Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hertzberg, Axel Gustaf - Hertzberg, Peder Harboe - Hertzberg, Nils - Hertzberg, Nils Kristian Egede - Hertzberg, Gustav Friedrich - Hertzberg, Rafael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Hertzberg
584
Konfirmand (1872, Nationalmuseum), Sårad
svensk officer i ett tyskt kloster (hans sista
tafla). E:s målningar äro utförda med största
omsorg, men sakna djupare personligt innehåll.
G-g N.
Hertzberg, Ewald Friedrich von, grefve, tysk
statsman, f. 2 sept. 1725 i Hinterpommern,
d. 27 maj 1795, blef 1745 anställd i
preussiska utrikesdepartementet och 1747
tillika i statsarkivet. 1750 uppdrogs åt honom
öfverinseendet öfver geheime kabinettsarkivet,
på hvilken post han förvärfvade stora
historiska kunskaper; 1757 blef han verklig
geheime expeditionssekreterare. På grundval af
Dresdenkabinettets 1756 beslagtagna bref-växling
författade H. en Mémoire raisonné till försvar
för Fredrik II :s infall i Sachsen. Sedan han
1763 afslutit freden i Hubertsburg, utnämndes han
till andre stats-och kabinettsminister, hvarefter
han vid Fincken-steins (se d. o.) sida i nära 30
år stod i spetsen för utrikesministeriet. Vid
Polens första delning (1772) och i bajerska
arfföljdsf rågan gjorde han Fredrik II viktiga
tjänster; emellertid var H. fientligare sinnad
mot Österrike än konungen. Under Fredrik Vilhelm
II, som upphöjde H. till grefve, fick denne
starkare inflytande; hans mål var allians med
Ryssland och England mot Österrike, Spanien och
Frankrike. Genom ingripandet i Holland 1787 till
förmån för den oraniske ståthållaren korsade han
också Frankrikes önskningar. I striden mellan
påfven och de tyske ärkebiskoparna tog H. parti
mot dessa och kejsar Josef II. Af Rysslands och
Österrikes krig mot Turkiet från 1787 och 1788
ville H. begagna sig för att genom medling vinna
åt Preussen Danzig och Thorn, medan Österrike i
utbyte mot Moldau och Valakiet skulle till Polen
återställa Galizien. Genom krigets förlopp och
Rysslands hållning drefs Preussen emellertid till
förbund med Polen och Turkiet, i motsats ej blott
till Österrike, utan äfven till Ryssland. Genom
fördraget med Österrike i Reichenbach (juli 1790)
afstod Fredrik Vilhelm II från fullföljandet af H
:s vidtsväfvande polska och orientaliska planer,
hvarpå denne i juli 1791 erhöll afsked från
ministerposten. - H. utgaf bl. a. Be-trachtungen
iiber das recht der bayrischen erbfolge (1778),
Oeuvres poliliques (1795) samt Recueil des
déductions, manifestes etc., rediges et puUiés
par la cour de Prusse 1756-90 (3 bd, 1789-91). -
Jfr skrifter om H. af Posselt (1798), Unzer
(1890), Krauel (1900), Preuss (2 bd, 1874-75),
uppsatser af Duncker och Bailleu i "Historische
zeitschrift" (bd 37 och 42), samt Wittichen,
"Die polnische politik Preussens 1788-90" (1899).
