminister,
hvarefter han vid Finckensteins (se d. o.) sida
i nära 30 år stod i spetsen för utrikesministeriet.
Vid Polens första delning (1772) och i bajerska
arfföljdsfrågan gjorde han Fredrik II viktiga
tjänster; emellertid var H. fientligare sinnad
mot Österrike än konungen. Under Fredrik Vilhelm II,
som upphöjde H. till grefve, fick denne starkare
inflytande; hans mål var allians med Ryssland och
England mot Österrike, Spanien och Frankrike. Genom
ingripandet i Holland 1787 till förmån för den
oraniske ståthållaren korsade han också Frankrikes
önskningar. I striden mellan påfven och de tyske
ärkebiskoparna tog H. parti mot dessa och kejsar
Josef II. Af Rysslands och Österrikes krig mot
Turkiet från 1787 och 1788 ville H. begagna sig
för att genom medling vinna åt Preussen Danzig och
Thorn, medan Österrike i utbyte mot Moldau och
Valakiet skulle till Polen återställa Galizien.
Genom krigets förlopp och Rysslands hållning drefs
Preussen emellertid till förbund med Polen och
Turkiet, i motsats ej blott till Österrike, utan
äfven till Ryssland. Genom fördraget med Österrike
i Reichenbach (juli 1790) afstod Fredrik Vilhelm II
från fullföljandet af H:s vidtsväfvande polska och
orientaliska planer, hvarpå denne i juli 1791 erhöll
afsked från ministerposten. — H. utgaf bl. a.
Betrachtungen über das recht der bayrischen erbfolge
(1778), Oeuvres politiques (1795) samt Recueil
des déductions, manifestes etc., rédigés et publiés
par la cour de Prusse 1756—90 (3 bd, 1789—91).
— Jfr skrifter om H. af Posselt (1798), Unzer (1890),
Krauel (1900), Preuss (2 bd, 1874—75), uppsatser af
Duncker och Bailleu i "Historische zeitschrift" (bd 37 och 42),
samt Wittichen, "Die polnische politik Preussens 1788—90" (1899).
G. W—k.

Hertzberg, norsk släkt. 1. Peder Harboe H.,
präst, f. 4 juli 1728 i Daviken i Nordfjord, d. 1 jan. 1802,
var en af upplysningstidens mest avancerade folkuppfostrare
och har en framstående plats i norska kyrkans och kulturens
historia som naturforskare, läkare och nationalekonom;
införandet af potatisodling på stora områden af Norges västland
är hans förtjänst. — 2. Nils H., den föregåendes son,
präst och naturforskare, f. 1759 i Finnaas socken i Bergens
stift, d. 1841, student i Köpenhamn 1778, aflade 1783
teologisk ämbetsexamen. 1786 blef han kyrkoherde i
Kvindherred och 1803 i Kinservik samt 1810 tillika
prost i Hardangers prosteri. Vid 1814 års storting
representerade han Söndre Bergenhus amt. H. författade
bl. a. ett stort antal afhandlingar i topografiska
och naturvetenskapliga tidskrifter.
— 3. Nils Kristian Egede H., den föregåendes
son, skolman, statsråd, f. 26 okt. 1827 i Ullensvangs
socken i Hardanger, blef student 1846, aflade 1851
teologisk ämbetsexamen, var sedermera lärare vid
krigsskolan och Askers seminarium samt blef 1867
föreståndare för det nyinrättade seminariet i Hamar.
1873 blef han expeditionschef för skolärendena och
var 1882—84 statsråd och chef för Kirkedepartementet.
Han var stortingsman för Kristiania 1886—88 och
1889—91 och gjorde sig i synnerhet bemärkt genom
sina angrepp mot de af Johan Sverdrup framlagda
förslagen till skollag, hvilka ock underkastades
några modifikationer. Utom hans inlägg i den hithörande
striden, Om forslagene til nye love for folkeskolen
(2:a uppl. 1888) och Om skolelovkommissionens udkast
til lov om folkeskolen (1888), har han utgifvit
en hel rad pedagogiska skrifter. Han uppsatte och
redigerade 1869—73 "Norsk skoletidende" och har utgifvit
Nogle lærerseminarier i fremmende lande (1868),
Opdragelsen i hjemmet (2 uppl. 1880),
Kvindens kald, uddannelse og gjerning (1887;
sv. öfv. 1888), Pædagogikens historie samt den
norske skoles udvikling og ordning (1890; 2:a
uppl. 1895), Opdragelse og undervisning
(1891; 2:a uppl. 1898), Arbeiderspørgsmaalet
og socialismen (1891; sv. öfv. s. å.),
Af opdragelsens historie (1893), Er Ibsens
kvindetyper norske? (s. å.), Træk af barnets
sjæleliv (1897) och Barnets kristelige opdragelse
(1903). Han har sedan 1902 i "Morgenbladet" offentliggjort
anteckningar om fadern och personliga upplefvanden.
1—3. O. A. Ö.

Hertzberg, Gustav Friedrich,
tysk historiker, f. 1826 i Halle, var 1858—60 redaktör
för "Preussisches wochenblatt" och blef 1860
e. o. professor i historia vid universitetet i Halle,
där han 1889 erhöll ord. professors rang. H. har
bl. a. utgifvit Alkibiades, der staatsmann und
feldherr (1853), Das leben des königs Agesilaos II
(1856), Die geschichte Griechenlands unter der
herrschaft der römer (3 bd, 1866—75), Geschichte
Griechenlands seit dem absterben des antiken lebens
bis zur gegenwart (4 bd, 1875—78) samt Geschichte
der stadt Halle (3 bd, 1889—93). Dessutom har han i
Ersch och Grubers "Allgemeine encyklopädie", i Onckens
"Allgemeine geschichte in einzeldarstellungen" och i
Grotes "Allgemeine weltgeschichte" tecknat grekernas,
romarnas och bysantinska rikets historia.

Hertzberg, Rafael, finländsk skriftställare,
f. 18 sept. 1845 i Åbo, d. 5 dec. 1896 i Helsingfors, blef
student 1865, filos. magister 1873 och filos. licentiat 1889.
H. gjorde sig bemärkt som metrisk öfversättare från finska
språket genom samlingarna "Från Saimens och Päijänes stränder"
(1870) och "Finska toner" (1871; ny uppl. 1873), i hvilka han
i moderniserad form och med fritt val af meter och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>