G. W-k.
Hertzberg, norsk släkt. 1. Peder Harboe H.,
präst, f. 4 juli 1728 i Daviken i Nordfjord,
d. l jan. 1802, var en af upplysningstidens mest
avancerade folkuppfostrare och har en framstående
plats i norska kyrkans och kulturens historia
som naturforskare, läkare och nationalekonom;
införandet af potatisodling på stora områden
af Norges
västland är hans förtjänst. - 2. Nils H.,
den föregåendes son, präst och naturforskare,
f. 1759 i Finnaas socken i Bergens stift,
d. 1841, student i Köpenhamn 1778, aflade 1783
teologisk ämbets-examen. 1786 blef han kyrkoherde
i Kvindherred och 1803 i Kinservik samt 1810
tillika prost i Hardangers prosteri. Vid
1814 års storting representerade han Söndre
Bergenhus amt. H. författade bl.’ a. ett
stort antal afhandlingar i topografiska
och naturvetenskapliga tidskrifter. -
3. Nils Kristian Egede H., den föregåendes
son, skolman, statsråd, f. 26 okt. 1827 i
Ullensvangs socken i Hardanger, blef student
1846, aflade 1851 teologisk ämbetsexamen, var
sedermera lärare vid krigsskolan och Askers
seminarium samt blef 1867 föreståndare för det
nyinrättade seminariet i Ha-mar. 1873 blef han
expeditionschef för skolären-dena och var 1882-84
statsråd och chef för Kirke-departementet. Han
var stortingsman för Kristiania 1886-88 och
1889-91 och gjorde sig i synnerhet bemärkt
genom sina angrepp mot de af Johan Sverdrup
framlagda förslagen till skollag, hvilka ock
underkastades några modifikationer. Utom hans
inlägg i den hithörande striden, Om forslagene
til nye love for folkeskolen (2 :a uppl. 1888)
och Om skolelovkommissionens udkast til lov
om folkeskolen (1888), har han utgifvit en
hel rad pedagogiska skrifter. Han uppsatte
och redigerade 1869-73 "Norsk skoletidends"
och har utgifvit Nogle lær-erseminarier i
fremmende lande (1868), Opdragelsen i hjemmet
(2 uppl. 1880), Kvindens kald, uddan-ndse og
gjerning (1887; sv. öfv. 1888), Pædago-gikens
historie samt den norske skoles udvikling og
ordning^ (1890; 2 :a uppl. 1895), Opdragelse^
og undervisning (1891; 2:a uppl. 1898),
Arbeider-spergsmaalet og socialismen (1891;
sv. öfv. s. å.), Af opdragelsens historie
(1893), Er Ibsens kvinde-typer norske? (s. å.),
Træk af barnets sjæleliv (1897) och Barnets
kristedige opdragelse (1903). Han har sedan 1902
i "Morgenbladet" offentliggjort anteckningar
om fadern och personliga upp-lefvanden.
1-3. O. A. ö.
Hertzberg, Gustav Friedrich, tysk historiker,
f. 1826 i’Halle, var 1858-60 redaktör för
"Preussisches wochenblatt" och blef 1860
e. o. professor i historia vid universitetet
i Halle, där han 1889 erhöll ord. professors
rang. H. har bl. a. utgifvit Alkibiades, der
staatsmann und f eldherr (1853), Das leben
des königs Agesilaos II (1856), Die geschichte
Griechenlands unter der herrschaft der römer (3
bd, 1866-75), Geschichte Griechenlands seit dem
absterben des antiken lebens bis zur gegemcart
(4 bd, 1875-78) samt Geschichte der sladt Halle
(3 bd, 1889-93). Dessutom har han i Ersch och
Grubers "Allgemeine encyklopädie", i Onckens
"Allgemeine geschichte in einzeldarstel-lungen"
och i Grotes "Allgemeine weltgeschichte"
tecknat grekernas, romarnas och bysantinska
rikets historia.
Hertzberg, Rafael, finländsk skriftställare,
f. 18 sept. 1845 i Åbo, d. 5 dec. 1896 i
Helsingfors, blef student 1865, filos. magister
1873 och filos. licentiat 1889. H. gjorde
sig bemärkt som metrisk öfver-sättare från
finska språket genom samlingarna "Från Saimens
och Päijänes stränder" (1870) och "Finska
toner" (1871; ny uppl. 1873), i hvilka han i
moderniserad form och med fritt val af meter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
